Det enda rätta här är att kompensera SE3 och SE4 för den el som de tvingas importera(skippa skatten). Gör man inte detta kommer många företag och privatpersoner konka vilket i förläggningen kommer slå mot hela Sverige. Vissa menar på att man inte kan kompensera bort en brist och det är delvis sant men det är inte precis som att SE3 och SE4 blir utan el för att kraftledningen inte pallar trycket, det innebär i stället att man tvingas importera än mer.
Alternativet är ju annars att alla i SE3 och SE4 flyttar till SE1 och SE2
Alternativet är ju annars att alla i SE3 och SE4 flyttar till SE1 och SE2
Medlem
· Västra Götaland
· 3 745 inlägg
Du har rätt. Vi byggde ett samhälle med vissa förutsättningar och nu har dessa ändrats radikalt.A Andreas_jti skrev:
Vill vi ha kvar villor som boendeform i södra Sverige får vi i nuläget acceptera subventioner men givetvis kan dessa begränsas till en viss nivå typ du får köpa en viss mängd el till rabatterat pris.
Elmarknaden vill gärna framstå som komplicerad men i själva verket så handlar det om två saker, produktion och distribution.
Exemplifierar lite:
Produktionen är placerad i geografi A medan konsumtionen är fördelad mellan geografi A och B. Kunder i geografi A är beredda att betala 50 medan kunder i geografi B är villiga att betala 500. Producenter är därmed villiga att producera mer än vad som konsumeras i sin egen geografi så länge som försäljningspriset minus distributionskostnader överstiger produktionskostnad + vinstpåslag.
Distributörerna är villiga att transportera varan mellan geografierna så länge de får täckning för sin kostnad + vinstpåslag. Ju större diskrepans av varans pris mellan geografi A och B desto större vinst kan distributören ta ut.
Nu blir det lite komplicerat. Systemet är inte marknadsanpassat fullt ut. Producenterna i geografi A kan/får inte ta ut ett högre pris men är samtidigt beredda att sälja till kunder i geografi B så länge man får ett vinstpåslag. Distributören å sin sida "höjer" priset på sin överföringstjänst, i takt med att efterfrågan på tjänsten ökar, och absorberar hela skillnaden. Detta kan man göra så länge det inte finns konkurrens (monopol) eftersom i en perfekt marknadsekonomi så hade det skett investeringar i överföringskapacitet till dess att vinstpåslaget är "rimligt".
Följande har hänt.
A) Investering i överföringskapacitet har inte skett i den omfattning som vore önskvärt -> Finns det ett utbudsöverskott i geografi A som inte kan överföras så borde rimligen investeringar göras givet att det följer den miljöpolitik som ligger till grund för beslut
B) En väsentlig ökning av efterfrågan (i kombination med underhåll av vissa kärnkraftverk mm) -> Denna efterfrågan har skapats genom speciella omständigheter som man inte kan förvänta sig att överföringskapaciteten dimensioneras för. Andra åtgärder borde ha vidtagits för att skydda sig mot ett behov av en leverantör (läs rysk gas) och därmed mitigera risken för dessa explosionartade kostnadsökningar
C) Flaskhalsavgifterna har inte justerats för att kompensera för den nya efterfrågan i geografi B -> I den reglerade monopolsituation som råder så absorberas vinsten hos distributören istället för hos producenten. Ska dessa återinvesteras i överföringskapacitet för att undvika framtida brister, eller utbetalas till de lidande konsumenterna, eller möjligen subventionera annan utbyggnad av elproduktion?
Kanske gör det enkelt för mig men i rådande stund så anser jag att vi bör stå solidariskt med EU för att om situationen kräver det, kunna åtnjuta ett starkare försvar i ett senare skede. Investeringar i produktion och överföringskapacitet är självklart samtidigt som man behöver överväga subventioner till hushåll och företag för ökade kostnader. Subventionerna bör motiveras av den ännu svårare ekonomiska situation som vi hamnar i om företag och privatpersoner går i konkurs, tvingas lämna sina hem osv. Samtidigt ska storleken på subventionerna balanseras mot andra mål som inflation mm.
Det var mitt bidrag till energipolitiken
Exemplifierar lite:
Produktionen är placerad i geografi A medan konsumtionen är fördelad mellan geografi A och B. Kunder i geografi A är beredda att betala 50 medan kunder i geografi B är villiga att betala 500. Producenter är därmed villiga att producera mer än vad som konsumeras i sin egen geografi så länge som försäljningspriset minus distributionskostnader överstiger produktionskostnad + vinstpåslag.
Distributörerna är villiga att transportera varan mellan geografierna så länge de får täckning för sin kostnad + vinstpåslag. Ju större diskrepans av varans pris mellan geografi A och B desto större vinst kan distributören ta ut.
Nu blir det lite komplicerat. Systemet är inte marknadsanpassat fullt ut. Producenterna i geografi A kan/får inte ta ut ett högre pris men är samtidigt beredda att sälja till kunder i geografi B så länge man får ett vinstpåslag. Distributören å sin sida "höjer" priset på sin överföringstjänst, i takt med att efterfrågan på tjänsten ökar, och absorberar hela skillnaden. Detta kan man göra så länge det inte finns konkurrens (monopol) eftersom i en perfekt marknadsekonomi så hade det skett investeringar i överföringskapacitet till dess att vinstpåslaget är "rimligt".
Följande har hänt.
A) Investering i överföringskapacitet har inte skett i den omfattning som vore önskvärt -> Finns det ett utbudsöverskott i geografi A som inte kan överföras så borde rimligen investeringar göras givet att det följer den miljöpolitik som ligger till grund för beslut
B) En väsentlig ökning av efterfrågan (i kombination med underhåll av vissa kärnkraftverk mm) -> Denna efterfrågan har skapats genom speciella omständigheter som man inte kan förvänta sig att överföringskapaciteten dimensioneras för. Andra åtgärder borde ha vidtagits för att skydda sig mot ett behov av en leverantör (läs rysk gas) och därmed mitigera risken för dessa explosionartade kostnadsökningar
C) Flaskhalsavgifterna har inte justerats för att kompensera för den nya efterfrågan i geografi B -> I den reglerade monopolsituation som råder så absorberas vinsten hos distributören istället för hos producenten. Ska dessa återinvesteras i överföringskapacitet för att undvika framtida brister, eller utbetalas till de lidande konsumenterna, eller möjligen subventionera annan utbyggnad av elproduktion?
Kanske gör det enkelt för mig men i rådande stund så anser jag att vi bör stå solidariskt med EU för att om situationen kräver det, kunna åtnjuta ett starkare försvar i ett senare skede. Investeringar i produktion och överföringskapacitet är självklart samtidigt som man behöver överväga subventioner till hushåll och företag för ökade kostnader. Subventionerna bör motiveras av den ännu svårare ekonomiska situation som vi hamnar i om företag och privatpersoner går i konkurs, tvingas lämna sina hem osv. Samtidigt ska storleken på subventionerna balanseras mot andra mål som inflation mm.
Det var mitt bidrag till energipolitiken
Vi behöver inte acceptera subventioner. Det är ju faktiskt ingen mänsklig rättighet att ha råd att bo i villa. Och jag har sett väldigt få villaägare som har varit ute och demonstrerat när den stora mängden kärnkraftverk samt värmekraftverk (som skapar el) har lagts ner senaste åren.A Anders_Nilsson skrev:
En majoritet av Sveriges befolkning har röstat för det som nu sker. Det är bara att anpassa sig till högre energipriser.
Mina middagar för 5pers kostar 1.5kWh. disk efter 1kWh. Tvätt 3kWh. 3x duschar 8kWh. Laddning av bil 25kWh. Laddning av golvvärme 5kWh.hsd skrev:
Det mesta utom matlagning kan flyttas utan nämnvärd komfortsänkning
Intressant att du utelämnar värmen när vi får lite kallare tider. Du känner till att snittpriset i exempelvis SE3 idag är 533 öre inkl skatt och imorgon är det 609 öre inkl skatt? Och att det i skrivande stund är 24 augusti? Och att Ryssland stänger av gasen helt den 31:e augusti i 3 dagar (men vem vet om de sätter på kranen igen?).Attitudeswe skrev:
Har jag sagt någonting om individuell nivå?T TheGame skrev:
Någon påstod att mer solceller skulle lösa södra sveriges elproblem, det var det jag ställde mig frågande till.
Rättighet? Man har valt att bo i Sverige och bidra till dess utveckling, då förväntar man sig grundläggande förutsättningar på hyfsat jämlika premisser. Här har regeringen tabbat sig och dessutom valt att negligera problemet under flera år och priset får södra Sverige stå för, att andra halvan inte anser att de ska kompenseras faller inte som en chock direkt. Frågan är vad man tycker när produkter från SE3 och SE4 försvinner eller blir kraftigt mycket dyrare i hyllan.V vik_tor skrev:
Jag har tibber i SE3 och ligger på 120öre för aug inkl moms (tom 24aug).J JockeHX skrev:
Värmen kan bara flyttas till natten utan tappad komfort om man har en betongplatta med vattenburen golvvärme. I annat fall kan man bara dagsänka när man inte är hemma, och då givet att man kan värma upp igen när det är aningen billigare runt kl 13:00
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 158 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 158 inlägg
Varför gör Du inte det, och matlagningen kan ju fixas nattetid eller är det inte tillräckligt högt elpris ännu
Dusch är överskattat, ta schampo när det regnar istället
Jag har automatiserat påfyllnad av 300L 70 gradigt varmvatten varje natt (ren el). Det räcker till 3-4 dushar när man vill innan nästa natt. Kostar ingen komfort så länge inte alla 5 i hushållet vill duscha samma dygn - då får man bara säga till så löser automatiseringen det också. (Raspberry pi som vrider på termostaten mha ett servo)
Varför köper folk ett 10kWh hemma batteri för 30.000kr när dom redan har en varmvattenberedare som rymmer samma mängd energi?
Att värma vvb till 70 grader istället för 60 ökar säkert förluster med nån procent, men så länge prisskillnaden är faktor 3+ natt jfr dag så sparar vi bra på detta schema...
Ett tyvärr inte orimligt scenario skulle vara att en vanlig Villa/Radhus kommer få en räkning på ca 25’000 per månad i vinter. Då utgår jag från en snittförbrukning och 5kr/kWh. Vem vet, kanske blir det ännu högre. Jag tycker inte det här har kommunicerats ordentligt hur illa det blir nu. Hur blir det inte då för restauranger, bagerier, simhallar, bönder etc.
