Samverkansbjälklag med EPS-cement?
Jag har tidigare gjutit betongvalv på Peva-45 samverksansplåtar med gott resultat.
Nu överväger jag som ett alternativ att göra ett litet golv (i badrum) med samma metod men med EPS-cement.
Förutsättningar:
2,7m spännvidd
Tillåten bygghöjd 140mm
Egenvikt bränd EPS-Cement 450kg/m³
Tryckhållfasthet enl. EPS-Cements datablad 2,0 MPa på den hemmablandade produkten emedan de lovar 5,0MPa på den pumpade.
I Peva's spännviddstabeller framgår att man kan ha drygt 5m med 140mm bjälklag och C30/37 betong utan extra fältarmering.
Jag vill ju tro att denna ringa spännvidd, samt det faktum att egenvikten är runt 20% av betong med råge kompenserar för den lägre tryckhållfastheten, men tror gör man ju i kyrkan...
De själva har inte riktigt något svar, utan hänvisar till extern konstruktör.
Inser frågans komplexitet, men undrar ändå om det finns någon här med kunskap nog att svara på vad som gäller med EPS-cement, eller kan tipsa om en konstruktör som kan reda ut dessa begrepp.
Tack!
Nu överväger jag som ett alternativ att göra ett litet golv (i badrum) med samma metod men med EPS-cement.
Förutsättningar:
2,7m spännvidd
Tillåten bygghöjd 140mm
Egenvikt bränd EPS-Cement 450kg/m³
Tryckhållfasthet enl. EPS-Cements datablad 2,0 MPa på den hemmablandade produkten emedan de lovar 5,0MPa på den pumpade.
I Peva's spännviddstabeller framgår att man kan ha drygt 5m med 140mm bjälklag och C30/37 betong utan extra fältarmering.
Jag vill ju tro att denna ringa spännvidd, samt det faktum att egenvikten är runt 20% av betong med råge kompenserar för den lägre tryckhållfastheten, men tror gör man ju i kyrkan...
De själva har inte riktigt något svar, utan hänvisar till extern konstruktör.
Inser frågans komplexitet, men undrar ändå om det finns någon här med kunskap nog att svara på vad som gäller med EPS-cement, eller kan tipsa om en konstruktör som kan reda ut dessa begrepp.
Tack!
Kan vara svårt att få en plåttillverkare att gå i god för att en sådan konstruktion kan jag tänka mig då de troligtvis inte gjort tester för samverkan med detta materialet. 2-5 MPa i tryckhållfasthet är ju inte så mycket om man jämför med de 37 MPa som betongen har i tabellen du nämner. Men jag är nyfiken på vad du får för svar 
Det rakaste svaret är nog att materialet inte omfattas av Eurokod 2. Det är långt ifrån en konstruktionsbetong.
Det mer spekulativa svaret om vad som skulle kunna gå fel är att det är mycket mer än tryckhållfastheten som spelar in, en svag punkt skulle vara kontaktytan mellan rillorna i kombidecket och cementen.
Det mer spekulativa svaret om vad som skulle kunna gå fel är att det är mycket mer än tryckhållfastheten som spelar in, en svag punkt skulle vara kontaktytan mellan rillorna i kombidecket och cementen.
Så är det absolut. Ville bara påvisa att det är stor skillnad på en C30/37-betong som tabeller/tester är baserade på jämfört med en EPS-betong. I bästa fall skulle EPS-betongen har ca. 13% av tryckhållfastheten. Sen är det aspekten med vidhäftning till plåten som du skriver.
@witten det är just den aspekten som jag själv bedömer som det primära skälet att jag inte vågar räkna rakt av som om det vore betong med en tryckhållfasthet på 2MPa. Porositeten runt armeringen borde skapa ett skjuvlastfall som blir lite unikt för just EPS.
Och i likhet med era spekulationer avböjde nämnde konstruktör att uttala sig av ansvarsskäl, då det finns för lite data att tillgå.
Jag själv tror ändå att det skulle fungera, jag vet ju hur styva bara plåtarna är i sig själva på så här smal spännvidd, men det blir väl kanske svårt att gå vidare med konceptet utan ytterligare garantier från producenterna.
Är nog bättre att återgå till min initiala lösning i så fall och lägga in stålförstärkningar i bjälklaget.
Dessutom finns en stor fördel i det att kunna behålla befintligt innertak i källaren, det sitter en massa installationer i det, som hade behövts göra om vid koncept EPS.
Och i likhet med era spekulationer avböjde nämnde konstruktör att uttala sig av ansvarsskäl, då det finns för lite data att tillgå.
Jag själv tror ändå att det skulle fungera, jag vet ju hur styva bara plåtarna är i sig själva på så här smal spännvidd, men det blir väl kanske svårt att gå vidare med konceptet utan ytterligare garantier från producenterna.
Är nog bättre att återgå till min initiala lösning i så fall och lägga in stålförstärkningar i bjälklaget.
Dessutom finns en stor fördel i det att kunna behålla befintligt innertak i källaren, det sitter en massa installationer i det, som hade behövts göra om vid koncept EPS.
Jag tycker att du ska skippa tankarna på en samverkanskonstruktion som inte finns i normerna. Dimensionera istället en takplåt som klarar vikten av egentyngderna och nyttig last. Det är ingen utmaning på så kort spännvidd.
@witten den var kanske inte så dum, tack för idén!!
Pratade med Norosteel som jag tidigare köpt Peva-45 av, och med l/500 i tillåten nedböjning, 3kN/m² i summa nyttolast och egenvikt så är utnyttjandegraden 91% med den tunnaste i 0,7mm. 1,0mm-versionen har ca: 50högre I-värde.
Kärnproblemet som föranleder utredningen tas upp i denna tråd: https://www.byggahus.se/forum/threa...ag-har-jag-raeknat-raett.479829/#post-5106560
Målet är alltså att sänka bjälklagshöjd i badrum för att slippa kliva upp från de intilliggande rummen. I synnerhet intressant eftersom jag skall ha skjutdörrar.
Med dessa plåtar som helt självbärande kan jag sänka de befintliga reglarna så de går fritt från plåten och behålla dem med funktionen att bära undertaket och dess installationer.
Om jag sedan gjuter golvvärmeslangen och lägger in grov-fallet i EPS-cement borde det kunna räcka med 10mm flytspackel som finavjämning före tätskiktet.
Med detta borde jag kunna åstadkomma
Plåt 128
Total övergjutning för att täcka slang: 30
Flytspackel + tätskikt: 15
Fix/klinkers: 15
Summa:188
Om jag jämför med golvet utanför med 170mm+22mm+16mm = 208 så har jag alltså 20mm tillgodo utan att kliva över färdig-golv-höjd på intilliggande rum.
Åtgången för EPS-cement (och därmed oxå egenvikten) är dessutom bara gissningsvis 60% inkl. övergjutning med detta koncept, och det går således åt runt 16-17 säckar = 4400kr. exkl. plåt.
Givet att jag sparar en del flytspackel, spånskivor, plåtar med mera borde det vara en ganska begränsad merkostnad i material.
Den enda fråga jag har svårt att värdera är om övergjutningen på totalt 30mm, armerad med finmaskigt nät, är tillräckligt stark för att inte spricka. Kanske är flytspackel starkare än EPS-betong?
Vad säger ni, är det en bra idé?
Pratade med Norosteel som jag tidigare köpt Peva-45 av, och med l/500 i tillåten nedböjning, 3kN/m² i summa nyttolast och egenvikt så är utnyttjandegraden 91% med den tunnaste i 0,7mm. 1,0mm-versionen har ca: 50högre I-värde.
Kärnproblemet som föranleder utredningen tas upp i denna tråd: https://www.byggahus.se/forum/threa...ag-har-jag-raeknat-raett.479829/#post-5106560
Målet är alltså att sänka bjälklagshöjd i badrum för att slippa kliva upp från de intilliggande rummen. I synnerhet intressant eftersom jag skall ha skjutdörrar.
Med dessa plåtar som helt självbärande kan jag sänka de befintliga reglarna så de går fritt från plåten och behålla dem med funktionen att bära undertaket och dess installationer.
Om jag sedan gjuter golvvärmeslangen och lägger in grov-fallet i EPS-cement borde det kunna räcka med 10mm flytspackel som finavjämning före tätskiktet.
Med detta borde jag kunna åstadkomma
Plåt 128
Total övergjutning för att täcka slang: 30
Flytspackel + tätskikt: 15
Fix/klinkers: 15
Summa:188
Om jag jämför med golvet utanför med 170mm+22mm+16mm = 208 så har jag alltså 20mm tillgodo utan att kliva över färdig-golv-höjd på intilliggande rum.
Åtgången för EPS-cement (och därmed oxå egenvikten) är dessutom bara gissningsvis 60% inkl. övergjutning med detta koncept, och det går således åt runt 16-17 säckar = 4400kr. exkl. plåt.
Givet att jag sparar en del flytspackel, spånskivor, plåtar med mera borde det vara en ganska begränsad merkostnad i material.
Den enda fråga jag har svårt att värdera är om övergjutningen på totalt 30mm, armerad med finmaskigt nät, är tillräckligt stark för att inte spricka. Kanske är flytspackel starkare än EPS-betong?
Vad säger ni, är det en bra idé?
Diskuterade med tekniskt kunnig säljare på EPS-cement idag.
De rekommenderar inte nedgjutning i EPS-cementen av den ganska självklara anledningen att det isolerar slangen istället för att låta den värmeväxla emot golvet.
Ingjutning av slangen sker alltså (som ni kanske redan visst här?) ändå med flytspackel.
Jag närmar mig nog beslut i frågan.
De rekommenderar inte nedgjutning i EPS-cementen av den ganska självklara anledningen att det isolerar slangen istället för att låta den värmeväxla emot golvet.
Ingjutning av slangen sker alltså (som ni kanske redan visst här?) ändå med flytspackel.
Jag närmar mig nog beslut i frågan.
