Vi har ett par brister i vår tegelfasad. Huset är från 1970.
Den ena bristen är den här sprickan, som jag gissar har varit där i många år (troligen en sättning under de närmaste åren efter bygget). Jag har ritat ut två röda linjer eftersom själva sprickan är svår att se annars:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Här är ett par närbilder på sprickan:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Vad tror ni, gör man här en omfogning utmed sprickan, eller bör hela väggen göras samtidigt? Vilket bruk bör användas?
Den andra större bristen är fogen i "första raden" som bitvis har vittrat sönder utmed en vägg på innergården. Misstänker att det har att göra med att det är en södervägg där det blir rätt varmt --> torkade för fort när det gjordes 1970? Så här ser det ut:
Spricka nr 1 har alltså växt 2-3mm på 50år? Om 50 år kanske det är läge att börja fundera på en åtgärdsplan om takten håller i sig. Det är inte ett problem.
Tror också skadan nära marken är pga frostsprängningar. Men det är liksom inget problem där heller? Inte ens ett estetiskt problem kan jag tycka.
Det brukar bli skillnad i färg med mera om man försöker laga, så det är stor risk att det bara blir mer iögonfallande om du gör något.
Nu blir det lite bump, men oavsett när ni lagar, se till att ta er tid att prova ut lite olika murbruk för att hitta en kulör som ligger så nära er befintliga som möjligt. Vid lagningar så syns en avvikande fog som är mörkare mindre tydligt än en som är avvikande ljusare (så hellre lite för mörk än lite för ljus om ni har svårt att hitta exakt rätt).
Kulören kan påverkas genom vilken kalk- eller cementhalt bruket har (ett svagare kalkbruk blir ljusare och ett starkare cementbruk mer blågrått), genom olika tidpunkter för fogstrykning (en tidigare strykning gör att mer finmaterial kommer till ytan vilket ger en ljusare fog, medan en senare strykning en mörkare, men då kan det också vara något svårare att rengöra intilliggande stenar som det kommit bruk på) och sen självklart genom olika pigmentering.
För övrigt så ser det ut som att man har lagat fogen i ett parti i undre tredjedelen i muren på sista bilden, just för att en sektion där har något ljusare bruk.
Nu för tiden är B-bruk "standard" men om man inte är helt säker på att stenarna klarar ett så starkt bruk är C-bruk att föredra, annars finns det risk att framtida sprickbildningar går genom stenarna istället för längs fogarna.
Utifrån detaljerna så ser det ut att vara ett riktigt fint hus!
Har hört detta med vikten av att välja rätt murbruk tidigare, men inte riktigt förstått varför. Det här med att undvika sprickbildning genom stenarna låter ju rimligt. I mitt fall är teglet så kallat Helsingborgstegel. Vet ej hur hållfast det är. Låter ju som det kan vara en idé att välja C-bruk för säkerhets skull.
Har hört detta med vikten av att välja rätt murbruk tidigare, men inte riktigt förstått varför. Det här med att undvika sprickbildning genom stenarna låter ju rimligt. I mitt fall är teglet så kallat Helsingborgstegel. Vet ej hur hållfast det är. Låter ju som det kan vara en idé att välja C-bruk för säkerhets skull.
Jag tänkte att det var helsingborgstegel när jag såg bilderna. Det är riktigt fint. Är det ett "arkitektritat" hus du bor i? Det ska ju vara hårdbränt och borde därför vara rätt starkt (och därmed tåla ett starkare bruk) men jag har inga siffror på det.
I vissa fall tror jag det är krav på B-bruk, om det är speciella konstruktioner där man helt eller delvis har förlitat sig på armering för bärigheten, så det kan ju vara bra att dubbelkolla med en konstruktör när det väl blir dags. Tomas Gustavsson i Lund är ju en auktoritet på området, har skrivit många böcker och dessutom publicerat en hel del material fritt på internet.
Om ni beslutar er för att foga om kan det vara värt att undersöka om ni har armering i fasaden och om den i sådana fall är i rostfritt stål eller inte. Det var tyvärr vanligt att man använde obehandlat, galvat eller epoxilackerat stål som armering i gamla tegelfasader och då finns det risk för rostsprängning (googla!). Det är också ett av Gustavssons specialområden. Har man armering som riskerar att rosta kan händelseförloppet gå snabbt när korrosionen väl sätter in.
Ja, det är en dansk arkitekt som ritat huset 1970: Jörgen A Lorenzen.
Vi har tagit upp hål genom fasaden på ett ställe i samband med installation av ett FTX-system, och jag minns att håltagaren klagade på att teglet var hårt och "förstörde" hans borr mer än vanligt... kanske ett anekdotiskt bevis på att det är hårdbränt, som du säger.
Tack för tipset om armeringen. Vet ej hur det är armerat. Det är ett dubbelmurat hus, alltså två murade väggar med en isolerad spalt emellan på kanske 100 mm. Bjälklag i betong. Ska kolla i konstruktionsritningarna om det står något om detta.
Utmärkt tips om kunnig person! Är det denna Thomas Gustavsson du menar?
Ja, det är en dansk arkitekt som ritat huset 1970: Jörgen A Lorenzen.
Vi har tagit upp hål genom fasaden på ett ställe i samband med installation av ett FTX-system, och jag minns att håltagaren klagade på att teglet var hårt och "förstörde" hans borr mer än vanligt... kanske ett anekdotiskt bevis på att det är hårdbränt, som du säger.
Tack för tipset om armeringen. Vet ej hur det är armerat. Det är ett dubbelmurat hus, alltså två murade väggar med en isolerad spalt emellan på kanske 100 mm. Bjälklag i betong. Ska kolla i konstruktionsritningarna om det står något om detta.
Utmärkt tips om kunnig person! Är det denna Thomas Gustavsson du menar?
Har du tur finns det med information om fasadarmering i konstruktionsritningarna från när huset byggdes. Har du inte kvar dem är det möjligt att de kan finnas i din kommuns arkiv. Om du bor inom Stockholms kommun har de digitaliserat nästan allt och det går att komma åt via nätet, logga in med e-legitimation och sök bara på din fastighetsbeteckning här: https://etjanst.stockholm.se/Byggochplantjansten/arenden
Annars brukade man armera ovan och ibland under fönster.
Japp, det är han! Förutom de böcker han medverkat i finns det en massa material, avhandlingar och andra uppsatser som han publicerat. Vissa saker finns på hans hemsida, annat via olika PDF-arkiv på nätet. Annars finns det ett kapitel i den här boken som tar upp rostsprängning, den kan vara rätt kul om man bor i en modernistisk tegeldröm: https://www.adlibris.com/se/bok/modernismens-tegelfasader-9789197895736
Står en hel del om historik men också om reparation avseende armering och kulör på bruk etc.
finklemcgraw skrev:
