Vad är det för fel på NIBE – och varför dessa bedrövliga värmekurvor?

[Oldfart]

För att sätta saker i perspektiv:

En gammal Jula-pump med fast framledningstemperatur i en krets. Radiatorslingan med egen cirkulationspump i en annan krets. De två slingorna sammankopplade med en shuntventil från ESBE med trådbunden utegivare och trådlös innegivare. Ställde jag in ESBE-enheten på 20 grader så höll den 20 grader året runt förutsatt att framledningstemperaturen från pumpen räckte till.

Nu utbytt mot ett modernt system med NIBE VVM S320 med en F2021. Styrsystemet inställt för att reglera temperaturen efter inomhusgivaren vars börvärde är satt på 20 grader. När den aktuella givaren visar dryga 24 grader tycker styrenheten fortfarande att den nog borde prioritera värmen och kör vidare.

Tre frågor:

1. Varför stänger inte NIBE-systemet av sig när det är helt uppenbart att den borde det? Helt obegripligt!

2. ESBE-systemet är bevisligen ett fungerande modernt återkopplat reglersystem som automatiskt svänger in mot rätt framledningstemperatur och klarar av att hålla den helt utan att tjafsa med en värmekurva. Så nu frågan – vad är det för föråldrad metod/algorithm som ligger bakom dessa bedrövliga kurvor och varför envisas värmepumpstillverkarena att använda dem?

3. Hur fungerar algorithmen/methoden med värmekurvorna? Installatörshandboken säger bara att den finns, vad den har för syfte men förklarar aldrig hur. Teknisk support vet inte, eller vill inte svara, utan hänvisar till närmaste installatör. Någon som kan förklara på riktigt? Gärna med en matematisk beskrivning!

 

[Spopas]

Jag har själv en F2120-12 med VVM S320 och märker inte av så stora variationer i innetempen.

Men att det är svårare för NIBEsystemet att reglera misstänker jag beror på just att framledningen varierar. Det är lättare att reglera när det är en fast framledning då man har en faktor mindre att ta hänsyn till. inbillar jag mig iaf.

Det kan inte vara så att du ha en för brant värmekurva som gör att regleringen blir svårare. innegivaren är endast ett stöd för utegivaren och den värmekurva man ställt in. Den styr alltså inte helt på innegivaren utan bara reglerar ner framledningstempen lite (hur den beräknar hur mycket vet jag inte, bara mina egna erfarenheter).

 

[lordi]

För att sätta saker i perspektiv:

En gammal Jula-pump med fast framledningstemperatur i en krets. Radiatorslingan med egen cirkulationspump i en annan krets. De två slingorna sammankopplade med en shuntventil från ESBE med trådbunden utegivare och trådlös innegivare. Ställde jag in ESBE-enheten på 20 grader så höll den 20 grader året runt förutsatt att framledningstemperaturen från pumpen räckte till.

Nu utbytt mot ett modernt system med NIBE VVM S320 med en F2021. Styrsystemet inställt för att reglera temperaturen efter inomhusgivaren vars börvärde är satt på 20 grader. När den aktuella givaren visar dryga 24 grader tycker styrenheten fortfarande att den nog borde prioritera värmen och kör vidare.

Tre frågor:

1. Varför stänger inte NIBE-systemet av sig när det är helt uppenbart att den borde det? Helt obegripligt!

2. ESBE-systemet är bevisligen ett fungerande modernt återkopplat reglersystem som automatiskt svänger in mot rätt framledningstemperatur och klarar av att hålla den helt utan att tjafsa med en värmekurva. Så nu frågan – vad är det för föråldrad metod/algorithm som ligger bakom dessa bedrövliga kurvor och varför envisas värmepumpstillverkarena att använda dem?

3. Hur fungerar algorithmen/methoden med värmekurvorna? Installatörshandboken säger bara att den finns, vad den har för syfte men förklarar aldrig hur. Teknisk support vet inte, eller vill inte svara, utan hänvisar till närmaste installatör. Någon som kan förklara på riktigt? Gärna med en matematisk beskrivning!

Om vi börjar med fråga 3 så är det inte så komplicerat. Tänk dig ett diagram med en x och y-axel.
X är utetemperatur och Y är framledningstemperatur till värmesystemet.
Ju kallare det blir utomhus desto högre blir framledningstemperaturen.
Det är denna kurva som i huvudsak styr hur varmt det blir inomhus.
Inomhusgivaren är endast ett komplement som fungerar som så, att den finjusterar värmekurvan för att kompensera för t ex vindpåverkan eller solinstrålning.

Därför är det väldigt viktigt att man hittar rätt värmekurva innan inomhusgivaren aktiveras. Har man en alldeles för hög kurva inställd så kan inte rumsgivaren kompensera för detta fullt ut och man kan får varmare inneklimat än vad man ställt in. Det kan vara detta som orsakar ditt problem.

Att använda värmekurva kallas på värmepumpsspråk att maskinen jobbar med flytande kondensering vilket alltid är att föredra. Alla moderna värmepumpar, och även övriga värmekällor för husuppvärmning, använder sig av värmekurva.
Om man har ett system med fast framledningstemperatur som man sedan shuntar ner så kallas detta för fast kondensering, vilket är driftekonomiskt sämre. COP blir lägre samt att man för ett ökat slitage på kompressorn.

Att hitta rätt värmekurva gör man genom att avaktivera inomhusgivaren och justera värmekurvan för att hitta den önskade inomhustemperaturen. Detta görs med eventuella termostatventiler fullt öppna.
Detta kan ta några veckor att justera in rätt, och görs ju självfallet under vintersäsong.
När man sedan är nöjd så aktiverar man inomhusgivaren igen.