Stagning av dörr, Z, men hur...
Ska bygga en dörr till mitt nya förråd.
Tänkte använda stående plank på utsidan, och lägga två tväröver på insidan.
Men sedan så ska man väl också lägga en på sniskan, så det bildas ett Z på insidan.
Och nu till frågan, ska spetsen på Z at vara NERE eller UPPE på GÅNGJÄRNSSIDAN???
Många tack för ett snabbt svar, då jag börjar i morgnbitti, innan tuppen...
hehehe
Tänkte använda stående plank på utsidan, och lägga två tväröver på insidan.
Men sedan så ska man väl också lägga en på sniskan, så det bildas ett Z på insidan.
Och nu till frågan, ska spetsen på Z at vara NERE eller UPPE på GÅNGJÄRNSSIDAN???
Många tack för ett snabbt svar, då jag börjar i morgnbitti, innan tuppen...
hehehe
meriks skrev:
Inte självklart.
Tryck medför grövre virkesdimension. Om man vänder strävan upp och ner så att det blir drag i den klarar man sig med en klenare dimension. Funktionen blir densamma.
Ska man utföra dörren med tryckt snedsträva ska den sättas med 'förstöt' (urhakning) både uppe och nere mot tvärslåarna. Annars glider den och dörrbladet blir inte i vinkel någon längre tid.
Vid dragen snedsträva rekommenderas spikplåt i anslutningarna som tar upp draget.
Bäst är om man kan utföra dörren med en 12 k-ply på undersidan av panelen. Då har man tillräcklig momentstyvhet i dörrbladet för att slippa snedsträvor.
Även s.k. momentstyva hörn (ett alternativ till förstöt) är bättre. Då får man använda en plywoodbit i varje anslutning, som limmas och skruvas till underlaget/snedsträva/tvärslå.
______________
Byggaren
Hänger inte riktigt med på vad du menar med att vända stävan upp och ner...imported_Byggaren skrev:
Menar du att jag ska göra ett spår, med tex fräsen, för de tvärsgående bräderna?imported_Byggaren skrev:
Kan du förklara lite mera, tackimported_Byggaren skrev:
Dragen sträva: Från övre gångjärn ner till anslagssidans ände på nedre tvärslån.
Förstöt: Man hakar ur i nedre tvärslån på gångjärnssidan så att snedsträvan får ett hack att vila i. Motsvarande i övre tvärslåns underkant mot anslagssidan.
Spikplåt, dragen sträva: Fäst en spikplåt/hålplåt över anslutningen mellan övre tvärslån och snedsträvan. Motsvarande i anslutningen mellan nedre tvärslån och snedsträvan. I varje hål som finns möjlighet att skruva ska det sitta en skruv. Skruven tar tvärkraft i enkelt skär och samtliga skruv i vardera gruppen (4 stycken, 2 på vardera änden) på tvärslåar och snedsträvan hindrar plåten från att vrida sig. Samma effekt (och bättre) kan erhållas med en bit 12 mm k-ply som limmas och skruvas över anslutningarna.
_________________
Byggaren
Förstöt: Man hakar ur i nedre tvärslån på gångjärnssidan så att snedsträvan får ett hack att vila i. Motsvarande i övre tvärslåns underkant mot anslagssidan.
Spikplåt, dragen sträva: Fäst en spikplåt/hålplåt över anslutningen mellan övre tvärslån och snedsträvan. Motsvarande i anslutningen mellan nedre tvärslån och snedsträvan. I varje hål som finns möjlighet att skruva ska det sitta en skruv. Skruven tar tvärkraft i enkelt skär och samtliga skruv i vardera gruppen (4 stycken, 2 på vardera änden) på tvärslåar och snedsträvan hindrar plåten från att vrida sig. Samma effekt (och bättre) kan erhållas med en bit 12 mm k-ply som limmas och skruvas över anslutningarna.
_________________
Byggaren
Det är möjligt att man klarar sig med klenare dimension vid drag men det är ju infästningen som blir den svaga punkten då om man gör det du kallar "förstöt" så låser den ju fast själv av dörrens belastning. Så är ju i princip alla gamla ladudörrar gjorda och det har ju funkat i flera hundra årimported_Byggaren skrev:
meriks skrev:Det är möjligt att man klarar sig med klenare dimension vid drag men det är ju infästningen som blir den svaga punkten då om man gör det du kallar "förstöt" så låser den ju fast själv av dörrens belastning. Så är ju i princip alla gamla ladudörrar gjorda och det har ju funkat i flera hundra år
Alldeles riktigt, men det görs inte idag på z-at. Man nöjer sig med att lägga en tvärslå uppe och en nere och sen en snedsträva mellan dem utan förstöt och låter skruven ta all tvärkraft i enkelt skär. Skjuvningen i dörrbladet bortser man ofta helt ifrån.
Men även 100-åriga ladugårdsdörrar med tryckt sträva och förstöt sätter sig med tiden och får göras om eller hänger som en romb/romboid på gångjärnen. Förklaringen till det är att söka i att virke torkar långsammare på längden än tvären och det behövs inte många millimetrar på diagonalen i strävan för att det ska bli centimeter på dörrbladets höjd.
Därför övergick man till skjutportar i.s.f. slagportar. De hänger i både det som skulle varit gångjärnsida och det som är anslagssida i skenan ovanför. Alltså en rent dragen konstruktion, Men även de kan bli sneda efterhand som skenan 'mjuknar' och böjer ner under tyngden.
Jag har därför övergått till att göra större portar med 12-15 k-ply som 'ram' och ser till att kraftigare gångjärn har bra fäste i dörrblad och karm. Då slipper jag det problemet.
Gångjärnen för en meter bred dörr är av en svetsad konstruktion som man kan köpa i välsorterade byggvaruhus. Det räcker inte med vanliga pyttebleck till ens den bredden om det ska hålla under längre tid. Gångjärnstappen bultas med fransk skruv i väggen och det är genomgående bult i dörrbladet.
Ska försöka lägga upp en bild senare på hur det ser ut på en vedboddörr som är 1x2 meter och inte särskilt tung. Det är fantastiskt vilka krafter som verkar i anslagsidan. Övre tvärslån börjar ge vika ytterst i anslagssidan, men snedsträvan och nedre tvärslån är fortfarande ok efter snart nio år.
_________________
Byggaren
Så här ser en tryckt sträva med förstöt ut. (Ni får vrida skallen medsols och kika från vänster, vet inte varför rotationen inte funkade på den här bilden, däremot på nedersta.)
Och här en detalj av övre förstöt på anslagssidan.
Som synes har tvärslån spruckit i underkant p.g.a. att yttre brädan vill neråt.
Om ni undrar är det en vedboddörr från insidan med 'stöldskydd' på gångjärnssidan.
Och här en trädgårdsgrind med dragen sträva och momentstyva hörn. Dels genom att den är halvad samman i hörnen, dels genom att det sitter en bit formplywood som tar skjuvkrafterna.
Båda delar från 2000 resp. 1999 när jag byggde vedboden och anlade trägårdslandet. Inga problem med dörrarna eller grinden, trots att de inte tagits in när det regnar eller är vinter
_______________
Byggaren
Och här en detalj av övre förstöt på anslagssidan.
Som synes har tvärslån spruckit i underkant p.g.a. att yttre brädan vill neråt.
Om ni undrar är det en vedboddörr från insidan med 'stöldskydd' på gångjärnssidan.
Och här en trädgårdsgrind med dragen sträva och momentstyva hörn. Dels genom att den är halvad samman i hörnen, dels genom att det sitter en bit formplywood som tar skjuvkrafterna.
Båda delar från 2000 resp. 1999 när jag byggde vedboden och anlade trägårdslandet. Inga problem med dörrarna eller grinden, trots att de inte tagits in när det regnar eller är vinter
_______________
Byggaren
