Husägare
· Småländska höglandet
· 3 462 inlägg
DRK är mycket riktigt inte juridiskt giltig.
Mitt förslag är att du får laga efter läge. Sommarstugeägarna vill inte respektera gränserna, men de är i underläge här! Jag menar, ett gäng sommarstugeägare som förmodligen knappt har dragkrok på bilen, och på andra sidan står du som är skogsägare och förmodligen har minst en traktor och tillgång till diverse andra maskiner. Eftersom det är den gräns som är utmärkt med fysiska gränsmarkeringar som i första hand är giltig, kan du förstärka den lite, givetvis på din sida med viss marginal. Lägg upp stora stenar i rad eller en jordvall! Gräva dike i skogsmark kan vara känsligt, så det rekommenderas inte.
Kör hårt!
Mitt förslag är att du får laga efter läge. Sommarstugeägarna vill inte respektera gränserna, men de är i underläge här! Jag menar, ett gäng sommarstugeägare som förmodligen knappt har dragkrok på bilen, och på andra sidan står du som är skogsägare och förmodligen har minst en traktor och tillgång till diverse andra maskiner. Eftersom det är den gräns som är utmärkt med fysiska gränsmarkeringar som i första hand är giltig, kan du förstärka den lite, givetvis på din sida med viss marginal. Lägg upp stora stenar i rad eller en jordvall! Gräva dike i skogsmark kan vara känsligt, så det rekommenderas inte.
Kör hårt!
Sommarstugägare har genom en medlem skickat in en motion till byns byamän, om att röja enligt en kopia från DRK kartan, det står tydligt i denna att den ej är juridiskt gällande. Styrelsen har beviljat stugägarna som ej är delägare att röja på flera hektar av dennes fastighet utan att fråga markägaren. Går som vanligt bakom ryggen.
Pratat med några av stugägarna samt ordförande, Ordföranden vill inte besvara frågor, tycker inte det är intressant, har heller inte skickat stadgar som efterfrågats som det förstås vet han inte var de är, eller behövs. Anser att Lantmäteriets offentliga karta ska stämma. Säger att det är omöjligt att styrelse ska fråga på årsmöte alla frågors om dycker upp då det är ca 100 fastigheter i samfälligheten som är delägare.
Två av stugägarna är medlem i samfälligheten varav markägaren är en som också har fritidshus som granne till de som går bakom ryggen utan att prata med denne.
Ordföranden uppfattade motionen inte som en motion trots att det tydligt står så i rubriken.
Stämmoprotokoll kan överklagas till mark & miljö. men styrelse beslut som inskränker enskild medlems rätt att nyttja sin egen fastighet var tar man det vidare för prövning?
Markägaren har nu också blivit polisanmäld av en stuggranne för att markägaren brukar sin fastighet och flyttade saker som stugägaren ställt på markägarens mark som var i vägen vid röjning och gallring. Markägaren har i 6 års tid begärt att hen ska ta undan, men denne vägrar med hänsyn till DRK kartan. Stugägaren begärt skadestånd anser att DRK kartan ska gälla enligt polisanmälan som markägaren givetvis bestrider.
Vad gäller om byns samfällighetsstyrelse gett en stugägare nyttjanderätt som max får gälla 5 år och nu gått ut utan återkallelse eller förnyelse.
Hur hanteras detta kan styrelsen ge honom 5 år till?
Någon automatisk förnyelse kan väl ej ske.
Styrelsen harr ej heller som det kan förstås sagt upp detta .
Rena sandlånde nivån.
Hur kan man hjälpa markägaren
Pratat med några av stugägarna samt ordförande, Ordföranden vill inte besvara frågor, tycker inte det är intressant, har heller inte skickat stadgar som efterfrågats som det förstås vet han inte var de är, eller behövs. Anser att Lantmäteriets offentliga karta ska stämma. Säger att det är omöjligt att styrelse ska fråga på årsmöte alla frågors om dycker upp då det är ca 100 fastigheter i samfälligheten som är delägare.
Två av stugägarna är medlem i samfälligheten varav markägaren är en som också har fritidshus som granne till de som går bakom ryggen utan att prata med denne.
Ordföranden uppfattade motionen inte som en motion trots att det tydligt står så i rubriken.
Stämmoprotokoll kan överklagas till mark & miljö. men styrelse beslut som inskränker enskild medlems rätt att nyttja sin egen fastighet var tar man det vidare för prövning?
Markägaren har nu också blivit polisanmäld av en stuggranne för att markägaren brukar sin fastighet och flyttade saker som stugägaren ställt på markägarens mark som var i vägen vid röjning och gallring. Markägaren har i 6 års tid begärt att hen ska ta undan, men denne vägrar med hänsyn till DRK kartan. Stugägaren begärt skadestånd anser att DRK kartan ska gälla enligt polisanmälan som markägaren givetvis bestrider.
Vad gäller om byns samfällighetsstyrelse gett en stugägare nyttjanderätt som max får gälla 5 år och nu gått ut utan återkallelse eller förnyelse.
Hur hanteras detta kan styrelsen ge honom 5 år till?
Någon automatisk förnyelse kan väl ej ske.
Styrelsen harr ej heller som det kan förstås sagt upp detta .
Rena sandlånde nivån.
Hur kan man hjälpa markägaren
Redigerat:
Vill inte peka att någon ska fara illa här personligen eller bli utpekad eller uthängd.M -MH- skrev:
Finns familjer och familjemedlemmar som far illa.och som lider skada.
Finns de som söker och sätter i system bygglov, strandskydd samt bygger utan lov på annans mark utan att fråga och kommunen frågar heller inte markägare, Detta blir då civilrättsligt som markägaren måsta driva. bekosta och lägga ner all fritid på för att få rätt om denne ens får rätt...till stora kostnader.
Måste säga att de flesta är jättebra och trevliga men ett eller två rötägg som förstör för många som inte vågar säga emot och då också vill prova...
Redigerat:
Jordabalken 7 kap 9§ säger
7 kap, 9 § Hinder mot andelsupplåtelse.
Avtal som innebär att i detta kapitel avsedd rättighet skall gälla i andel i fastighet eller i
fastighets andel i mark, som är samfälld för flera fastigheter, har ej verkan som upplåtelse
av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft.
Genom denna bestämmelse fastslås att upplåtelse av sakrätt i någons andel
i fastighet eller i fastighets andel i samfälld mark inte kan ske. Före JB var
rättsläget mera oklart. Däremot kan ett sådant avtal ha rättsverkningar mellan
parterna av obligationsrättslig karaktär (se prop. 1970:20 s. A 249).
En undantagsbestämmelse finns dessutom i 10 kap. 5 § andra stycket FBL.
Enligt denna kan en styckningslott som servitut tilläggas rätt att nyttja samfälld
väg som stamfastigheten har del i. Servitutsbildningen sker då i stamfastigheten
och rättigheten anses som olokaliserad, vilket innebär att den
kan upphöra att gälla på samma sätt som avtalsservitut vid fastighetsreglering
(se 7.29.2 Mark eller byggnad som frångår fastighet). Det är att
märka att detta slag av servitut endast kan bildas enligt FBL.
7 kap, 9 § Hinder mot andelsupplåtelse.
Avtal som innebär att i detta kapitel avsedd rättighet skall gälla i andel i fastighet eller i
fastighets andel i mark, som är samfälld för flera fastigheter, har ej verkan som upplåtelse
av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft.
Genom denna bestämmelse fastslås att upplåtelse av sakrätt i någons andel
i fastighet eller i fastighets andel i samfälld mark inte kan ske. Före JB var
rättsläget mera oklart. Däremot kan ett sådant avtal ha rättsverkningar mellan
parterna av obligationsrättslig karaktär (se prop. 1970:20 s. A 249).
En undantagsbestämmelse finns dessutom i 10 kap. 5 § andra stycket FBL.
Enligt denna kan en styckningslott som servitut tilläggas rätt att nyttja samfälld
väg som stamfastigheten har del i. Servitutsbildningen sker då i stamfastigheten
och rättigheten anses som olokaliserad, vilket innebär att den
kan upphöra att gälla på samma sätt som avtalsservitut vid fastighetsreglering
(se 7.29.2 Mark eller byggnad som frångår fastighet). Det är att
märka att detta slag av servitut endast kan bildas enligt FBL.
om någon röjt på nåt som är nån annans mark så är det väl om det är tillräckligt grovt övertramp fråga om skadegörelse och polisanmälan men även där lär det ju bli tveksamt innan gränserna är fastställda ordentligt.
Varför inte börja med en utsättning av tomtgränserna så alla kan bli överens om vart tomtgränsen ligger eller missförstår jag något. lite svårt när man så svävande försöker beskriva ett problem
Grunden till oredan verkar ju bottna i olika uppfattningar om exakt vart tomtgränsen ligger beroende på vilken karta man kollar på..
Eller finns det ytterligare strul med ev vägområden som alla har tillgång till men som ligger på markägarens mark
Är det dikeskant med sly som man röjt eller fullstor skog som man tagit ner?
Varför inte börja med en utsättning av tomtgränserna så alla kan bli överens om vart tomtgränsen ligger eller missförstår jag något. lite svårt när man så svävande försöker beskriva ett problem
Grunden till oredan verkar ju bottna i olika uppfattningar om exakt vart tomtgränsen ligger beroende på vilken karta man kollar på..
Eller finns det ytterligare strul med ev vägområden som alla har tillgång till men som ligger på markägarens mark
Är det dikeskant med sly som man röjt eller fullstor skog som man tagit ner?
