Men det har ju inget med dränering att göra hur du avleder ytvatten!
"Ytvatten
Ytvatten är det vatten som finns i sjöar, vattendrag, hav och våtmarker. I Sverige finns det gott om ytvatten som kan användas för produktion av dricksvatten. " Näe frågan här gällde dagvatten dvs inte naturligt vatten som är en annan fråga
"Dagvatten
Dagvatten är regn- och smältvatten som tillfälligt avrinner på markytan eller hårda ytor som exempelvis gator, tak och parkeringsplatser. I tätorter med många tak, stora asfalterade ytor och stensatt mark kan det bli stora mängder dagvatten när regnen ökar i längd och i intensitet."
Dräneringsvatten
Vatten från mark runt husgrunder och annan mark som dräneras.
källa Svenskt Vatten
Klart att dagvatteserice ligger lägre vid utfart från fastighet, den ska ju ta allt som kan komma från fasighten och då behövs nedförsbacke. Nu pratar vi om drän/dag till egen samlingsbrunn på fastigheten.
Det var inte det jag besvarade! "Sedan kopplat på dräneringen på dagvattenledningen."
"Ytvatten
Ytvatten är det vatten som finns i sjöar, vattendrag, hav och våtmarker. I Sverige finns det gott om ytvatten som kan användas för produktion av dricksvatten. " Näe frågan här gällde dagvatten dvs inte naturligt vatten som är en annan fråga
"Dagvatten
Dagvatten är regn- och smältvatten som tillfälligt avrinner på markytan eller hårda ytor som exempelvis gator, tak och parkeringsplatser. I tätorter med många tak, stora asfalterade ytor och stensatt mark kan det bli stora mängder dagvatten när regnen ökar i längd och i intensitet."
Dräneringsvatten
Vatten från mark runt husgrunder och annan mark som dräneras.
källa Svenskt Vatten
Underbart med människor som sitter framför datorn och ska hänvisa till en massa skrifter!
Hoppas du får en underbar dag Eva
Bor man på en sluttningstomt med naturligt vatten som rinner neråt då kan inte nästa granne bara "spärra av" och leda om vattnet. Eller avleda från sin tomt in på grannens. Det vattnet har ju alltid runnit där. Naturligt vatten är som ett vattendrag. Det kan man inte leda om osv hur som helst och det måste man ta hänsyn till när man bygger. Det kan man inte lämpa över på en granne och tycka att "var och en tar hans om sitt"
Så vatten är viktigt och man bör ta hänsyn till naturen.
Nu kommer du kanske tycka att jag är jobbig men jag håller inte riktigt med dig.
Jag har en tomt i detaljplanerat område som ligger nedanför bergig höjd. Dagvatten rinner naturligt ned för slänten till min tomt när det regnar. Inte finns det något som hindrar att jag anlägger ett avskärande dike där för att stoppa vattnet för att svämma över min gräsmatta. Jag har de facto ett sådant dike som leder vattnet till grannfastigheten och som skyddar min tomt från att översvämmas.
Missförstår jag dig eller menar du att det finns legala hinder för anläggandet och underhållet av mitt avskärande dike? Jag förstår i så fall inte vilket lagrum du hänvisar till.
Det brukar vara specificerat i bygglovet alt detaljplan.
Här tror jag en och annan läsare kan tolka in något annat än vad lagstiftningen säger i ovanstående mening så jag förtydligar:
Dagvattenhantering på tomten är fastighetsägarens ansvar, inte kommunens. Kommunen ansvarar alltså inte för tomters avvattning. Man planerar den inte och man beslutar inte över den.
Kommunen ansvarar för allmänna platsers avvattning om kommunen är huvudman enligt detaljplanen och det därmed inte råder enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Kommunen kan ha ansvar att upprätta anslutningspunkter för tomternas avvattning om den har beslutat att tomterna ingår i ett verksamhetsområde för dagvattenhantering enligt lagen om allmänna vattentjänster. Men det är fastighetsägaren som själv beslutar om något dagvatten alls ska ledas till denna anslutningspunkt.
Sen har kommunen ansvar vid detaljplaneanläggning och visa hur dagvattenhanteringen kommer att lösas i området. Planen ska alltså skapa de förutsättningar som behövs för att lösa dagvattenhanteringen, både på allmän plats och på kvartersmarken. Men kommunen ansvarar inte sedan för att bebygga tomterna och ordna dagvattenhanteringen, det gör den enskilda fastighetsägaren.
Och i många fall är det väl kommunerna som tar eller släpper fram en genväg när nya områden ska exploateras.
Jag har också en sådan gnagande misstanke. Att kommunen sparar pengar genom green-washing: "O nej, det behövs ingen gemensam anläggning för dagvattenavledning för det kan tomtägarna lösa med miljövänliga LOD." Och sen slipper kommunens organisation en massa jobb med att projektera, bygga och förvalta dagvattennät. hela frågan kan då lastas över på det privata hej svejs.
För att dra den ett steg längre: Urbaniseringen har lett till att husägare inte längre kan läsa landskapet och dess naturliga förutsättningar. De förstår inte intuitivt var mark kan förväntas vara blöt och torr vid vilken tid på året eftersom de huvudsakligen i sitt liv har rört sig i urbana miljöer där allt är dränerat och torrt.
Jag menar Stockholms ungdom går i vita sneakers året om och har gjort det i generationer. Verkar vara väl spritt till mindre orter i Sörmland också.
Fast det är ju illa när inte planerarna på kommuner och byggbolag begriper förutsättningarna heller.
Planerare har en fin tradition av skrivbordsprodukter utan att gå ut i verkligheten. Här är en karta från 1949 där man tänkte dra vägar tvärs över ett berg. Det hade blivit väldigt branta backar!
Planerare har en fin tradition av skrivbordsprodukter utan att gå ut i verkligheten. Här är en karta från 1949 där man tänkte dra vägar tvärs över ett berg. Det hade blivit väldigt branta backar!
I verkligheten kom dessa vägar aldrig att byggas.
[bild]
1949 såg man inge problem med att jämna berg med marken eller branta backar...
För att dra den ett steg längre: Urbaniseringen har lett till att husägare inte längre kan läsa landskapet och dess naturliga förutsättningar. De förstår inte intuitivt var mark kan förväntas vara blöt och torr vid vilken tid på året eftersom de huvudsakligen i sitt liv har rört sig i urbana miljöer där allt är dränerat och torrt.
Jag menar Stockholms ungdom går i vita sneakers året om och har gjort det i generationer. Verkar vara väl spritt till mindre orter i Sörmland också.
Där tror jag att ni har ringat in en betydande del av problemet.
En annan del är att dagvatten inte skall synas utan bara försvinna.
För mig är det närmast självklart att man har en 200 liters plasttuna under varje stuprör under sommarhalvåret. Till hösten går tunnorna enkelt att tömma och tvätta ur och lägga under tak. Där kommer det bevattningsvatten. Överskottet rinner ut på marken.
Vintertid rinner vattnet ut på marken där det behövs. Det är enkelt att sätta en tremeters ränna under varje stuprör för att leda vattnet bort från huset.
Enkelt billigt och välfungerande för det mesta. På platser där det inte fungerar tvingas man gräva ner rör.
Till saken hör att jag också anser att asfalt är ett otyg på småvägar och privata infarter och gårdsplaner. Asfalten hindrar vattnet från att rinna ned och så får man vattenöverskott ovanpå markytan och vattenunderskott i jorden.
Nu vänder jag på problemet: I vår del av landet vill jag påstå att många vill behålla dagvattnet och inte leda vidare vattnet. En stor del av nederbörden faller mest under den delen av året när inget växer. För egen del hade jag velat bygga uppsamlingsmagasin. Motivationen är dock lite låg då vi har egen brunn till bevattning och kommunalt vatten inne. Brunnen är dock djup. Vi har 28 meter till grundvattnet.
Ja Asfalt och Hus är ett otyg då de hindrar battnet att bilda grundvatten. I södra sverige har vi inte regnöverskott ouan några björkar på tomten kan ta hand om allt regn under ett åt det krävs vara att marken kan lagra vattnet från vintern till sommaren.
En annan aspekt är att rena det vatten som infiltreas gräsröttere är extremt effektiva på att rena vattne kan man ha en sänka med grus beväxt med gräs där vattnet infiltreras blir dett nya grundvattnet mycket rent.
