Krypgrund eller betongplatta?
Medlem
· Västra Götaland
· 33 inlägg
Jag är i valet och kvalet mellan krypgrund (älvsbyhus etc.) och betongplatta (som jag föredrar).
Efter vad jag förstått är Älvsbyhus en av de mer prisvärda tillverkarna men om jag vill ha motsvarande med betongplatta, vilken tillverkare är mest prisvärd/ekonomisk då?
Vad skiljer det i pris?
Tacksam för alla tips...
Mvh Torbjörn
Efter vad jag förstått är Älvsbyhus en av de mer prisvärda tillverkarna men om jag vill ha motsvarande med betongplatta, vilken tillverkare är mest prisvärd/ekonomisk då?
Vad skiljer det i pris?
Tacksam för alla tips...
Mvh Torbjörn
Hej!
Vad som är prisvärt eller ekonomiskt är alltid relativt och individuellt. Flera hustillverkare har en serie med "budgethus" som kan vara värda att ta en titt på. Eksjöhus -Egna hem, LB-hus -Ugglan och Anebyhus -Självklara villor m.m. Det finns mycket skrivet om de olika modellerna här på forumet.
Lycka till!
//Impossible
Vad som är prisvärt eller ekonomiskt är alltid relativt och individuellt. Flera hustillverkare har en serie med "budgethus" som kan vara värda att ta en titt på. Eksjöhus -Egna hem, LB-hus -Ugglan och Anebyhus -Självklara villor m.m. Det finns mycket skrivet om de olika modellerna här på forumet.
Lycka till!
//Impossible
Just Älvsbyhus är väl inte att rekommendera, har personligen varit med om att renovera fuktskador i älvsbyhus som uppkommit genom rent slarv. I mitt fall var det fönsterbleck som inte var bockade i skarvarna utan bara uppklippta, detta ledde till att vatten kunde tränga in i väggarna, med mycket dyra jobb som följd.. Säger inte att det gäller alla älvsbyhus men som alltid så får du vad du betalar för.. Har du väl bestämt dig för att bygga så bygg ett lösvirkeshus för helsike!; det blir inte speciellt mycket dyrare, och desutom får du precis det hus du vill ha!
Jag o min sambo har byggt ett hus ur LB-Husets "budgetserie" "Ugglan" husmodellen " Ugglan 121" och vi tyckte det var mycket prisvärt, då de har en gjuten betongplatta med golvvärme + en intressant planlösning och vi upplever att det är en bra standard och god kvalitet på materialet i budgetserien.
Mycket nöjda!
Mycket nöjda!
Att småhusskadenämnden och KTH avråder från att bygga uteluftsventilerad grund tycker jag väger ganska tungt. De anser det vara en riskkonstruktion. Smålandsvillans nya grund är den enda krypgrunden jag anser vara vettig då SP har godkänt konstruktionen
http://www.smahusskadenamnden.se/Rapport_ssn.pdf
http://www.smahusskadenamnden.se/Rapport_ssn.pdf
Vi har ett Älvsbyhus med "tät grund" (de är inte utomhusventilerade längre). Luftfuktigheten pendlar mellan 52 - 63% för oss men ligger som oftast stadigt runt 56%. Det bör tilläggas att huset står på ren sand ner till 4 m och sedan morän. Dvs väl dränerande markförhållanden enligt den geotekniska undersökningen.
mvh / Magnus
mvh / Magnus
Betongplatta, att ens fundera över krypgrund är vansinne. Sjävklart är ekonomi med i spelet men platta med golvvärme är i det närmaste standard idag. Spara in på något annat som du kan byta ut om 5-10 år. Grundkonstruktionen kan du inte byta ut.
Precis som förr i värden var man ju väldigt noggrann med att välja ut en bra plats att placera huset på. Markförhållandena är väldigt avgörande för att en torpargrund skall kunna fungera - som i ert fall.magnuse74 skrev:
I dagsläget så struntar dock husföretagen vad du har köpt för tomt och om den är lämplig för bygget. Om du vänder dig till Modulenthus (eller liknande företag) och säger att du vill köpa ett hus av dom, kommer de garanterat att inte avråda dig från att genomföra affären även om markförhållandena inte är tillräckligt bra. De vill ju bara sälja hus, och eftersom du är byggherren med ansvaret och själv måste kontraktera grunden så slipper dessa företag ifrån ansvaret. De har ju bara levererat ett hus till dig och det var det inget fel på. Däremot har ju du själv låtit uppföra grunden där problemet sitter.
Det är rent ut sagt genialiskt av dessa företagen att inte erbjuda totalentreprenad!
Villa Start från Eksjöhus är nog det billigaste alternativet om du vill ha 1.5 plan med oinredd vind och platta på mark.
Björklidenhus har har också vettiga priser men är ett mindre företag och lär få problem med att leverera hus om du bor långt norrut.
Gissar att det skiljer ca: 200.000 nyckelfärdigt mellan dessa hus och Älvsbyhus. Men då får du bättre kvalitet och standard med Eksjöhus och Björklidenhus.
Älvsbyhus är billigare för att de har sämre kvalitet och standard.
Om du ställer frågan, vem ger mest hus för pengarna, så skulle jag tro att det går ganska jämt upp. Man får vad man betalar för så att säga.
Björklidenhus har har också vettiga priser men är ett mindre företag och lär få problem med att leverera hus om du bor långt norrut.
Gissar att det skiljer ca: 200.000 nyckelfärdigt mellan dessa hus och Älvsbyhus. Men då får du bättre kvalitet och standard med Eksjöhus och Björklidenhus.
Älvsbyhus är billigare för att de har sämre kvalitet och standard.
Om du ställer frågan, vem ger mest hus för pengarna, så skulle jag tro att det går ganska jämt upp. Man får vad man betalar för så att säga.
Redigerat:
Uteslut inte hustillverkare för att de har krypgrunder. Det är 100 mils skillnad från en krypgrund på 80-90-talet till en krypgrund idag. Samma är det med platta på mark. Båda hade problem då. Nu är plattorna bättre, och krypgrunderna med. Älvsbyhus är nog den enda hustillverkaren som fortfarande kör med den gamla sortens krypgrunder och därför har de dragit ett dåligt rykte över andra tillverkare.
Folk i detta forum älskar att hata krypgrunder nu. Om 10 år är det tvärtom, då är det plattorna som visat sina brister och krypgrunderna som är inne igen.
Jag kan med gott samvete säga att min krypgrund är fukt och radonsäker, och jag vill inte byta den mot någon platta i världen.
Grunden är gjuten i betong som hälls i kantbalkar (blir alltså inga skarvar någonstans) och har då isolering på insida, utsida, samt 2 skikt av 100 mm isolering i botten med ett lager åldersbeständig plast emellan.
För att det inte ska komma in luft/fukt mellan huset och grunden, i skarven, så står huset på en skumgummi skiva som trycks ihop när huset kommer på plats och tätar. Sedan har jag för att vara extra säker, skumfogat skarven mellan huset och grunden innuti grunden samt runt alla rör.
I grunden monteras ett par rör som ansluts till en kanalfläkt som skapar ett undertryck i och ger ett "kaka på kaka" skydd mot fukt och radon, som också kan sättas på och av innifrån huset.
För att ha en annan "kaka på kaka" så är bjälklaget på huset skyddat av en matta som garanterat inte släpper igenom radon eller fukt, om det mot all förmodan skulle tränga igenom någon droppe någonstans.
Materialet till min grund kostade ca: 70.000, gruset ca 30.000, och betongen ca 20.000, och arbetet ca 30.000. Så allt som allt 150.000, och då gjorde jag de enkla bitarna själv. ( kan vem som helst göra, om du bara har en enteprenör som talar om hur). Annars låter du dem fixa det och betalar kanske 160.000 i slutändan. Så anledningen till att jag valde den här grunden är ju inte att den är billigare. För en platta hade kostat ungefär lika mycket.
Anledningen till att jag valde den istället för platta på mark är att jag helt enkelt inte gillar att ha en massa rör med vatten rinnande i grunden som är ingjutna.
Rören i ett golvvärmesystem har en uppskattad livslängd på 40-50 år, vad händer sedan? Vad händer om marken rör på sig och ett av rören går av efter 10 år? Du måste bryta upp hela golvet, och sedan grunden, för att laga. Att byta ut alla gamla rör är ju inte ens att tänka på.
Man kan ju iof stänga av vattnet i grunden, och förlora sin kära golvvärme, och installera element. Hursomhelst kan en platta bli fruktansvärt kostsam att reparera i framtiden.
En annan aspekt är ju att, låt säga du ska sälja huset efter 30 år. Då vet man att snart är det dags att bryta upp/byta ut, eller stänga golvvärmen av och installera element. Kostsamt.
Sen är min fru helt galen i att skruva på element så fort det blir temeraturskillnader. En golvvärmetermostat hade alltså fått tagit emot mycket stryk av henne när den inte sänkte/höjde temperaturen som hon ville. Golvvärmen är ju fruktansvärt seg.
Och slutligen, där vi vill ha golvvärme installerar vi el-slingor. I badrummet t.ex.
Fakta om livslängd har jag hämtat från.
http://www.energimyndigheten.se/sv/...Varmedistribution-och-reglersystem/Golvvarme/
Bilder på vår sk. radonsäkra varmgrund (står så i bygglovet).
På den står nu en ståtlig Smålandsvillan som vi är väldigt nöjda med.
Folk i detta forum älskar att hata krypgrunder nu. Om 10 år är det tvärtom, då är det plattorna som visat sina brister och krypgrunderna som är inne igen.
Jag kan med gott samvete säga att min krypgrund är fukt och radonsäker, och jag vill inte byta den mot någon platta i världen.
Grunden är gjuten i betong som hälls i kantbalkar (blir alltså inga skarvar någonstans) och har då isolering på insida, utsida, samt 2 skikt av 100 mm isolering i botten med ett lager åldersbeständig plast emellan.
För att det inte ska komma in luft/fukt mellan huset och grunden, i skarven, så står huset på en skumgummi skiva som trycks ihop när huset kommer på plats och tätar. Sedan har jag för att vara extra säker, skumfogat skarven mellan huset och grunden innuti grunden samt runt alla rör.
I grunden monteras ett par rör som ansluts till en kanalfläkt som skapar ett undertryck i och ger ett "kaka på kaka" skydd mot fukt och radon, som också kan sättas på och av innifrån huset.
För att ha en annan "kaka på kaka" så är bjälklaget på huset skyddat av en matta som garanterat inte släpper igenom radon eller fukt, om det mot all förmodan skulle tränga igenom någon droppe någonstans.
Materialet till min grund kostade ca: 70.000, gruset ca 30.000, och betongen ca 20.000, och arbetet ca 30.000. Så allt som allt 150.000, och då gjorde jag de enkla bitarna själv. ( kan vem som helst göra, om du bara har en enteprenör som talar om hur). Annars låter du dem fixa det och betalar kanske 160.000 i slutändan. Så anledningen till att jag valde den här grunden är ju inte att den är billigare. För en platta hade kostat ungefär lika mycket.
Anledningen till att jag valde den istället för platta på mark är att jag helt enkelt inte gillar att ha en massa rör med vatten rinnande i grunden som är ingjutna.
Rören i ett golvvärmesystem har en uppskattad livslängd på 40-50 år, vad händer sedan? Vad händer om marken rör på sig och ett av rören går av efter 10 år? Du måste bryta upp hela golvet, och sedan grunden, för att laga. Att byta ut alla gamla rör är ju inte ens att tänka på.
Man kan ju iof stänga av vattnet i grunden, och förlora sin kära golvvärme, och installera element. Hursomhelst kan en platta bli fruktansvärt kostsam att reparera i framtiden.
En annan aspekt är ju att, låt säga du ska sälja huset efter 30 år. Då vet man att snart är det dags att bryta upp/byta ut, eller stänga golvvärmen av och installera element. Kostsamt.
Sen är min fru helt galen i att skruva på element så fort det blir temeraturskillnader. En golvvärmetermostat hade alltså fått tagit emot mycket stryk av henne när den inte sänkte/höjde temperaturen som hon ville. Golvvärmen är ju fruktansvärt seg.
Och slutligen, där vi vill ha golvvärme installerar vi el-slingor. I badrummet t.ex.
Fakta om livslängd har jag hämtat från.
http://www.energimyndigheten.se/sv/...Varmedistribution-och-reglersystem/Golvvarme/
Bilder på vår sk. radonsäkra varmgrund (står så i bygglovet).
På den står nu en ståtlig Smålandsvillan som vi är väldigt nöjda med.
Redigerat:
Jaha, Cederborg gillar inte ingjuten golvvärme. Det är i och för sig en viss risk precis som han skriver, men det finns oändligt många sådana risker av denna dignitet i ett hus. Jag menar att det är lite som att måla upp ett cenario "värsta fallet" i förtid och att det inte på något sätt borde vara anledning till att avstå denna konstruktion.
Det är inte en risk, eller en olycka som händer. Det är helt enkelt slitage. Precis som i alla hus måste el och vvs dras om efter ett antal år, taket måste bytas ut, etc etc. Golvvärmen är inte ett undantagsfall.
Tycker inte att man bör avstå från platta, men att man ska ha med i beräkningen att när golvvärmesystemet gjort sitt så blir det kostsamt att reparera.
Men som sagt, man kan ju ha haft 40-50 underbara år med det systemet. Så visst är det helt ok att bygga platta om man föredrar det.
Tycker inte att man bör avstå från platta, men att man ska ha med i beräkningen att när golvvärmesystemet gjort sitt så blir det kostsamt att reparera.
Men som sagt, man kan ju ha haft 40-50 underbara år med det systemet. Så visst är det helt ok att bygga platta om man föredrar det.
Jag tycker det är lite lustigt med hur "sanningen" om vad som är en br grund kan variera så mycket under en relativt kort tidsperiod.
På 70-talet byggdes det massor av hus med platta på mark, de fick snabbt dåligt rykte som mögelhus. Idag räknas platta på mark från 70-talet som en välkänd riskkonstruktion. Man har eller har haft fukt och mögelproblem i en oerhört stor andel av dessa hus.
Jag är inte jätteinsatt i de teknika detaljerna om varför dessa grunder blev så dåliga. Men tydligen handlar det i väldigt många fall om byggfusk med för lite kapilärbrytande material, ofta ingen fiberduk osv. Även den tidens marksioleringsskivor var tydligen kapilärsugande (och isolerar in princip ingenting när de är blöta).
Efter 70- talet blev platta på mark nästan förbjudet, allt skulle byggas som krypgrund, plintgrund etc. Kommer ihåg att det redan då restes varnande röster i början på 80- talet om att krypgrund inte var så bra. Det kom lustiga lösningar där man tog ut den varma (och fuktiga) frånluften genom grunden, lär ha blivit rena jästodlingar.
Och nu i princip från 90- talet så är vi tillbaka med platta på mark som den "enda" rätta vägen. Idag med en bättre isolering som förhoppningsvis kommer att minska fuktproblemen den dag de kapilärbrytande skikten under slutar fungera pga. inträngande lera där någon fuskat med fiberduken.
Vårat förra hus var byggt 1984, med krypgrund som var byggd med lättbetong ellement som golv. Dvs det fanns inget organiskt material i grunden. Huset var byggt av trä, men inget trä ner mot grunden. Det var alltid snustorrt nere i grunden.
Lätt att komma åt avloppsrör etc.
För mig känns konstruktionen som snudd på ultimat. Inget organiskt i kontakt med något som kan bli fuktigt.
På 70-talet byggdes det massor av hus med platta på mark, de fick snabbt dåligt rykte som mögelhus. Idag räknas platta på mark från 70-talet som en välkänd riskkonstruktion. Man har eller har haft fukt och mögelproblem i en oerhört stor andel av dessa hus.
Jag är inte jätteinsatt i de teknika detaljerna om varför dessa grunder blev så dåliga. Men tydligen handlar det i väldigt många fall om byggfusk med för lite kapilärbrytande material, ofta ingen fiberduk osv. Även den tidens marksioleringsskivor var tydligen kapilärsugande (och isolerar in princip ingenting när de är blöta).
Efter 70- talet blev platta på mark nästan förbjudet, allt skulle byggas som krypgrund, plintgrund etc. Kommer ihåg att det redan då restes varnande röster i början på 80- talet om att krypgrund inte var så bra. Det kom lustiga lösningar där man tog ut den varma (och fuktiga) frånluften genom grunden, lär ha blivit rena jästodlingar.
Och nu i princip från 90- talet så är vi tillbaka med platta på mark som den "enda" rätta vägen. Idag med en bättre isolering som förhoppningsvis kommer att minska fuktproblemen den dag de kapilärbrytande skikten under slutar fungera pga. inträngande lera där någon fuskat med fiberduken.
Vårat förra hus var byggt 1984, med krypgrund som var byggd med lättbetong ellement som golv. Dvs det fanns inget organiskt material i grunden. Huset var byggt av trä, men inget trä ner mot grunden. Det var alltid snustorrt nere i grunden.
Lätt att komma åt avloppsrör etc.
För mig känns konstruktionen som snudd på ultimat. Inget organiskt i kontakt med något som kan bli fuktigt.
Jag håller med i stort att det kommer att bli krångligare och bökigare att byta ut eller renovera ett golv värmesystem ärn traditionella radiatorer. Att bryta upp hela golvet i ett hus är ju inget roligt projekt direkt. Men detta problem har ju inget med platta på mark att göra egentligen utan vattenburet golvvärmesystem vs. radiatorer det torde vara samma problem om man lagt in vattenburen golvvärmae på ett träbjälklag. Detta görs ju ofta även på hus med krypgrund eller i övervåning på ett hus. Det kommer att bli intressant att följa denna utveckling, vad gör man när golvvärmen tackar för sig? Bilar man upp 120-150m2 betongplatta eller kommer det renoveringssystem som man kopplar in och lägger ovanpå betongplatttan?Cederborg skrev:
