En rund och bra siffra är 50%. Det får man nog räkna med givet hur uppblåsta värderingarna är. Tidsperspektivet bör nog vara en botten inom 5-6 år.D Derbyboy skrev:
Det är ju inte heller fraktpriser från färdig produkt till butik. Ökade kostnader i produktion, frakter till tillverkning osv. Även valutan i dollar och Euro spelar roll då dessa har blivit dyrare mot SEK. På allt det läggs procentuella påslag för det mesta i varje led, det hade blivit billigare om man hade lagt på faktiska kostnader i kronor.K kortis skrev:
Så är det nog. Det jag menar är att alla varor inte är lika priskänsliga. Matbrödet ligger t.ex. kvar i pris (med förmodligen sänkt marginal), medan kanelbullarna blivit svindyra (med förmodligen höjd marginal).Aaake37 skrev:
Fast det skulle bara vara logiskt om det fanns en enda leverantör av kanelbullar. Menar du att de olika leverantörerna synkar sina prishöjningar? Med 3-6 månaders ledtider som kedjorna har? Det vore olagligt.C cpalm skrev:
Det som eventuellt kan hända är att en viss leverantör med stor portfölj väljer att ta ut sina höjningar på produkter med låg priskänslighet. Dock så tror jag knappast de ökar sin lönsamhet på sista raden för det.
Läste just på tandkrämstuberna och var just inte hur in time. Tillverkade för ett år sedan.
Och mjölet har väl just in time det oxå för vi köper väl fortfarande förra höstens skörd.
Och senpotatisen hade 30% i juli men det var väl just in time.
Just in time ligger på lager i Tyskland mång ggr.
Men just järnhandlarn för honom är det ju just in time. Den finns int hemma men kommer i morgon, lite tufft från kina ju
Det klart att vissa gör det. Medvetet och omedvetet. Räknar man upp i procent i alla led så klart att det blir mer i vinst i kronor slutändan, det finns säkert personer som tror att de inte skors sig men gör det omedvetet p.g.a. att de inte räknar upp med faktisk kostnad i kronor,K kortis skrev:Jo ingen skor sig
Går du i en stor mataffär och kollar datum på de bäst säljande tuberna så kommer väldigt få vara äldre än någon månad.K kortis skrev:
Dessutom håller ICA etc extrem låga lager. Om en leverantör restar tar det mindre än en vecka innan det gapar tomt i hyllorna.
I början av pandemin tog i princip allt toalettpapper i landet slut på någon vecka. Och det tog över en månad innan det ens fanns stabila lagernivåer igen
Nu pratar jag inte om leverantörens pris till butik, utan vilka marginaler butiken väljer att lägga på olika varor.
Tror du har fel där med tanke på att vi har ett underskott av bostäder som släpar sedan 2015 och som vi inte hunnit ifatt. Nu drar alla nyprojekt i handbromsen pga. fördyrade kostnader för nyproduktion vilket kommer bidra till en ännu högre efterfrågan likt en pilbåge som dras hårdare och hårdare. Ett 50%-igt värdefall på bostäder skulle innebära att vi gick tillbaka till 2008 års prisnivå. Då hade vi en boränta på +6% och en lågkonjunktur som vi idag inte ligger/kommer ligga i närheten av. Då var det en bostadsmarknad som havererade totalt i USA.T tobiast skrev:
Jag tror 30% är en mer trolig siffra som max, detta från absoluta toppnivån från i våras. Men "återhämtningen" kommer att komma tillbaka ganska snabbt.
C cpalm skrev:
Då måste alla kedjor synka med varandra. Ingen vill vara dyrast då de förlorar betydligt mer på det än de vinner på att öka marginalen en smula. Speciellt i dessa tiderH HEM2121 skrev:
Ja, de har nog koll på varandra. Även datorprogram med olika parametrar så de vet nog var de skall höja och sänka priser.
Låter som att du aldrig kikat på prislapparna i matbutikerna? Alla butiker har inte exakt samma pris på varorna.
Som sagt, vissa varor är potentiella "dealbreakers", andra inte. Majoriteten av kunderna springer inte till konkurrenten för att de säljer t.ex. kanelbullar en femma billigare.
