Du ska verkligen inte be om ursäkt för mycket bilder och text när du ger oss en insikt/lektion i ditt arbete.
Det är otroligt intressant att se och läsa om hur det går till och vilka avvägningar som görs, för att inte tala om hur spännande det är att höra facktermerna. (Åtminstone för dem av oss som är språkintresserade)
Tack!
Kul att det uppskattas och trevligt att dela med sig av detaljer som inte hör till vardagsmaten för de flesta.
Med lite över en veckas effektiv tid så har det blivit färdigt med beslagning av denna takkupa med hjälp av lite verktyg som inte förändrats i stort sedan över hundra år. Byggnaden som är i fråga är ritad av Ivar Tengbom (eller arkitektkontoret som han var drivande inom.) och färdigställd 1935 samt numer kulturminnesmärkt. Och då är det av betydelse att man tar idéerna och formspråket i beaktning när man ska ta hand om det som inte varit fullt ut i belåtenhet, även om det förvisso handlar om nu 88 år av slitage eller vad man nu ser som genvägar. Egentligen ganska sparsmakade former men som kom att återspegla Tengboms anpassning till funktionalismen framöver.
Och här en ännu orörd skönhet med spikningar genom plåt och lite smått tvivelaktiga lösningar i nerändan av pilastern.
Överstycket till fönstret består av en pressad plåt och då det är en stor del av karaktären på kupan så kommer det att tillverkas en lösning som ger samma uttryck, istället för att göra dem i småbitar och falser som följer radien och därmed förändrar utseendet högst dramatiskt. Och DET skulle säkerligen inte arkitekten tycka om
[bild]
Spikar som lossnat och till stor del på grund av dess placeringar med resultat av röta i virket.
[bild]
Att det också dragits i ögleskruv har inte påbättrat situationen.
[bild]
Att pappen inte hade varit täckande är också orsak till läckage. Som parentes kan nämnas att det sedan tidigare enbart varit kallutrymme men nu håller på att inredas med komfort av modernt slag, gör att det absolut inte får vara läckor framöver. Att det varit otätt tidigare har inte varit någon katastrof bara man har det under uppsikt så att det inte blir följdverkningar med röta bl.a.
[bild]
Här har det ändå gjorts en ändring av utseendet men med förbättring av hållbarhet då det tidigare uppkommit sprickor i bakstycket på kupan på grund av dess utförande med brottfalsade bitar i anslutning mot takytan. Nu blev det mera falser som dessutom också tar upp temperaturrörelserna som är mera betydande när det gäller kopparplåt.
[bild]
Märkligt vad man ska strössla med verktygen!
[bild]
En gammal enhet och med en ny halva.
Färgen på den nya undrar någon säkert? Det är efter att plåten glödgats för att få upp mjukheten igen, och till skillnad från järn så återgår den inte till hårt tillstånd när den kallnat. Och den processen går att upprepa åtskilliga gånger tills plåtens tunnhet blir avgörande.
[bild]
Två halvor samt anslutningen till karmen.
[bild]
Nederdelen av kupans fönster och vägg kommer att brottfalsas för att få till de "tredimensionella" bitarna att följa formen på detaljerna. Och lite pickel är det att få till, och det medges enbart ett rätt med måttning och tillverkning för att det ska passa. Passar det inte är det bara att bygga om kupan
[bild]
Två av bitarna på plats.
[bild]
Vid brottfalsning tennlöder man alltid på baksidan när det gäller glödgad koppar och det är också utfört på detta "fönsterbleck". Här har jag dragit in plåten under fönsterbladet med en än så länge utebliven drivhake istället för att avsluta plåten som tidigare framför fönsterbladet. Tidigare var pilastrarna enbart påsatta på utsidan med en centimeters uppdragning på den underliggande biten och som då också bidrog till att det blev läckage.
[bild]
Om allt passade? Bitarna nästan sögs dit av vakuumet som uppstod då jag höll de framför kupan. Och lika bra var det då utrymmet framför inte medgav någon onödig tid med att trängas med mig själv på grund av räcket som klängde på ryggen.
[bild]
Ursäkta den myckna texten och bilderna. Men detta hade inte kunnat göras utan mina verktyg och liten användning av maskiner. Och bättre då att sammanfatta allt på en gång.
Mvh/ Masen
Vackert!
Hur många timmar på plats på taket cirka?
Och visst hur lång tid på ett ungefär för att prefa de olika delarna inför montaget?
Denna Jonsered 535 behöver rengöras och
lite service som synes.
Hmm , nu går sågen iallafall efter tankbyte , nya membran i förgasaren och lite annat. Kortslutningsbrytare är monterad efter filmen togs. Fattas en sak att byta ut än men den funkar , den oranga plastbiten under gasen hittade jag inte här utan den kommer från östkusten i us.
På båda mina gamla Jonseredare har bränsleslangen spruckit just där slangen lämnar tanken.
Sög ibland in luft, ibland inte. Detta gjorde att det sällan gick att justera bränslenålarna till rätt inställning.
Ibland blev det som så att sågen kroknade vid full belastning o s v
På båda mina gamla Jonseredare har bränsleslangen spruckit just där slangen lämnar tanken.
Sög ibland in luft, ibland inte. Detta gjorde att det sällan gick att justera bränslenålarna till rätt inställning.
Ibland blev det som så att sågen kroknade vid full belastning o s v
Bränsleslangen var kass på denna också. Sågen har fin gnista och såg fin ut i loppet.
Vad har du för Jonsered sågar du ?
Snyggt arbete. Det gick fort för den blanka kopparplåten att få en påbörjad patina. Kan det vara pga mycket föroreningar i stockholmsluften?
Stockholmsluften är det nog ingen större skillnad mot vad det är i Örebro som är platsen för detta projekt. Men att kopparen snabbt blir mörkare har i första taget inte direkt med luften att göra utan det är handhavandet med kopparen i form av ens eget svett(?), salter och andra ämnen såsom falsolja och lödpasta som påverkar ytan.
Men det tar bara något år så är kopparen mörkbrun och har mist sin glans. Och beroende på vilka förhållanden och renhet i luften så kan det ta över 30 år innan den börjar få lite synlig ärg,
Hur många timmar på plats på taket cirka?
Och visst hur lång tid på ett ungefär för att prefa de olika delarna inför montaget?
Tackar. Kupans tid är lite mera än det jag nämnde tidigare nu när jag summerade. Tiden går fort när man har skoj. Ca 75 timmar totalt sett inkl rivning och pappning. Och av det så ligger ca 70% på måttning och tillverkning. Jag eftersträvar att lägga så mycket av tiden som möjligt på att tillverka bitarna på verkstaden då det är oavsett bättre arbetsmiljö där med lämplig arbetshöjd som exempel, även om det är lite tråkigare att stå där än ute i det fria. Och ibland är det bara att passa på att förlägga tillverkning på verkstan vid dålig väderlek då vi plåtisar är gjorda av socker sägs det och därmed smälter när regnet kommer
Efter en kallstart i vintras började ventilerna knacka som tusan. Lät bilen stå och tog tag i det idag, ställt vevaxeln i referensläge, men går inte stoppa in styrpinnarna i nån av kammarna.
Ett under att den gick jämnt och hade full komp på alla cylindrar!
Jag köpte en Metabo kapsläde.
Gick att montera på Skil-sågen utan större mankemang.
Nu kan jag kapa bitar som är bra mycket bredare.
Var först inne på att McGyvra en egen lösning med linjära gejdrar mm.
Men det här känns bra. Gediget byggt av Metabo, mycket justeringsmöjligheter.
Noramasen skrev:
Med lite över en veckas effektiv tid så har det blivit färdigt med beslagning av denna takkupa med hjälp av lite verktyg som inte förändrats i stort sedan över hundra år. Byggnaden som är i fråga är ritad av Ivar Tengbom (eller arkitektkontoret som han var drivande inom.) och färdigställd 1935 samt numer kulturminnesmärkt. Och då är det av betydelse att man tar idéerna och formspråket i beaktning när man ska ta hand om det som inte varit fullt ut i belåtenhet, även om det förvisso handlar om nu 88 år av slitage eller vad man nu ser som genvägar. Egentligen ganska sparsmakade former men som kom att återspegla Tengboms anpassning till funktionalismen framöver.
galento skrev:
Tokslut skrev:
FredrikR skrev:
Vackert!
