bygga ackumulator
Bättre med en stor (då det blir mindre förluster) o ju högre ju bättre..
Grova anslutningar till o från pannan, Gärna 2" som du sätter i framkant på tanken uppe o nere.. Så långa slingor som möjligt för vv o dessa ska vara utdragna..
Ev elpatrons uttag ska sitta högt el just under övre vvslingan..
Borös 5m3 tank är 140x350 cm
Grova anslutningar till o från pannan, Gärna 2" som du sätter i framkant på tanken uppe o nere.. Så långa slingor som möjligt för vv o dessa ska vara utdragna..
Ev elpatrons uttag ska sitta högt el just under övre vvslingan..
Borös 5m3 tank är 140x350 cm
Hej Rikard!rikard55 skrev:
Hur stort hus skall du värma upp? Låter stort om du skall bygga en actank på
3000m3?
Jag byggde om min oljetank som fungerar utmärkt. Calmar V 33 och 3000
liters oljetank är en utmärkt lösning för den som törs smutsa ned händerna.
Synd att det inte finns fler självbyggare, så man kunde få goda råd före -
inte efter man redan är klar.
Panntilverkare verkar ha inriktat sig på att sälja i huvudsak ackumulatortankar.
Pannan följer med som tillbehör. Många är de som köper både 2 och 3 ackumulatortankar i leksaksstorlek (500 -1500 lit.) till en onödig kostnad. Att
leja någon som bygger om oljetanken lönar sig väl.
1. En standard 3000 liters oljetank fungerar utmärkt som en ackumulatortank
som är stor nog för moderna vedpannor för en eller tvåfamiljshus.
2. Att riva och avlägsna oljetanken kostar också pengar. Lägg till kostnaden
för att köpa 2-3 leksakstankar från panntilverkarna. Lägg till kostnaden
att installera och trimma leksakstankarna.
3. Efter att ha gjort en seriös kalkyl (och verifierat efter bygget),
är det ojämförligt billigaste alternativet att bygga om oljetanken till ny
ackumulatortank. Naturligtvis håller inte tillverkaren/försäljaren av
leksakstankar med mig av förståeliga skäl.
Det fungerar så här:
Ackumulatortanken och pannan utgör en separat enhet där pannan värmer vattnet i tanken med hjälp av en Laddomat21 - inget mer! Allt snack om tryck kan man bortse från. En 200 liters oljefat fungerar ännu som en provisorisk expansionstank för ackumulatortanken men skall ersättas. Den fungerar som expansionskärlet i en modern bil. Inga konstigheter.
Tanken rymmer två värmeväxlare, placerade i tankens översta del. En för radiatorer (värmelement) och en annan för varmvatten. En tredje, längst ner i tanken kommer att anslutas till solpaneler (för sommarbruk) när tiden medger.
Hela rasket är isolerat med polyuretanskum (PUR), efter att ha först byggt en enkel MDF-form runt om oljetanken. Oljetanken är därmed återanvänd till nya uppgifter och fortsätter att pryda sin plats i pannrummet. ;-)
Intressant. Helt min stil och jag håller med ditt resonemang. Har en fråga
Funderar på slinga-slingor av kamrör i koppar, eller går det med en radda kopplade raka stålrör ? (Skiktningen blir perfekt med värmeväxlare i stället för störande cirkulation, och en stålrörsvärmeväxlare kan inte kosta många kronor?)
Värmeväxlaren för radiatorer (värmelementen) hur byggde du den?¨
Funderar på slinga-slingor av kamrör i koppar, eller går det med en radda kopplade raka stålrör ? (Skiktningen blir perfekt med värmeväxlare i stället för störande cirkulation, och en stålrörsvärmeväxlare kan inte kosta många kronor?)
Att tänka på:
(citat från vedpärmen; http://www.novator.se/bioenergy/wood/index.html)
Övertrycksfria system
Det finns två möjligheter för att koppla in ackumulatortanken övertrycksfritt. Antingen med värmeväxlare i tanken eller med
övertrycksfri koppling med hävertverkan, konstruerat av prof.
Hilding Brosenius, KTH. Fördelen med övertrycksfria system är
att ackumulatortanken bara behöver uppfylla cisternnormen,
vilken är betydligt lindrigare än tryckkärlsnormen.
Branschen avråder från att bygga om en oljetank till vattenackumulator.
Det är komplicerat och kräver stor kunskap av
installatör och användare. Det blir lätt fel. Problem med syresättning
och rostangrepp är väl kända. Dessutom blir den ekonomiska
besparingen liten och därmed anser man att motiven
bortfaller.
Trycksatt system rekommenderas
Trycksatta installationer är alla kärl som har ett högre tryck än
0,03 kg/m2. Det betyder att både öppna och slutna system kan
vara trycksatta. Det räcker med att expansionskärlet placeras 0,3
m över ackumulatortanken för att systemet skall klassas som
trycksatt. Detta leder i sin tur till att speciella krav ställes på hur
tryckkärlet skall tillverkas. Notera att det statiska trycket ger
mycket stora tryck på ytorna. Om expansionskärlet sitter på 5
meters höjd, blir trycket 0,5 kg/m2, vilket är lika med 5 ton per
meter. En ostagad ackumulator blir mer eller mindre rund av ett
sådant tryck.
(citat från vedpärmen; http://www.novator.se/bioenergy/wood/index.html)
Övertrycksfria system
Det finns två möjligheter för att koppla in ackumulatortanken övertrycksfritt. Antingen med värmeväxlare i tanken eller med
övertrycksfri koppling med hävertverkan, konstruerat av prof.
Hilding Brosenius, KTH. Fördelen med övertrycksfria system är
att ackumulatortanken bara behöver uppfylla cisternnormen,
vilken är betydligt lindrigare än tryckkärlsnormen.
Branschen avråder från att bygga om en oljetank till vattenackumulator.
Det är komplicerat och kräver stor kunskap av
installatör och användare. Det blir lätt fel. Problem med syresättning
och rostangrepp är väl kända. Dessutom blir den ekonomiska
besparingen liten och därmed anser man att motiven
bortfaller.
Trycksatt system rekommenderas
Trycksatta installationer är alla kärl som har ett högre tryck än
0,03 kg/m2. Det betyder att både öppna och slutna system kan
vara trycksatta. Det räcker med att expansionskärlet placeras 0,3
m över ackumulatortanken för att systemet skall klassas som
trycksatt. Detta leder i sin tur till att speciella krav ställes på hur
tryckkärlet skall tillverkas. Notera att det statiska trycket ger
mycket stora tryck på ytorna. Om expansionskärlet sitter på 5
meters höjd, blir trycket 0,5 kg/m2, vilket är lika med 5 ton per
meter. En ostagad ackumulator blir mer eller mindre rund av ett
sådant tryck.
En princip som jag provat och skulle rekomendera är lågtryck. Man bygger en tank precis som vanligt men sätter expansionskärlet precis ovanför pannan (med grovt rör för att ett kok inte ska kunna ge tryckstötar). Sen ansluter man radiatorkretsen som vanligt men med en pump som orkar ge tryck till högsta element och en strypventil på returen. När man luftar elementen kör man pumpen på fullt och strypventilen ganska stängd (som den ändå ska vara).
En sån koppling saknar nackdelarna med värmeväxlare (sämre skiktning, högre pris mm) och har fördelen att tanken inte behöver klara något egentligt tryck. Man måste dock säkerställa att inte tanken trycksätts på något vis. Det kan räcka med trycket från en cirkulationspump för att spräcka en oljetank... En säkerhetsventil kan aldrig fungera vid dessa låga tryck!
Ett alternativ till att lägga vv-beredare/slingor i tanken är att köpa en billig 500 liters tank begagnad och använda som "tekniktank". Man får då en lämplig elpanna samtidigt. Den ansluts med självcirkulation parallellt med panna/stor tank.
En sån koppling saknar nackdelarna med värmeväxlare (sämre skiktning, högre pris mm) och har fördelen att tanken inte behöver klara något egentligt tryck. Man måste dock säkerställa att inte tanken trycksätts på något vis. Det kan räcka med trycket från en cirkulationspump för att spräcka en oljetank... En säkerhetsventil kan aldrig fungera vid dessa låga tryck!
Ett alternativ till att lägga vv-beredare/slingor i tanken är att köpa en billig 500 liters tank begagnad och använda som "tekniktank". Man får då en lämplig elpanna samtidigt. Den ansluts med självcirkulation parallellt med panna/stor tank.
Vem hade trott något annat. ;D ;D ;D
( Problem med syresättning och rostangrepp är väl kända. Konstigt att de äldsta systemen nu fungerat utan problem i snart 100 år, när man väl upptäckte vilka problem man kunde få i slutna system (och hur enkelt dessa kunde lösas).
Snacka om oseriös partsinlaga, bara för att försöka säkerställa branschens superlönsamma egna tillverkning av acktankar till dyra VVS-priser just nu på sina kunders bekostnad! Att kunderna kunde tjäna än mer via annan teknik (än kunderna redan gör) saknar intresse. >
)PS Har kommit i kontakt med tryckkärl för industrier , och kunde inte drömma om att dessa kostnadsdrivande regler skulle tillämpas för vattenradiatorer. Inte undra på att acktankar blivit så dyra! Vad jag förstår skulle materialkostnaden i plåt i en 4 000 l "trycklös" acktank kosta högst ca 5000 kr inkl moms (frakter tillkommer). Vad kostar resten?
Mycket förberedande eget arbete och 6800:- till en dyr (men kompetent svetskunnig mm.) rörmokare, som hade en hel del goda råd att ge som gjorde att resultatet blev bra. I stället för fort men fel! Själv arbetade jag som hantlangare åt rörmokarn. Elarbeten tillkommer. Elarbeten hade jag varit tvungen att göra även med en kommersiell ackumulatortank.ylven skrev:
Tanken provades med 2,2 Kg/cm^2 existerande vattentryck i vattenledningssytemet. Tanken "bullade" till sig lite men inga läckor konstaterades. Då tanken arbetar i ett trycklöst tillstånd, kan det anses vara godkänt.
Hela påängen med det hela är att man behöver INTE ANVÄNDA ETT TRYCKSATT SYSTEM i motsats vad brachen rekommenderar! ;-)
Försäljarna pratar gärna och väl om vattnets skiktning, som om det åstadkommes bara i deras tankar, trots att det är ett fenomen som naturlagarna bestämmer i alla vätskor och gaser, helt utan medverkan av en VVS-försäljare.
Angående korrosionsproblem:
Korrosion upträder i samband med förekomsten av syre. (Färsk vatten) Vattnet i ackumulatortanken saknar efter en månads eldning praktiskt taget allt fritt syre
Man utnyttjar vattnets olika temperaturskikt som bildas naturligt i tanken, d.v.s. det varmaste skiktet när man drar energi från tanken. Det varmaste skiktet är lättast (varmt vatten är lättare än kallt) och "flyter" högst upp.Hocke skrev:
Om pannan, i mitt fall en Calmar V33, ligger en bit lägre än tanken, så åker även det varmaste vattnet från pannan, högst upp till tankens toppskikt efter pannan stänger. Det fungerar med självcirkulation. Det har dock marginell betydelse eftersom mängden vatten är bara någon procent av hela hetvattnets volym.
Små tankar = dåliga tankar => du måste elda ofta under veckan.
Stora tankar = bra tankar => du måste elda färre gånger i veckan.
Rören i värmeväxlaren är 22mm STANDARD KOPPARRÖR för radiatorer och för varmvatten. Slingornas längder är c:a 22 m för varmvatten och för radiatorer 36 m. Hetvattenmatningen sker även det med R32 STANDARD KOPPARRÖR. Samma som anslutningarna för Calmar V33.Fogarbo skrev:
Skiktningen förstörs väl inte direkt men försämras. Har man dock tillräckligt stor tank är skiktningen inte lika viktig eftersom man får långa eldningsintervall ändå.
När vi ändå spyr galla över små tankar kan jag passa på: En stor nackdel är den ökande vedförbrukningen = lägre årsmedelverkningsgrad som små tankar ger. Har man tex 1500 liter till en 30 kW panna så har man lagomt kommit igång med eldningen tills man inte kan elda mer. Skulle man öka med ca 2500 liter kan man värma det med samma vedmängd som gick åt för att värma dom första 1500 litrarna!
När vi ändå spyr galla över små tankar kan jag passa på: En stor nackdel är den ökande vedförbrukningen = lägre årsmedelverkningsgrad som små tankar ger. Har man tex 1500 liter till en 30 kW panna så har man lagomt kommit igång med eldningen tills man inte kan elda mer. Skulle man öka med ca 2500 liter kan man värma det med samma vedmängd som gick åt för att värma dom första 1500 litrarna!
Ursäkta svenskan, men det skiter jag i. Det är därför jag har extra långa rör till värmeväxlarna för att minimera negativ verkan på skiktningen. Gäller även radiatorkretsen! ;-)Hocke skrev:
Eftersom vattnet i växlaren blandas med kallvatten innan det går i varmattenkretsen (55 grader), går det åt väldigt lite energi för att helt värma upp allt vatten som finns i växlarens rör. Dessutom om du tappar upp ett stort badkar med 55-gradigt vatten från en leksakstank kommer skiktningen att förstöras etter värre!
3000 liter vatten, med 90 grader i tanktoppen och 78 grader i botten - 48 timmar efter laddningen, räcker väl för mina behov!
Själv är bäste dräng!
