Som du kanske sett i andra trådar, så är "mellanrum-mellan-trallbrädorna-temat" väldigt genomarbetat 
Som jag antytt i min tråd, lade jag brädorna dikt an, dvs utan mellanrum. Värt att notera är, att mitt virke var "brädgårdsfuktigt" och jag täckte det med presenning fram till läggning. Idag, ett år senare, har jag en perfekt trall med 2-5 mm mellanrum.
Argument för stort mellanrum: smuts faller igenom.
Argument mot stort mellanrum: en tappad penna rasar rakt igenom.
Argument för litet mellanrum: ser bra ut, "snällt" att gå på.
Argument mot litet mellanrum: smuts fastnar lätt mellan springorna.
Sammanfattningsvis - är virket torrt, lägg det med ett tumstocksblad mellan brädorna; är det fuktigt, lägg dikt an. Notera att detta är min rekommendation. Andra har säkert andra idéer och argument för dessa.
Lycka till!
Som jag antytt i min tråd, lade jag brädorna dikt an, dvs utan mellanrum. Värt att notera är, att mitt virke var "brädgårdsfuktigt" och jag täckte det med presenning fram till läggning. Idag, ett år senare, har jag en perfekt trall med 2-5 mm mellanrum.
Argument för stort mellanrum: smuts faller igenom.
Argument mot stort mellanrum: en tappad penna rasar rakt igenom.
Argument för litet mellanrum: ser bra ut, "snällt" att gå på.
Argument mot litet mellanrum: smuts fastnar lätt mellan springorna.
Sammanfattningsvis - är virket torrt, lägg det med ett tumstocksblad mellan brädorna; är det fuktigt, lägg dikt an. Notera att detta är min rekommendation. Andra har säkert andra idéer och argument för dessa.
Lycka till!
Har själv nyligen lagt trall på farstukvisten (vid ytterdörren) och här lade jag brädorna med ett tumstocksblad emellen. Vill nämligen ha lite bredare mellanrum än på altanen eftersom jag förutsätter, att mängden skräp vid farstun blir större. Vill alltså att smuts och smågrus skall kunna falla ner i springorna.
För min egen del tror jag att 5 mm spalt med fuktigt virke blir aningen för brett efter ett års torkning. Fast dé é ju klart - hälften av folket därute vill säkert ha brett mellanrum vid farstun.
Smaksak med andra ord . . .
Om du tycker att mellanrummet mellan brädorna ökat för mycket efter en tid, är det "bara" att skruva av, tajta till och passa in en halv-/helbräda till.
För min egen del tror jag att 5 mm spalt med fuktigt virke blir aningen för brett efter ett års torkning. Fast dé é ju klart - hälften av folket därute vill säkert ha brett mellanrum vid farstun.
Smaksak med andra ord . . .
Om du tycker att mellanrummet mellan brädorna ökat för mycket efter en tid, är det "bara" att skruva av, tajta till och passa in en halv-/helbräda till.
loffes skrev:
Några av er har PM´at ang. bygget av altantrappan. Här kommer till slut den utlovade skissen över mitt trappbygge. Orsaken till att jag har två reglar på höjden i den nedre lådan är, att min mark lutar så kraftigt att jag var tvungen att höja steget för att komma över marken i den övre delen av trappan (relativt marklutningen). Notera att jag skruvat ihop trappan med trallskruv och i största möjliga mån sett till att skruvarna i reglarna inte syns. Jag har skråskruvat reglarna inuti lådan alltså.peegee4 skrev:Nej tyvärr. Trappan är gjord av 145x45-regel, som skruvats ihop som en ram. De båda stegen är gjorda som en låda med regelram och trallvirke - 28x120 - ovanpå. Vinklarna och gerningen blev lite spännande
Skisserna nedan visar schematiskt hur jag byggde mina "lådor". Oavsett måtten på din framtida trappa så handlar det alltså om att först bygga bottensteget och därefter minska måtten så att fotsteget blir behagligt att gå på. Vill minnas att jag minskade måtten 300 mm i djupled när jag byggde den överliggande lådan.
En sak att anföra mot min konstruktion är, att det går åt en del virke till bottenlådans mittre delar, som sedan inte används så att säga. Dock, om du gör en påtagligt större trappa än min, så kan du bara regla upp och täcka med trall där det krävs. På så sätt erhåller man lådor utan en massa virke, som ändå inte trampas på.
Tror att detta skall räcka som beskrivning. Om inte, återkom gärna. Lycka till!
P.S. Har vid senare koll på forumet noterat, att några av "Forumhjältarna" byggt liknande trappor och då monterat allt regelvirke först - staplat det på höjden så att säga. Då slipper man slösa på trallvirke, som jag själv gjorde enligt ovan. Dock tappar man 28 mm i steghöjd - en orsak till att jag gjorde som jag gjorde . . .
Myckt fin altan som inspirerar mig mycket nu när jag kommet igång med ett liknande projekt.peegee4 skrev:Hej Silas!
Jag har 18 plintar :eek: med varierande höjd och jag blandade totalt 29 säckar i en hyrd betongblandare. Vi var två stycken som hjälptes åt. En blandade och körde fram, den andra hällde i och skakade/jämnade till. Enligt mig finns det ingen anledning att blanda för hand i en kärra såvida inte medlemskortet på gymmet gått ut och du vill köra lite fysisk träning i trädgården
Jag har för mig att en säck på 25 kg ger 13 liter betong. För att kunna räkna ut volymen på rören måste man använda lite geometri. Grundformeln ser ut så här: V = (pi x (d x d) / 4) x h där V=volym, pi=3,14, d=diameter, h=höjd
Ditt exempel skulle då se ut så här:
d=1,5 dm
h=18 dm
antal plintar=10 ===>
(3,14 x (1,5 x 1,5) / 4) x 18 x 10 = 318 dm3 (liter) ===>
318 liter betong motsvarar 24½ säckar betong. Ta gärna en säck extra. Det skulle ju vara tråkigt att stå där med några liter för lite
Ja, då är det bara att anlita en polare, hyra en blandare och köra igång . . .
Jag kopierar nog en hel del av dina erfarenheter.
Men det nämns inte vilken typ av betong ni använder när ni räknar här, men jag antar att det är den med färdig blandning av sand vilket jag inte har någon erfarenhet av.
Tycker annars att det borde bli betydligt mer än 13 liter på en säck. Blandar man en halv säck 10 kg med 3 delar sand så ryms det ju knappt i skottkärran.
Hittade betonglära på:
http://www.kakelcentralen.se/betonglara~164.php?refpage=15
Betongrecept
Vattenmängden bestämmer betongens slutkvalitet och hållfasthet. Använd så lite vatten som möjligt.
Följande recept ger 70 liter färdig betong.
För enklare gjutning utan särskilda krav använd 1 säck cement ( 20 liter ),
90 liter gjutgrus och 15 liter vatten.
För normala gjutningar använd 1 säck cement ( 20 liter ), 90 liter ballast
( fördelat på 45 liter sand och 45 liter singel eller makadam ) och 14 liter vatten.
För utomhuskonstruktioner med krav på styrka och beständighet använd 1 säck cement ( 20 liter ),
85 liter ballast ( 40 liter grun och 45 liter singel )och 11 liter vatten.
Upplevs betongen för torr är den blandad för kort tid.
Enl, dessa instruktioner skulle 24,5 säckar bli 1715 liter betong och inte 318 liter.
Så kolla blandningsförhållanderna innan ni köper hem betong/cement, och
om ni köper betong med färdigblandad balast så är det nog riktigt dyr sand ni
släpar hem i dom säckarna.
Kolla här:
http://forum.byggahus.se/byggmaterial-byggteknik/66526-betong.html
Det stämmer att 25 kg färdigblandad grovbetong (cement + sand + smågrus) ger ca. 13 liter efter tillsats av vatten. "Grovbetong blandas maskinellt 5 minuter med ca 2,5 liter vatten/25 Kg, varvid erhålles ca 13 liter." - allt enligt Optiroc.
Orsaken till att jag använder färdigblandat och gärna lägger lite extra pengar på det är, att det är enkelt att hantera (behöver inte köpa/frakta olika fraktioner) och att jag efter bygget inte vill ha en hög med sand/grus liggandes och skräpa på tomten. För gjutning av "ett par plintar" åtgår en relativt liten mängd sand/grus och ofta köper man en större mängd än man behöver. Jag har sett alltför många tomter/trädgårdar med överblivna högar av sand, grus och makadam för att inte vilja ha det så :eek:
I sak har du annars rätt - det blir dyr sand man släpar hem med färdigblandad, torr betong. Priset ligger ofta kring 40-50 kr säcken. Själv pyntade jag ca. 1.100 kr för min betong. Känner att det är fullt rimligt när jag ändå väljer hög kvalité på mitt övriga material (trallskruv, tryckt virke etc.) Det försvinner liksom i den totala konkursen
För övrigt så blandar jag endast mycket små mängder betong för hand i skottkärra/blandkar. När jag gjuter ex.vis plintar använder jag bara blandare och då får vi i ca. två säckar per batch.
Slutligen - stort TACK för dina inledande ord! Det gläder mig att mitt projekt kan vara en inspiration för andra. Det är bara att kopiera
Orsaken till att jag använder färdigblandat och gärna lägger lite extra pengar på det är, att det är enkelt att hantera (behöver inte köpa/frakta olika fraktioner) och att jag efter bygget inte vill ha en hög med sand/grus liggandes och skräpa på tomten. För gjutning av "ett par plintar" åtgår en relativt liten mängd sand/grus och ofta köper man en större mängd än man behöver. Jag har sett alltför många tomter/trädgårdar med överblivna högar av sand, grus och makadam för att inte vilja ha det så :eek:
I sak har du annars rätt - det blir dyr sand man släpar hem med färdigblandad, torr betong. Priset ligger ofta kring 40-50 kr säcken. Själv pyntade jag ca. 1.100 kr för min betong. Känner att det är fullt rimligt när jag ändå väljer hög kvalité på mitt övriga material (trallskruv, tryckt virke etc.) Det försvinner liksom i den totala konkursen
För övrigt så blandar jag endast mycket små mängder betong för hand i skottkärra/blandkar. När jag gjuter ex.vis plintar använder jag bara blandare och då får vi i ca. två säckar per batch.
Slutligen - stort TACK för dina inledande ord! Det gläder mig att mitt projekt kan vara en inspiration för andra. Det är bara att kopiera
Hej Jocke!
Vad blir altanens totala mått - bredd x djup? Hur menar du med "halva vägen kommer jag att gjuta plintar"? Sänd gärna en skiss så blir det lättare att förstå hur du planerat din altan. Generellt har jag rekommenderat 45x195 på bärlinor och 45x145 på golvreglar. Om dessa mått fungerar på höjden för dig, så kan du använda dem i tabellen och se vad du får för avstånd mellan plintar och bärlinor.
Vad gäller tabellens användning, så citerar jag mig själv från ett annat inlägg:
-------------------------------------------------------------
Jocke, hör gärna av dig igen - gärna med en skiss - om du vill ha ytterligare info kring tabellens användning.
Peter
Vad blir altanens totala mått - bredd x djup? Hur menar du med "halva vägen kommer jag att gjuta plintar"? Sänd gärna en skiss så blir det lättare att förstå hur du planerat din altan. Generellt har jag rekommenderat 45x195 på bärlinor och 45x145 på golvreglar. Om dessa mått fungerar på höjden för dig, så kan du använda dem i tabellen och se vad du får för avstånd mellan plintar och bärlinor.
Vad gäller tabellens användning, så citerar jag mig själv från ett annat inlägg:
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------peegee4 skrev:Hej igen!
Siffrorna med fet stil anger en fastställd spännvidd för golvbjälkarna, d.v.s avståndet mellan bärbjälkarna/-linorna. Beroende på vad man väljer för spännvidd (fet stil) så erhåller man varierande värden på spännvidden för bärbjälkarna (avståndet mellan plintarna) alternativt varierande dimension på bärbjälkarna.
Tabellerna kan alltså användas för att iterera/saxa sig fram mot de mått man vill ha (både när det gäller avstånd och virkesdimension).
Om vi använder ditt eget exempel, så kan tabellen användas på följande sätt:
Bärlinor 45x195 - plintavstånd 1200 mm
Golvregel 45x120 mm monterad med cc 60 cm
Hur långt mellan bärlinorna (spännvidd för golvbjälkar) kan jag ha med golvregel 45x120 och ett plintavstånd på 1200 mm?
- Den nedersta tabellen anger den golvbjälksspännvidd (avstånd mellan bärlinorna) man kan ha för en fastställd dimension monterad med cc 60 och 22 mm trall ovanpå. Din dim. = 45x120, . Svaret är 1,9 meter.
Nu kan du, om du vill, ta 1,9 meter och lägga in i den övre tabellen för att fastställa plintavtåndet alt. dimensionen för bärlinorna. Om vi då väljer 1,8 (något under dina 1,9) i fet stil, så säger tabellen, att du med bärlinor på 45x195 kan ha 2,45 meter mellan plintarna.
Alternativt kan du med dina angivna 1,2 meter mellan plintarna gå ned i dimension på bärlinorna till 45x95 mm!
Notera också att du får en annan situation om du använder tralltjocklek på 28 mm. Som synes kan du så sakteliga iterera dig fram till dimensioner och avstånd.
.-.-.-.-.-.-.
Man får olika värden beroende på hur man väljer att angripa sitt dimensionerande/konstruerande. Det ena är liksom inte mer rätt än det andra
.-.-.-.-.-.-.
Jocke, hör gärna av dig igen - gärna med en skiss - om du vill ha ytterligare info kring tabellens användning.
Peter
Hej igen!
Spontant hade jag gjutit tre plintrader - en rad ca ½ m ut från huset, en rad i altanens ytterkant och en rad mellan dessa. Materialval enligt mitt förra svar: 45x195 för bärlinor, 45x145 för golvreglar. Beroende på material i husfasaden/-grunden kan man tänka sig att fästa den inre bärlinan mot huset. Dock kan du då få problem vid eventuella rörelser i altanen pga tjäle/tjälsprängning. Många på forumet föreslår fristående plintar istället för väggfast bärlina - även jag.
Har inte hunnit testa av detta med spännviddstabellen ännu. Anar att du kan gå ned i dimension på golvreglarna. Skulle också vilja föreslå att du ökar djupet till 4,5 meter. Då slipper du kapa fasta längder och dessutom får du en större altan
Med dina angivna mått och mina föreslagna dimensioner kan du gå in i tabellen och prova dig fram för att fastställa bl.a. plintavstånd. Hör av dig om du fastnar på vägen . . .
Lycka till!
Spontant hade jag gjutit tre plintrader - en rad ca ½ m ut från huset, en rad i altanens ytterkant och en rad mellan dessa. Materialval enligt mitt förra svar: 45x195 för bärlinor, 45x145 för golvreglar. Beroende på material i husfasaden/-grunden kan man tänka sig att fästa den inre bärlinan mot huset. Dock kan du då få problem vid eventuella rörelser i altanen pga tjäle/tjälsprängning. Många på forumet föreslår fristående plintar istället för väggfast bärlina - även jag.
Har inte hunnit testa av detta med spännviddstabellen ännu. Anar att du kan gå ned i dimension på golvreglarna. Skulle också vilja föreslå att du ökar djupet till 4,5 meter. Då slipper du kapa fasta längder och dessutom får du en större altan
Med dina angivna mått och mina föreslagna dimensioner kan du gå in i tabellen och prova dig fram för att fastställa bl.a. plintavstånd. Hör av dig om du fastnar på vägen . . .
Lycka till!
För en som inte är så hemma i vrikesbranschen...
Vilka reglar har "fasta längder"?
När man sen kommer till själva trallvirket: Har även detta virket någon fast längd?
Exempel: Om man tar måtten 4,5*8,5 meter på en altan, finns det då trallvirke som är 4,5 meter så man slipper kapa (givetvis finjustera) dessa?
/NiJa
Vilka reglar har "fasta längder"?
När man sen kommer till själva trallvirket: Har även detta virket någon fast längd?
Exempel: Om man tar måtten 4,5*8,5 meter på en altan, finns det då trallvirke som är 4,5 meter så man slipper kapa (givetvis finjustera) dessa?
/NiJa
Hejsan NiJa!
Det mesta virket (reglar/brädor) ute i handeln har fasta längder. Normala virkeslängder i meter är: 2,7 - 3,0 - 3,3 - 3,6 - 3,9 - 4,2 - 4,5 - 4,8 - 5,1. Är lite osäker på om det finns längre fasta längder än 5,1 meter. Har dock för mig att det gör det - det blir bara något osmidigt att hantera/transportera
Det mesta virket (reglar/brädor) ute i handeln har fasta längder. Normala virkeslängder i meter är: 2,7 - 3,0 - 3,3 - 3,6 - 3,9 - 4,2 - 4,5 - 4,8 - 5,1. Är lite osäker på om det finns längre fasta längder än 5,1 meter. Har dock för mig att det gör det - det blir bara något osmidigt att hantera/transportera
