Tack. Observera att jag i första hand verkligen bara försöker förstå snarare än argumentera motsatsen.
Jag kanske är dum men jag förstår fortfarande inte fullt ut MÖDs resonemang - och gör man inte det förstår man ju inte heller när/hur MÖDs dom påverkar nya beslut.
Så här långt i vår tråd tycks det iaf på mig som att MÖD iom denna dom etablerar ny praxis.
När man etablerar ny praxis borde, imop, MÖD verkligen lägga sig an att förklara resonemanget så att myndigheter bättre kan förhålla sig till praxisen i praktiken. I det här fallet utelämnar MÖD två viktiga resonemang: vad det är för lagstöd som gör, i det här fallet, 1) att gavelspetsen inte ska tas i beaktande vid beräknandet av byggnadshöjden, och 2) varför gavelspetsen samt gaveln/frontespisen i norr inte påverkar antalet våningar enligt tidigare praxis/TNC:s definition.
Det är alltså ett gap mellan:
[bild]
som är relativt tydliga, och MÖD:s slutsats i stycket efter:
[bild]
Boverket, bygglovshandläggare, privatpersoner m fl får alltså inte reda på vad det var som gjorde att en stor gavelspets i samma plan som den beräkningsgrundande fasaden inte togs med i beräkningen av byggnadshöjden så som annars görs vid större takkupor osv trots att det senare är en bärande princip i lagstiftningen. Vilken lag eller motsvarande hänvisar man till osv.
Inte heller får vi reda på varför de två ytterväggarnas utsidor (gavelspets + gavelsida/frontespis i norr) inte påverkar vinden att bli våning enligt MÖDs tidigare praxis. ([länk] 2307-15.pdf)
Begreppen våning, vind och vägg definieras inte i ÄPBL, i ÄPBF eller på annat ställe i
den äldre plan- och bygglagstiftningen. Vid tolkning av detaljplaners bestämmelser
som rör dessa begrepp har man enligt praxis tagit ledning av hur de har definierats i
”Plan- och byggtermer 1994”, TNC 95. I TNC 95 definieras ”våning” som ”del av hus
avgränsad av motsvarande ytor i två på varandra följande bjälklag samt ytterväggarnas
utsidor eller motsvarande”. ”Vind” definieras som ”utrymme i byggnad begränsat mot
det fria huvudsakligen av yttertak och begränsat nedåt av det översta bjälklaget”.
”Vägg” definieras som ”huvudsakligen vertikal byggnadsdel med avgränsande eller
avdelande funktion”. Enligt 9 § fjärde stycket ÄPBF ska som våning räknas även vind
där bostadsrum eller arbetslokal kan inredas, om den enligt tredje stycket beräknade
byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida. Vid
beräkning av byggnadshöjd ska bestämmelserna i 9 § tredje stycket ÄPBF tillämpas.
Problemet när man inte förstår resonemanget är att följdfrågorna blir minst lika obesvarade.
Innebär t ex denna MÖD-dom att man i praktiken kan bygga gavlar i vindsplan så länge det finns en försumbar liten gavelutbyggnad (exempelvis djup 1m) nedanför/framför en sådan gavel? I praktiken ger det ju fritt fram till mycket större frontespis-liknande hus, i strid med tidigare praxis för frontespisar, så länge det finns en liten "gavel" nedanför/framför.
Måste hus ha gavlar i vinkel för att praxis ska gälla eller går det att ha gavel i T-form likt de bilder jag visade tidigare i tråden?
Osv.
I slutändan handlar ju detta om en bedömningsfråga och MÖDs bedömning av detta enskilda fall är att punkterna 1-3 som jag sammanfattade ovan ger att gaveldelen/spetsen inte ska räknas med. Argumenten baseras på kvalitativ bedömning och storleksrelationer: "påverkar inte upplevelse av byggnadshöjd", "inte uppfattas som sammanhängande" och "upptar betydligt mindre yta".
Detta är rätt typiskt PBL. Jag har varit intresserat av vad som är ett plank/mur och inte eftersom sådana kräver bygglov enligt PBF. Och i grund och botten så är det the duck test som MÖD tillämpar: "If it looks like a duck, swims like a duck, and quacks like a duck, then it probably is a duck" Detta känns ju inte så där tillfredsställande för oss som vill ha definitioner som är fastare i kanterna (jag är naturvetare), men så är det.
Du frågar efter lagrum, är det inte här som MÖD anger detta i sina domskäl:
D v s de beskriver det allmänna rådet som är myndighetens förslag på tolkning av fasadplan. Det som reglerar detta är 9 § i PBF eller den definition som anges i aktuell detaljplan. I stycket efter så tolkar de efter detta, det enskilda fallet.
Så här långt i vår tråd tycks det iaf på mig som att MÖD iom denna dom etablerar ny praxis.
Ja, det är nog en rimlig tolkning.
Ppetersthlm skrev:
När man etablerar ny praxis borde, imop, MÖD verkligen lägga sig an att förklara resonemanget så att myndigheter bättre kan förhålla sig till praxisen i praktiken.
Domstolsjurister spekulerar ogärna. Här har de ett fall att döma i, men hur liknande frågor bedöms kräver mycket fantasi, så sånt lämnar man åt doktrin och allmänna råd från myndigheter. Högsta domstolen kan unna sig lyxen att välja lämpliga fall att ta upp till prövning, men specialdomstolar som MÖD måste nog lite mer ta dem som drivs då långt (jag vet inte i vad mån de kan neka prövningstillstånd).
Ppetersthlm skrev:
I det här fallet utelämnar MÖD två viktiga resonemang: vad det är för lagstöd som gör, i det här fallet, 1) att gavelspetsen inte ska tas i beaktande vid beräknandet av byggnadshöjden, och 2) varför gavelspetsen samt gaveln/frontespisen i norr inte påverkar antalet våningar enligt tidigare praxis/TNC:s definition.
1. Här finns det mycket riktigt inget direkt lagstöd, utan domstolen instämmer i Boverkets tolkning i dess Allmänna råd. Därtill för man som @Claes Sörmland skrivit ett kvalificerande resonemang för att gaveln måste uppfattas på vissa vis för att bli beräkningsgrundande. Det är en subjektiv bedömning, ja.
2. Det hänvisas till att fasaden mot allmän plats, alltså den södra, ska vara den man mäter mot då det är planbestämmelser enligt 1987 års PBL/PBF. Det kan skilja mot hur man skulle mäta enligt 2010 års regler.
Värt att notera vilket vi inte pratat om är att den här domen bygger på 1987 års regelverk. Så även om den är prejudicerande för den, så kan en nyare detaljplan enligt 2010 års PBL/PBF tolkas på ett annat sätt, om reglerna ifråga är annorlunda där.
2. Det hänvisas till att fasaden mot allmän plats, alltså den södra, ska vara den man mäter mot då det är planbestämmelser enligt 1987 års PBL/PBF. Det kan skilja mot hur man skulle mäta enligt 2010 års regler.
Vad gäller definitionen av våning så utvecklar MÖD inte denna motsägelse. Det finns flera MÖD-domar där MÖD kommit fram till att en vind som uppfyller kriterierna om byggnadshöjd vs 0,7m inte är en vind utan en våning endast av det skälet att vinden har gränsat mot yttervägg (vägg som t ex rymts innanför den tänkta 45-graderslinjen mot yttertak) istället för just mot yttertaket.
Så är uppenbart fallet även i denna MÖD-dom. Till och med mer än i många andra domar mtp att det här inte bara finns en sådan yttervägg (i söder, gavelspetsen) utan två - även en i norr (motsvarande gavelspets, eller som en lekman slarvigt hade jämfört med en frontespis då den uppfyller samma definition som en sådan).
Jag förstår att jag inte kommer längre här, och inser också att det står MÖD fritt att lämna bedömningar som även inte har lagstöd. Men det förstärker ju inte direkt ens tilltro till systemet.
2. Det hänvisas till att fasaden mot allmän plats, alltså den södra, ska vara den man mäter mot då det är planbestämmelser enligt 1987 års PBL/PBF. Det kan skilja mot hur man skulle mäta enligt 2010 års regler.
inser också att det står MÖD fritt att lämna bedömningar som även inte har lagstöd.
Nej, det gör det inte. Det finns också enstaka domar som borde varit prejudicerande som underrätterna gjort uppror mot. Exempelvis ”dömdes det fel” i HD om dubbelbeskattning i skattemål 2010. Flera underrätter vägrade följa praxis och en ny vägledande dom kom 2013.
Så inte nog med att det finns ett etiskt ansvar att göra rätt, det finns också ett faktiskt kontrollinstitut i att underrätterna väger praxis mot egna lagtolkningar.
Sen är det ju också så att bara för att du inte förstår en dom så innebär det inte per automatik att den är felaktig. Lagen är sällan svartvit, utan flera, ibland oförenliga regler måste ibland vägas mot varandra, och grundpremissen i ett fritt samhälle är trots allt att saker är tillåtna om de inte är förbjudna, inte tvärtom.
Som jämförelse: Jag har läst in mig på hur MÖD dömer i mål gällande små avlopp. Och där är miljöbalkens lagtext och förordning ännu luddigare än fallet PBL/PBF. Och domarna handlar nästan uteslutande om läsning av de allmänna råd som HaV (tidigare var det Naturvårdsverket) har gett ut eftersom hela makten är delegerad dit.
För mig var det något av ett uppvaknande att det inte är vår lagstiftare som fattar de faktiska beslut som blir avgörande för lagens tillämpning och heller inte regering på uppdrag av lagstiftaren i form av förordning som tar dessa beslut. Utan istället är det enstaka namnlösa tjänstemän på en myndighet som utformar de allmänna råd som blir gällande rätt och som sen rättsapparaten med hull och hår sväljer och dömer efter. Det som är något provocerade med de allmänna råden för små avlopp är att de bygger i rätt stor grad på godtycke och inte på t ex naturvetenskapliga överväganden, d v s i grund och botten tjänstemannakollektivets politiska/känslomässiga inställning i dessa frågor. Lagstödet för att ge ut dessa allmänna råd finns i miljötillsynsförordningen:
Just med denna lagtext har jag ett annat problem i den här MÖD-domen:
Hade det varit så att MÖD slog fast att byggnaden är att betrakta som TVÅ byggnadskroppar som är i vinkel med varandra, då hade jag kunnat förstå hur de mäter byggnadshöjden på fasadsidan/långsidan endast till nedsidan av taket (6,5m) och betraktat gavelspetsen som en del av taknocken på den andra byggnadskroppen som hade samma byggnadshöjd.
Men nu skriver MÖD tydligt att byggnaden har EN byggnadskropp, trots att den är i vinkel men av skäl som jag förstår. Trots det skall alltså gavelspetsen undantas...
Även om MÖD konstaterar att det är ett hus i vinkel så är det inte detta som framförs som argument för deras bedömning gällande att gaveldelen/gavelspetsen inte ska räknas med som beräkningsgrundade. Istället är det följande tre argument:
1. Gaveldelen påverkar inte upplevelsen av byggnadshöjden i beaktansvärd utsträckning.
2. Gavelspetsen kan inte uppfattas som sammanhängande med långsidans fasad.
3. Gaveldelens och gavelspetsens fasadplan upptar en betydligt mindre yta än långsidans fasad.
Alltså denna del av domskälen:
[bild]
Intressant dom. Tänker som du att dessa faktorer varit avgörande. Lite synd att MÖD inte utvecklade sitt resonemang mer i detalj eftersom Lst och MMD gjort en annan bedömning.
... där man väldigt tydligt byggt en gavel för att flytta fram skärningspunkten på beräkningsgrundande fasad, något som det funnits tydliga prejudikat kring på senare år och som hänvisats till tidigare i den här tråden vad gäller vindsdefinition och vertikala väggar etc.
Läst igenom tråden och kan inte hjälpa att tänka att vi är tillbaka på ruta ett vad gäller sådana här byggnader:
[länk]
[bild]
... där man väldigt tydligt byggt en gavel för att flytta fram skärningspunkten på beräkningsgrundande fasad, något som det funnits tydliga prejudikat kring på senare år och som hänvisats till tidigare i den här tråden vad gäller vindsdefinition och vertikala väggar etc.
Är det (en av) slutsatserna ni drar här också?
Förtydligande: Ska också tillägga att jag
1) Köper brasklappen om att gavelspetsen, på det stora hela, inte är dominerande. För att inte åter igen öppna den diskussionen; ha bara den högra delen på bilden i åtanke och bortse från att övriga fasadplanet (om än inskjutet) har samma utformning.
2) Tolkningen hade varit annorlunda om den kortsida närmast kameran också, oavsett anledning, ansetts behöva vara beräkningsgrundande för den då separata byggnadskropp
Alltså egentligen det @petersthlm visualiserade redan i inlägg #8 och nedan översatt till det bygglov vi arbetar med där det bara tillåts 4,5 m BH i en våning och inredd vind:
