Varför vill någon ha solceller??? (annat än om man är lånefri)

[djac]

Ja, 56 öre.

Edit: detta är ju ett grovt estimat eftersom inte hänsyn tas till väder mm. Det är ett rent viktat medelpris utifrån solinstrålningen för att man skall kunna gissa hur mycket man får betalt. Har man cellerna i väster eller öster får man bättre betalt.

April fick jag 73,4 öre för det jag sålde.

 

[djac]

Göm inte momsen, den har jag inte inkluderat.

Ska du köpa elen får man ju betala överföring också.

 

[buffyin]

Alla pratar om el priset. Så jag gjorde en räkning vad jag tjänar och sparar in vid spotpris 0kr. För Maj (1-26 då) så kom jag fram till följande

Då jag har fått bätre elavtal har jag spot+10öre och nättnyta 13öre, räkna med 60öringen med. Bor i SE4 med ekon så när delen ligger på 49öre moms o 26,45 öre avgift.

sålt: 1130kw
Använt: 404kw.

(0,1+0,13+0,6)*1130+(0,49+0,2645)*404 = 1242,7 kr

Har Eon så kan ej exportera sålt till timpriskollen för att se snitt priset på sålt.

April fick jag 79ör per såld (ej spot+10öre). Vid elpris på 50öre för sålt så tjänar jag ytterligare 817,5 kr i maj, så den stora förtjänsten är inte alltid elpriset . Jag tycker nätavgifterna med Eon är riktigt dyra o många glömmer dem.

 

[Martin Lundmark]

Nja, som sagt, jag respekterar din kunskap och dina inlägg men jag anser fortfarande att planering är till för att på lång sikt skapa förutsättningar för samhället att växa och att göra det till så låg kostnad som möjligt.

I detta ingår att ha något av en visionär roll, som jag tidigare berättade så omvandlas många fritidshus till permanenta här, det har pågått åtminstone i 30 år, visionärerna på eon blir än idag överraskade varje gång det händer. Konsekvenserna blir att man gång efter annan får gräva upp gatorna för att förstärka samma nät som jag man just förstärkte, ingen kan inbilla mig att det blir billigare att byta kablar och stationer många gånger i pyttesteg istället för att räkna antalet sommarstugor som kan omvandlas och ta höjd för detta, bara ett exempel.

Sen håller jag inte heller med om att samhällets utveckling ska följa gamla elnät, tvärtom så ska vår infrastruktur möjliggöra den utveckling vi har, inklusive solceller, därför måste man ligga lite före hela tiden, inte som idag hopplöst efter. Jag förstår att glappet mellan att vara i det operationella där man varje dag ska släcka bränder och lappa och laga, och strategisk planering, är stort men bägge måste finnas om det någonsin ska bli bättre.

Att förutse solceller kan inte ha varit svårt, energins ökade betydelse har beskrivits både i skönlitteratur och teknisk sådan, det var med i min Så funkar det-bok jag hade som barn, solceller är 70 år gamla och började redan på 70-talet sättas upp, så det har funnits god tid att snappa upp detta

Djac
Om du skriver till mig och andra ingenjörskolleger (de elkraftkunniga), så är många av oss väl medvetna om det du påtalar om att kunna förutse saker, att vara visionära etc. Vi t.o.m. skriver om detta här.

Men, som jag skrev i ett föregående inlägg idag är inte ingenjörens roll, att få ta visionära beslut.

Jag citerar här ur eget inlägg, #1264, ”När vattenfall och dåvarande ASEA byggde ut vattenkraften, 400 kV transmissionsnäten och sedan kärnkraften, då satt inledningsvis (sakkunniga) ingenjörer i beslutande ställning. Idag är det politiker, ekonomer, jurister etc. som beslutar och överlåter åt ingenjörer att utföra det som beslutats. Som ingenjör (och privatperson) kan jag inte göra mycket att man i samhället idag vill ha den ordningen (man tror att det är bäst). Som forskare, lärare och ”debattör” försöker jag (har jag försökt) förklara hur vi borde agera.” Se bl.a det jag skriver här längre ned om ”switchbrus” i våra elnät.

Förutom detta så agerar många elanvändare utan förståelse om de fysikaliska villkoren och den tid det tar att genomföra förändringar.

Jag citerar här ur mitt inlägg #1243,”Det finns idag ett tydligt bekymmer att vi dels saknar elkraftingenjörer (bl.a. för få vill utbilda sig) och att vi som privatpersoner vill ”genomdriva” vår vilja att ”omgående” få köpa och driftsätta solceller i elnätet där vi bor. En del planerar t.o.m. att då bygga upp till 63 A inmatning (43,6 kW) från villan till elnätet (som är byggda för 25 A ca 18 kW ut till villan) detta eftersom det nu är tillåtet. Jag anser att dålig elkraftkunskap hos beslutsfattare och privatpersoner är nog så stort bekymmer som något annat.”

När jag nyligen var på elfack i Göteborg var där flera som påtalade den dåliga ingenjörskunskapen i samhället det tog även upp att vi (samhället) även måste höja kunskapsnivån inom ingenjörskåren bl.a. i form av utbildning. Men det är för få som satsat på elkraftingenjörsområdet och bristen innebär bl.a. att det inte finns utrymme för vidareutbildning (och lärare för ingenjörer).

Jag har arbetar med elkraft i drygt 45 år, först på industri, sedan ca 10 år med industriell forskning och 25 år med akademisk forskning och utbildning och bl.a. startat upp forskning på frekvensområdet 2–150 kHz (”switchbrus” som var bortglömt i hela elkraftvärlden), och som fortfarande många har missat (vi saknar fortfarande bl.a. normer) trots mer än 20 års arbete.

Det är INTE ingenjörer som får vara visionärer och beslutsfattare idag (oberoende hur mycket de vill och kan).

Idag är det politiker, ekonomer, jurister etc. som beslutar och överlåter åt ingenjörer att utföra det som beslutats. Vänd dig till politiker, ekonomer, jurister etc. och önska att ingenjörerna och ingenjörskunnande får en större roll i samhället som när dåvarande Vattenfall och ASEA byggde upp elkraftsverige.

Dessutom försöker elanvändare (privatpersoner, företag och kommuner etc.) ibland genomdriva beslut, som de själva inte förstår ekonomiska och tekniska konsekvenser av.

Det räcker att läsa vad vi diskuterar här på forumet.

 

[djac]

Djac
Om du skriver till mig och andra ingenjörskolleger (de elkraftkunniga), så är många av oss väl medvetna om det du påtalar om att kunna förutse saker, att vara visionära etc. Vi t.o.m. skriver om detta här.

Men, som jag skrev i ett föregående inlägg idag är inte ingenjörens roll, att få ta visionära beslut.

Jag citerar här ur eget inlägg, #1264, ”När vattenfall och dåvarande ASEA byggde ut vattenkraften, 400 kV transmissionsnäten och sedan kärnkraften, då satt inledningsvis (sakkunniga) ingenjörer i beslutande ställning. Idag är det politiker, ekonomer, jurister etc. som beslutar och överlåter åt ingenjörer att utföra det som beslutats. Som ingenjör (och privatperson) kan jag inte göra mycket att man i samhället idag vill ha den ordningen (man tror att det är bäst). Som forskare, lärare och ”debattör” försöker jag (har jag försökt) förklara hur vi borde agera.” Se bl.a det jag skriver här längre ned om ”switchbrus” i våra elnät.

Förutom detta så agerar många elanvändare utan förståelse om de fysikaliska villkoren och den tid det tar att genomföra förändringar.

Jag citerar här ur mitt inlägg #1243,”Det finns idag ett tydligt bekymmer att vi dels saknar elkraftingenjörer (bl.a. för få vill utbilda sig) och att vi som privatpersoner vill ”genomdriva” vår vilja att ”omgående” få köpa och driftsätta solceller i elnätet där vi bor. En del planerar t.o.m. att då bygga upp till 63 A inmatning (43,6 kW) från villan till elnätet (som är byggda för 25 A ca 18 kW ut till villan) detta eftersom det nu är tillåtet. Jag anser att dålig elkraftkunskap hos beslutsfattare och privatpersoner är nog så stort bekymmer som något annat.”

När jag nyligen var på elfack i Göteborg var där flera som påtalade den dåliga ingenjörskunskapen i samhället det tog även upp att vi (samhället) även måste höja kunskapsnivån inom ingenjörskåren bl.a. i form av utbildning. Men det är för få som satsat på elkraftingenjörsområdet och bristen innebär bl.a. att det inte finns utrymme för vidareutbildning (och lärare för ingenjörer).

Jag har arbetar med elkraft i drygt 45 år, först på industri, sedan ca 10 år med industriell forskning och 25 år med akademisk forskning och utbildning och bl.a. startat upp forskning på frekvensområdet 2–150 kHz (”switchbrus” som var bortglömt i hela elkraftvärlden), och som fortfarande många har missat (vi saknar fortfarande bl.a. normer) trots mer än 20 års arbete.

Det är INTE ingenjörer som får vara visionärer och beslutsfattare idag (oberoende hur mycket de vill och kan).

Idag är det politiker, ekonomer, jurister etc. som beslutar och överlåter åt ingenjörer att utföra det som beslutats. Vänd dig till politiker, ekonomer, jurister etc. och önska att ingenjörerna och ingenjörskunnande får en större roll i samhället som när dåvarande Vattenfall och ASEA byggde upp elkraftsverige.

Dessutom försöker elanvändare (privatpersoner, företag och kommuner etc.) ibland genomdriva beslut, som de själva inte förstår ekonomiska och tekniska konsekvenser av.

Det räcker att läsa vad vi diskuterar här på forumet.

Tack för att du skrev, jag tror att allt du säger är sant och jag vänder mig emot att det är så, detta händer tyvärr inom så många områden idag och det är roten till många av våra problem. Jag hade önskat att våra duktiga, även om det är brist så finns de ändå, ingenjörer fick ta ledningen i denna frågan, jag är säker på att det hade betytt en avsevärd förbättring.

Detsamma gäller, skola, vård, osv, osv, det som händer idag är horribelt, att viktiga områden decimeras till ett område för politiska slagord och extrema ekonomiska transfereringar.

 

[Martin Lundmark]

Häromdagen (den 25 maj 2023) infördes en artikel på Second-Opinion med rubriken; ”Svenska kraftnät vädjar till vindkraftsaktörerna” https://second-opinion.se/svk-vadjar-om-regleringsbud-fran-vindkraft/

I ingressen står ” En dag i påsk aktiverades alla nordiska regleringsbud, 2 800 megawatt, för att klara en oväntat stor vindkraftsproduktion. Än värre riskerar läget bli i takt med vindkraftens fortsatta utbyggnad. Svenska kraftnät vädjar nu uttalat till vindkraftsaktörerna att hjälpa till att lösa problemet. Enhetschefen Anna Jäderström försäkrar dock att Svenska kraftnät fortsatt älskar alla kraftslag.”

Vidare kan vi läsa; ”Vid tillfällena har vindproduktionen varit hög men inte extrem och vi kan förvänta oss fler kritiska situationer”, varnar Svenska kraftnät. I ett meddelande till en mer begränsad krets gavs en siffra för det akuta behovet: ”Med vårfloden i full gång har heller inte vattenkraften kunnat hållas tillbaka på det sätt som skulle ha behövts. Riskerna är påtagliga för att systemet hamnar i situationer med mer elproduktion än konsumtionen. Hela branschen behöver bidra till att sommarens situationer kan hanteras. Bristens storleksordning är på minst 2 000 MW som behöver in innan sommaren!” ”Vi önskar att alla inklusive regionnät ser på möjligheterna att bidra för att kunna koppla bort vindproduktion vid dessa tillfällen för att Sverige som helhet ska kunna ta hand om landets obalanser. Tillräckliga förutsättningarna finns i dag inte för en normal balanshantering och hantering av ett samtidigt normalfel (N-1)”, säger Svenska kraftnät bland annat.”

Det som här står om obalansen (för hög elproduktion i förhållande till elanvändning) gäller naturligtvis hela den svenska elmarknaden.

Kalla vinterdagar talar vi om risken för effektbrist i elkraftsystemet, här handlar det om det omvända, ett effektöverskott som är ett minst lika stort bekymmer.

Att man här främst beskriver vindkraft beror på att produktionen inte styrs på samma när ”energikällan inte kostar något nämnvärt” det handlar om lite slitage, inmatningsavgifter etc.

Det är detsamma med solcellsproduktion, den kopplas oftast inte ifrån när marknadspriset på elenergi är lågt.

Detta är ett bekymmer och som elkraftingenjör (och visionär, se mitt inlägg #1309 här) har jag tidigare beskrivit ”mängdläran”.

• Vad har ni för förslag att vi undviker att elenergi matas in i elnäten när elpriset närmar sig noll?
• Hur ska vi specifikt hantera solcellsinstallationer (som tråden handlar om)?

Det är ok för mig om någon vill starta en separat tråd i ämnet, men jag såg en tydlig koppling till det som tidigare skrivits här i tråden!

 

[djac]

Häromdagen (den 25 maj 2023) infördes en artikel på Second-Opinion med rubriken; ”Svenska kraftnät vädjar till vindkraftsaktörerna” [länk]

I ingressen står ” En dag i påsk aktiverades alla nordiska regleringsbud, 2 800 megawatt, för att klara en oväntat stor vindkraftsproduktion. Än värre riskerar läget bli i takt med vindkraftens fortsatta utbyggnad. Svenska kraftnät vädjar nu uttalat till vindkraftsaktörerna att hjälpa till att lösa problemet. Enhetschefen Anna Jäderström försäkrar dock att Svenska kraftnät fortsatt älskar alla kraftslag.”

Vidare kan vi läsa; ”Vid tillfällena har vindproduktionen varit hög men inte extrem och vi kan förvänta oss fler kritiska situationer”, varnar Svenska kraftnät. I ett meddelande till en mer begränsad krets gavs en siffra för det akuta behovet: ”Med vårfloden i full gång har heller inte vattenkraften kunnat hållas tillbaka på det sätt som skulle ha behövts. Riskerna är påtagliga för att systemet hamnar i situationer med mer elproduktion än konsumtionen. Hela branschen behöver bidra till att sommarens situationer kan hanteras. Bristens storleksordning är på minst 2 000 MW som behöver in innan sommaren!” ”Vi önskar att alla inklusive regionnät ser på möjligheterna att bidra för att kunna koppla bort vindproduktion vid dessa tillfällen för att Sverige som helhet ska kunna ta hand om landets obalanser. Tillräckliga förutsättningarna finns i dag inte för en normal balanshantering och hantering av ett samtidigt normalfel (N-1)”, säger Svenska kraftnät bland annat.”

Det som här står om obalansen (för hög elproduktion i förhållande till elanvändning) gäller naturligtvis hela den svenska elmarknaden.

Kalla vinterdagar talar vi om risken för effektbrist i elkraftsystemet, här handlar det om det omvända, ett effektöverskott som är ett minst lika stort bekymmer.

Att man här främst beskriver vindkraft beror på att produktionen inte styrs på samma när ”energikällan inte kostar något nämnvärt” det handlar om lite slitage, inmatningsavgifter etc.

Det är detsamma med solcellsproduktion, den kopplas oftast inte ifrån när marknadspriset på elenergi är lågt.

Detta är ett bekymmer och som elkraftingenjör (och visionär, se mitt inlägg #1309 här) har jag tidigare beskrivit ”mängdläran”.

• Vad har ni för förslag att vi undviker att elenergi matas in i elnäten när elpriset närmar sig noll?
• Hur ska vi specifikt hantera solcellsinstallationer (som tråden handlar om)?

Det är ok för mig om någon vill starta en separat tråd i ämnet, men jag såg en tydlig koppling till det som tidigare skrivits här i tråden!

Hur stort är det problemet med svensk solel i jämförelse med vindkraft, skulle man prioritera att reglera något före det andra?

Edit, en andra fråga, skulle man inte kunna tänka sig att ny förbrukning uppstår om detta håller i sig, alltså att någon kommer på ett sätt att använda all denna billiga el i kommersiella syften?

 

[Martin Lundmark]

Hur stort är det problemet med svensk solel i jämförelse med vindkraft, skulle man prioritera att reglera något före det andra?

Edit, en andra fråga, skulle man inte kunna tänka sig att ny förbrukning uppstår om detta håller i sig, alltså att någon kommer på ett sätt att använda all denna billiga el i kommersiella syften?

Hej Djac

Tack för respons, hoppas fler engagerar sig och tänker framåt!

Elpriset i Europa är nog ett europeiskt bekymmer. Därför kan vi nog inte undanta att Sverige skall ta sin del. Vi bör även hålla regler lika för flera olika sätt att generera.

Enligt tidigare artiklar så verkar det som om stora solcellsanläggningar i andra dela av det europeiska elnätet (t.ex. Tyskland) orsakar att elpriset just nu går mot noll just mitt på dagen. Fler anläggningar i Europa ökar den tendensen.

I inlägg #1167 skrev jag om en rapport som utkom 2017 och tog upp hur mycket solel vi kunde ha i Sverige, utan problem; Rapporten hette; ”UTBYGGNAD AV SOLEL I SVERIGE, RAPPORT 2017:376, Energimyndigheten.” https://energiforskmedia.blob.core....lel-i-sverige-energiforskrapport-2017-376.pdf

Jag gjorde en tolkning av rapportens resulat och skrev;

”Det tolkar jag så att man bedömer att det med ”små problem” ”ryms” 4 GW solel i Sverige fördelat med ett snitt på ”1 kW per hushåll”.

Det innebär, starkt förenklat, t.ex. att 10 % av hushållen kan investera i 10 kW solel vardera eller 5,8 % av hushållen kan investera i 17,3 kW solel vardera. Investerar vi mer så ökar ”problemen”.

Detta tas upp i avsnittet ”8.7 AVSLUTANDE KOMMENTARER” på sid 95 i rapporten, där det bl.a. står; ”Med mycket solel i Sverige och omgivande regioner minskar intjäningsförmågan för solceller. Den minskade intjäningsförmågan, eller ”kannibalism”, kan sätta en övre gräns för mängden solel som är lönsam i Sverige28. Detta avspeglas i systemanalys 4, där hushållsmodellens solceller påverkar elpriset nedåt, vilket återkopplas till hushållsmodellen som då minskar investeringarna i solceller, i vissa fall drastiskt. Systemanalys 4 ger som svar att lönsam nivå på solcellsbaserad elproduktion är i storleksordningen 3–8 GW beroende på omvärldsförutsättningar. Även systemanalys 3 ger samma härad för lönsam nivå av solel i Sverige. I denna analys framgår tydligt att resulterande nivå påverkas påtagligt av antaganden för investeringskostnad och styrmedel för solceller, samt att styrmedel antagligen är nödvändigt en lång tid framöver för att få till stånd en kraftig solelutbyggnad.”

Du får komma ihåg att en utbyggnad av solel i Sverige i elnäten till våra hus, som idag inte är byggda för detta, rimligen innebär behov av en kraftig ombyggnad (förstärkning) av elnäten, med en ytterligare förhöjd elnätsavgift som följd.

Idag betalar inte solceller på våra hus inmatningsavgifter utan får 60 öre skattereduktion. Hur motiverar du att solceller på villor (med medhängande ökade kostnader av elnäten) skall prioriteras före vindkraftparker som betalar inmatningsavgifter?

 

[pacman42]

Hej Djac

Tack för respons, hoppas fler engagerar sig och tänker framåt!

Elpriset i Europa är nog ett europeiskt bekymmer. Därför kan vi nog inte undanta att Sverige skall ta sin del. Vi bör även hålla regler lika för flera olika sätt att generera.

Enligt tidigare artiklar så verkar det som om stora solcellsanläggningar i andra dela av det europeiska elnätet (t.ex. Tyskland) orsakar att elpriset just nu går mot noll just mitt på dagen. Fler anläggningar i Europa ökar den tendensen.

I inlägg #1167 skrev jag om en rapport som utkom 2017 och tog upp hur mycket solel vi kunde ha i Sverige, utan problem; Rapporten hette; ”UTBYGGNAD AV SOLEL I SVERIGE, RAPPORT 2017:376, Energimyndigheten.” [länk]

Jag gjorde en tolkning av rapportens resulat och skrev;

”Det tolkar jag så att man bedömer att det med ”små problem” ”ryms” 4 GW solel i Sverige fördelat med ett snitt på ”1 kW per hushåll”.

Det innebär, starkt förenklat, t.ex. att 10 % av hushållen kan investera i 10 kW solel vardera eller 5,8 % av hushållen kan investera i 17,3 kW solel vardera. Investerar vi mer så ökar ”problemen”.

Detta tas upp i avsnittet ”8.7 AVSLUTANDE KOMMENTARER” på sid 95 i rapporten, där det bl.a. står; ”Med mycket solel i Sverige och omgivande regioner minskar intjäningsförmågan för solceller. Den minskade intjäningsförmågan, eller ”kannibalism”, kan sätta en övre gräns för mängden solel som är lönsam i Sverige28. Detta avspeglas i systemanalys 4, där hushållsmodellens solceller påverkar elpriset nedåt, vilket återkopplas till hushållsmodellen som då minskar investeringarna i solceller, i vissa fall drastiskt. Systemanalys 4 ger som svar att lönsam nivå på solcellsbaserad elproduktion är i storleksordningen 3–8 GW beroende på omvärldsförutsättningar. Även systemanalys 3 ger samma härad för lönsam nivå av solel i Sverige. I denna analys framgår tydligt att resulterande nivå påverkas påtagligt av antaganden för investeringskostnad och styrmedel för solceller, samt att styrmedel antagligen är nödvändigt en lång tid framöver för att få till stånd en kraftig solelutbyggnad.”

Du får komma ihåg att en utbyggnad av solel i Sverige i elnäten till våra hus, som idag inte är byggda för detta, rimligen innebär en kraftig ombyggnad (förstärkning) av elnäten, med en ytterligare förhöjd elnätsavgift som följd.

Idag betalar inte solceller på våra hus inmatningsavgifter utan får 60 öre skattereduktion. Hur motiverar du att solceller på villor (med medhängande ökade kostnader av elnäten) skall prioriteras före vindkraftparker som betalar inmatningsavgifter?

Lite lustigt är det att man i den rapporten kommer fram till 1kW per hushåll. det är nämligen ungefär denna nivå som möjligen kan vara lönsam enligt vad jag kommit fram till. Detta matchar nämligen ganska bra normalförbrukningen i en villa. Men det är naturligtvis ingen tillfällighet...

Orsaken att jag kom fram till detta är att det i mitt lokala nät inte betalas ut någon nätnytta. Dessutom är skatt + överföring dyrare än 60-öringen. Med detta som grund så visar ju matematiken att man helst själv skall göra av med allt man producerar. Man får då maximal avkastning på investeringen. Antagandet är naturligtvis att investeringen kostnad är linjär.

Ett solcellspaket med fyra paneler och enfas växelriktare går att få för 15000kr på Amazon. Om man placerar dessa på en vagga som har några graders lutning mot söder och där man kan vinkla dem i ost-västlig riktning efter solhöjden så kan man maximera tillverkningen också. Vaggan kan man styra med en elektrisk fönsteröppnare som kostar några hundralappar (och en Raspberry Pi eller annan dator).

Planera nu om nyttjandet av faserna hemma så att så mycket användning av el på dagtid (som möjligt) görs på den fas som elen matas in på (det är inte orimligt), nu har vi maximerat avkastningen på pengarna för installerade solceller.

Växelriktaren är faktiskt den dyra komponenten här och det är inte så mycket dyrare med en för trefas. Jag skulle nog hellre välja en med trefas.

Hade jag haft en bra plats för detta i trädgården så skulle jag fundera på att bygga en sådan här lösning, men det har jag tyvärr inte. Det fina med denna är att den är oberoende av elpriset då man skall räkna hem den på skatter och överföringsavgifter enbart, inga bidrag!

Så låt oss räkna på det. Några antaganden först:
- solpaneler, växelriktare mm 15000:- (billigare om man köper i delar, men jag ville ju ha trefas också).
- övriga kostnader ca 5000:-
- byggtid och installation står jag för själv
- förtjänst per producerad kWh: 72 öre plus litegrann för elen också, låt oss säga 1kr/kWh
- produktion per dygn, jag antar sex timmar om 1kWh i snitt under fem månader.

Så: 20000/(1*6*30*5)= 22,2 år

OK så det går inte att få bra avkastning på detta heller. Förutsättningen för att tjäna pengar är helt enkelt att man har många paneler i öst ocheller väst och att man säljer el. Det är rätt begränsande ändå.nom jag lyckas kräma ur åtta timmar då? Då blir det 17 år.

Jag tror att jag får ge upp om att skaffa solpaneler. Jag får inte ihop kalkylen hur jag än gör.

 

[buffyin]

Lite lustigt är det att man i den rapporten kommer fram till 1kW per hushåll. det är nämligen ungefär denna nivå som möjligen kan vara lönsam enligt vad jag kommit fram till. Detta matchar nämligen ganska bra normalförbrukningen i en villa. Men det är naturligtvis ingen tillfällighet...

Orsaken att jag kom fram till detta är att det i mitt lokala nät inte betalas ut någon nätnytta. Dessutom är skatt + överföring dyrare än 60-öringen. Med detta som grund så visar ju matematiken att man helst själv skall göra av med allt man producerar. Man får då maximal avkastning på investeringen. Antagandet är naturligtvis att investeringen kostnad är linjär.

Ett solcellspaket med fyra paneler och enfas växelriktare går att få för 15000kr på Amazon. Om man placerar dessa på en vagga som har några graders lutning mot söder och där man kan vinkla dem i ost-västlig riktning efter solhöjden så kan man maximera tillverkningen också. Vaggan kan man styra med en elektrisk fönsteröppnare som kostar några hundralappar (och en Raspberry Pi eller annan dator).

Planera nu om nyttjandet av faserna hemma så att så mycket användning av el på dagtid (som möjligt) görs på den fas som elen matas in på (det är inte orimligt), nu har vi maximerat avkastningen på pengarna för installerade solceller.

Växelriktaren är faktiskt den dyra komponenten här och det är inte så mycket dyrare med en för trefas. Jag skulle nog hellre välja en med trefas.

Hade jag haft en bra plats för detta i trädgården så skulle jag fundera på att bygga en sådan här lösning, men det har jag tyvärr inte. Det fina med denna är att den är oberoende av elpriset då man skall räkna hem den på skatter och överföringsavgifter enbart, inga bidrag!

Så låt oss räkna på det. Några antaganden först:
- solpaneler, växelriktare mm 15000:- (billigare om man köper i delar, men jag ville ju ha trefas också).
- övriga kostnader ca 5000:-
- byggtid och installation står jag för själv
- förtjänst per producerad kWh: 72 öre plus litegrann för elen också, låt oss säga 1kr/kWh
- produktion per dygn, jag antar sex timmar om 1kWh i snitt under fem månader.

Så: 20000/(1*6*30*5)= 22,2 år

OK så det går inte att få bra avkastning på detta heller. Förutsättningen för att tjäna pengar är helt enkelt att man har många paneler i öst ocheller väst och att man säljer el. Det är rätt begränsande ändå.nom jag lyckas kräma ur åtta timmar då? Då blir det 17 år.

Jag tror att jag får ge upp om att skaffa solpaneler. Jag får inte ihop kalkylen hur jag än gör.

Om jag hitta samma som dig på amazon för 15k, så är det 4st 420watt paneler. Så totalt 1,68kw totalt. 1kw i Stockholm söderläge ger ca 947 som ska bli 1590kwh. Vid en krona blir det 2000/1590 = 12,6 år.

Dock ingen dum idée att ha en liten anläggning som täcker husets basbehov som alltid finns.

 

[pacman42]

Men elen är sjukt billig. Imorgon mitt på dagen får man i Nederländerna el för -4,5kr/kWh ungefär, dvs man får betalt för att ladda bilen, för att värma poolen och för att värma varmvatten....

 

[pacman42]

Om jag hitta samma som dig på amazon för 15k, så är det 4st 420watt paneler. Så totalt 1,68kw totalt. 1kw i Stockholm söderläge ger ca 947 som ska bli 1590kwh. Vid en krona blir det 2000/1590 = 12,6 år.

Dock ingen dum idée att ha en liten anläggning som täcker husets basbehov som alltid finns.

Jo, jag ville räkna lite pessimistiskt. Att ha en enkel konstruktion (typ vaggan jag tänker mig) som följer solen borde vara väldigt lönsamt, men jag ville inte räkna med de vinsterna då det är ren spekulation just nu.

 

[buffyin]

Jo, jag ville räkna lite pessimistiskt. Att ha en enkel konstruktion (typ vaggan jag tänker mig) som följer solen borde vara väldigt lönsamt, men jag ville inte räkna med de vinsterna då det är ren spekulation just nu.

var dessa siffror jag utgick ifrån och tycker det verkar stämma. Har 10kw anläggning som startades i mars. 50% i syd 35grader och 50% i väst med 15grader.

platt söder skulle ge 84% verkningsgrad utan att flytta sig, öst och väst 81%. Så skulle ändå funka hyfsat som balkong anläggning det är tänkt som (tillåtet i Tyskland).

 

[pacman42]

var dessa siffror jag utgick ifrån och tycker det verkar stämma. Har 10kw anläggning som startades i mars. 50% i syd 35grader och 50% i väst med 15grader.

platt söder skulle ge 84% verkningsgrad utan att flytta sig, öst och väst 81%. Så skulle ändå funka hyfsat som balkong anläggning det är tänkt som (tillåtet i Tyskland).

Hur tänker du nu? Min tanke är ju i så fall att plocka ur hög effekt några timmar extra på dygnet, annars får jag inte ihop ekonomin.

 

[buffyin]

Hur tänker du nu? Min tanke är ju i så fall att plocka ur hög effekt några timmar extra på dygnet, annars får jag inte ihop ekonomin.

jag tänkte på din uträkning med endast 6timmar och effekt på 1 kW för 4 paneler. Även om du har dem platt och rör ej vaggan får man ut mer än du räkna på. 4x420x0.81= 1360watt.