Frågan jag tänker på är om det ens är lönsamt att investera i solceller nu för vi har ju ingen aning om hur det ser ut om 10 år. Priset kan vara högre än kalkylen eller betydligt lägre. Blir nästan som att köpa en trisslott
Din ja, men nu tänker jag på dem som står i tankarna att investera idag. Om 30 år är ju din anläggning slut och behöver bytas utK Klacken skrev:
Med ditt resonemang bör man nog inte tilläggsisolera, byta värmesystem eller göra några åtgärder. Ingen kan ju ens gissa på framtidens elpriser. Man får väl sätta en kalkyl som är sannolikP Putte 9497 skrev:
Tänk om alla tänkte så här, gällande allting.P Putte 9497 skrev:Din ja, men nu tänker jag på dem som står i tankarna att investera idag. Om 30 år är ju din anläggning slut och behöver bytas ut
Nää, jag tänker inte måla om fasaden, färgen håller ju ändå bara i 10 år.
För min del som har solceller så ger dom ett överskott både i mars och oktober.P paralun skrev:
Har en frånluftsvärmepump och en täljstenskamin att elda i.
Håller 21-22 grader i grunden och eldar när jag vill ha varmare.
Mina elfakturor sedan mars 21 har kostat ca 1100 kr och har 10 000 kr kvar på överskottet sen i somras.
Mina elfakturor ligger sedan gammalt under mina bilder.
Sen tillkommer Eons fakturor som till stor del betalas av 60 öringen.
Då mitt system installerades var många tveksamma till att det var lönsamt, nu installerar många trots att priserna har gått upp både på el och solceller.
Vad som händer framöver vet ingen men ett par år till så är min anläggning betald och mina billiga elräkningar kommer fortsätta i många år efter det oavsett om priset går upp eller ner jämfört med om jag inte haft solceller
Du kan alltså tänka inte tanken "Både och". Det finns väl ingen som säger att solceller löser alla problem?P paralun skrev:
Att ni orkar bråka om detta fortfarande.
Solceller är INTE en antingen eller lösning!
Om solceller är värt pengarna beror ju på massor med faktorer inte bara en eller två!
Det beror på bla
* vad man har för uppvärmningssystem.
* var i landet man bor
* om man kan tilläggsisolera
* om man redan har en anläggning
* om man behöver låna för investeringen
* vad man får för pris
* vad man räknar med för spot pris
* hur hemma man är på börsen
* vad sin respektive tycket
* hur gammal man är
* vad huset/tomten har för förutsättningar
* hur mycket el man förbrukar vs storlek på anläggningen
* vad elnätsbolaget säger om överproduktion
finns säkerligen fler saker med.
Att då bråka om hurvida solceller är värt eller inte på ett forum är ju bars dödfött i mitt tycke
Nu går ni skärpa er och ta en klunk av er valfria goda dryck och ha ett Gott Nytt År istället
Solceller är INTE en antingen eller lösning!
Om solceller är värt pengarna beror ju på massor med faktorer inte bara en eller två!
Det beror på bla
* vad man har för uppvärmningssystem.
* var i landet man bor
* om man kan tilläggsisolera
* om man redan har en anläggning
* om man behöver låna för investeringen
* vad man får för pris
* vad man räknar med för spot pris
* hur hemma man är på börsen
* vad sin respektive tycket
* hur gammal man är
* vad huset/tomten har för förutsättningar
* hur mycket el man förbrukar vs storlek på anläggningen
* vad elnätsbolaget säger om överproduktion
finns säkerligen fler saker med.
Att då bråka om hurvida solceller är värt eller inte på ett forum är ju bars dödfött i mitt tycke
Nu går ni skärpa er och ta en klunk av er valfria goda dryck och ha ett Gott Nytt År istället
Hej,
Jag har skrivit detta förut men tar upp det igen i denna tråd.
Just nu satsar många på att installera solceller och eftersom våra elnät, som i många fall rustas upp de senaste åren, för ökad driftsäkerhet. När detta gjordes fanns inte kännedom om dagens stora intresse att installera solceller.
När vi installerar solceller och matar in elproduktion i elnätet då inför vi två effektriktningar där det tidigare bara varit en effektriktning. Om elnätet inte är anpassat för detta så kan de vara så, att elnätet måste förstärkas (byggas om), för att klara solcellsproduktionen inom de regler och normer som finns.
Desto ojämnare effektflöden är i elnäten, desto mer måste näten överdimensioneras gällande t.ex. effektöverföringsförmåga och spänningsfall. Om vi elanvändare dessutom i ökande utsträckning installerar solceller då kan distributionsnäten komma att behöva, ”dimensioneras upp” ytterligare på grund av det ”dubbla spänningsfallet” i elnäten.
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in mer än vi tar ut i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. Denna reglering av spänningsnivån görs då gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat at även mata effekt den andra riktningen kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Vi beskriver detta med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (mörkt eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall) inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
Efter avregleringen av elmarknaden 1996 har focus ökat mot att inte överdimensionera vare sig elproduktion eller elöverföring (elnäten) utan det är snarare att slimma och ”just in time” som gäller.
Kostnaden för elnäten skall bäras av de som använder elnäten.
Jag har skrivit detta förut men tar upp det igen i denna tråd.
Just nu satsar många på att installera solceller och eftersom våra elnät, som i många fall rustas upp de senaste åren, för ökad driftsäkerhet. När detta gjordes fanns inte kännedom om dagens stora intresse att installera solceller.
När vi installerar solceller och matar in elproduktion i elnätet då inför vi två effektriktningar där det tidigare bara varit en effektriktning. Om elnätet inte är anpassat för detta så kan de vara så, att elnätet måste förstärkas (byggas om), för att klara solcellsproduktionen inom de regler och normer som finns.
Desto ojämnare effektflöden är i elnäten, desto mer måste näten överdimensioneras gällande t.ex. effektöverföringsförmåga och spänningsfall. Om vi elanvändare dessutom i ökande utsträckning installerar solceller då kan distributionsnäten komma att behöva, ”dimensioneras upp” ytterligare på grund av det ”dubbla spänningsfallet” i elnäten.
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in mer än vi tar ut i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. Denna reglering av spänningsnivån görs då gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat at även mata effekt den andra riktningen kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Vi beskriver detta med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (mörkt eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall) inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
Efter avregleringen av elmarknaden 1996 har focus ökat mot att inte överdimensionera vare sig elproduktion eller elöverföring (elnäten) utan det är snarare att slimma och ”just in time” som gäller.
Kostnaden för elnäten skall bäras av de som använder elnäten.
Redigerat:
Jo men jag ser att det står Skåne som din bostadsort och jovisst är det bättre förutsättningar ju längre söderut vi bor. Men ju längre norrut vi bor i kalla Sverige ju sämre är ju ekvationen. (om den är rätt kalkylerad)A Argastesnickaren skrev:För min del som har solceller så ger dom ett överskott både i mars och oktober.
Har en frånluftsvärmepump och en täljstenskamin att elda i.
Håller 21-22 grader i grunden och eldar när jag vill ha varmare.
Mina elfakturor sedan mars 21 har kostat ca 1100 kr och har 10 000 kr kvar på överskottet sen i somras.
Mina elfakturor ligger sedan gammalt under mina bilder.
Sen tillkommer Eons fakturor som till stor del betalas av 60 öringen.
Då mitt system installerades var många tveksamma till att det var lönsamt, nu installerar många trots att priserna har gått upp både på el och solceller.
Vad som händer framöver vet ingen men ett par år till så är min anläggning betald och mina billiga elräkningar kommer fortsätta i många år efter det oavsett om priset går upp eller ner jämfört med om jag inte haft solceller
Samtidigt så är det ju därför man inte ska generalisera.P paralun skrev:
En frånluftsvärmepump i Norrland är inte optimalt men funkar ypperligt i Skåne.
För vissa passar solceller för andra inte.
För mig har det varit betydligt bättre än börsen sista året och att det sköter sig helt själv utan en massa att ställa in, ändra inställningar eller slå av och på utan det räcker att titta i appen hur mycket el som trillar in.
Då snackar vi försvinnande lite november-februari och överskott resten av året.
Nu bor ju större delen av Sveriges befolkning i elområde 3-4. Hur kalkylen ser ut i Norrland får någon annan svara på.P paralun skrev:
Elpriset på sommaren kommer att bli mycket lägre, bland annat pga alla installationer av solceller. Visserligen så får jag betala skatt på min el jag köper, men med låga priser på elen på sommaren så blir det svårt att få ekonomin för solcellerna att löna sig på sikt trots våra tre elbilar. Jag tittar löpande på både vindsnurror och solceller, men jag får aldrig ihop kalkylen för någon av dem med ett "normalt" elpris. Jag tror att många blir besvikna när priserna går till de nya sommarnivåerna.P paralun skrev:
Mitt största problem är dock den systempåverkan som solcellerna ger. Ännu slagigare produktion med ännu större prisvariationer på vintern! Det krävs nämligen ännu mer energi "on demand" på vintern då den inte kan tjäna pengar när solen skiner eller när det blåser. Risken är ett ännu större beroende till fossilgas i Europa som importeras till Sverige.
Att tilläggsisolera är alla gånger bra och måla om huset är underhåll och kan inte jämföras med solceller. Solceller är som att köpa hus. För något/några år sedan var husen värda xxx men nu gått ner xxx. En berg och dalbana som följer konjunkturen.
Hysterin angående solceller nu med glädjekalkyler säger inget om hur det ser ut om 15 - 20 år. Satsar man 200 lök idag med 400 kW solceller betalar de sig på x antal år. Väntar man 5 år lär investeringen bli mer lönsam då man garanterat får 700 kW
Hysterin angående solceller nu med glädjekalkyler säger inget om hur det ser ut om 15 - 20 år. Satsar man 200 lök idag med 400 kW solceller betalar de sig på x antal år. Väntar man 5 år lär investeringen bli mer lönsam då man garanterat får 700 kW
