Det du har där är en växelriktare och tre strängoptimerare. Jag gissar att det är MPPT enheter.
Jag är något skeptisk till att du har med någon fasbalanserare där. Möjligen att växelriktaren kan fördela energin. Men det hjälper ju bara när solen genererar, då är ju inte behovet så stort. Har du en elbil med enfasladdare?
Jag är något skeptisk till att du har med någon fasbalanserare där. Möjligen att växelriktaren kan fördela energin. Men det hjälper ju bara när solen genererar, då är ju inte behovet så stort. Har du en elbil med enfasladdare?
Den växelriktaren tycks ha någon typ av fasbalanserare. Jag tror inte att du behöver den, men det är ju inte fel.
Jag är inte så insatt i ferrams prylar, men tror att det de kallat strängoptimerare, är egentligen bara en låda med DC-ingång som har en MPPT(maximum power point tracker, maximal effektpunktsökare), till vilken en solcellspanelsträng kopplas.
I en vanlig växelriktare sitter de lådorna istället inne i växelriktaren. Ingen separat låda behövs då. Dessa MPPT-lådor leverera sedan likström till ferams omriktare DC till AC.
Fördelen jämfört vanlig växelriktare, skulle vara att man framtida kan komplettera med ytterligare sådana ferams MPPT-lådor för paneler på ytterligare andra tak i annat väderstreck.
Den nämnda fasbalanseringen sker förmodligen i ferams huvudlåda(växelriktaren)vid tillverkningen av AC från DC. Det sker väl då genom att litet mer ström tillverkas för den fas(eller de två faser) som för ögonblicket är mest belastad.
Då mäts troligen ögonblicklig effekten för varje fas på inkommande servis-kabel.
Som sagt fasbalanseringen existerar endast då solcellsanläggningen producerar, alltså inte alls mörka delen av dygnet då man kanske oftast laddar en elbil då lågt elspot-timpris.
Skaffar man ferams system bygger man in sig i det systemet och är inte fri att välja annat fabrikat för ev. senare utbyggnad. Precis som om man väljer SolarEdge-system måste man skaffa SolarEdge-grejer vid ev. utbyggnad.
Renodlade elbilar laddar numer 3-fasigt och blir ingen snedlast mellan faserna. Av den anledningen behövs ju ingen fasbalansering. Det finns renodlade elbilar som laddar enfasigt, t.ex. Nissan Leaf 2012-2019 och plugIn hybrid-elbilar, som laddar 1-fasigt.
Och med den så kallade nödladdkabeln som fås med elbilar, som har Typ2-laddhandske i ena ändan och 230Volt stickpropp i andra och "tegelsten" på kabeln, den laddar givetvis 1-fasigt men max 10A. Men det tröttnar man snabbt på att hålla på att ta ut bagaget och vira ihop och lorta ner händerna och lägga tillbaka, så man skaffar väggladdbox.
I en vanlig växelriktare sitter de lådorna istället inne i växelriktaren. Ingen separat låda behövs då. Dessa MPPT-lådor leverera sedan likström till ferams omriktare DC till AC.
Fördelen jämfört vanlig växelriktare, skulle vara att man framtida kan komplettera med ytterligare sådana ferams MPPT-lådor för paneler på ytterligare andra tak i annat väderstreck.
Den nämnda fasbalanseringen sker förmodligen i ferams huvudlåda(växelriktaren)vid tillverkningen av AC från DC. Det sker väl då genom att litet mer ström tillverkas för den fas(eller de två faser) som för ögonblicket är mest belastad.
Då mäts troligen ögonblicklig effekten för varje fas på inkommande servis-kabel.
Som sagt fasbalanseringen existerar endast då solcellsanläggningen producerar, alltså inte alls mörka delen av dygnet då man kanske oftast laddar en elbil då lågt elspot-timpris.
Skaffar man ferams system bygger man in sig i det systemet och är inte fri att välja annat fabrikat för ev. senare utbyggnad. Precis som om man väljer SolarEdge-system måste man skaffa SolarEdge-grejer vid ev. utbyggnad.
Renodlade elbilar laddar numer 3-fasigt och blir ingen snedlast mellan faserna. Av den anledningen behövs ju ingen fasbalansering. Det finns renodlade elbilar som laddar enfasigt, t.ex. Nissan Leaf 2012-2019 och plugIn hybrid-elbilar, som laddar 1-fasigt.
Och med den så kallade nödladdkabeln som fås med elbilar, som har Typ2-laddhandske i ena ändan och 230Volt stickpropp i andra och "tegelsten" på kabeln, den laddar givetvis 1-fasigt men max 10A. Men det tröttnar man snabbt på att hålla på att ta ut bagaget och vira ihop och lorta ner händerna och lägga tillbaka, så man skaffar väggladdbox.
Redigerat:
Tack för utförligt svar - min första tanke när vi pratade om det var också att jag tagit lite för givet att en helt vanlig laddbox utan någon extra fasbalansering laddar jämnt, att det är en av fördelarna framför att göra det med vanlig stickkontakt.A Arnodt skrev:
Har du en Nissan Leaf 40 kWh årgång 2018 då laddar den i en väggladdbox 1-fasigt och max 7,3 kW, vilket innebär 230 Volt 32A på en fas. Har man en sådan bil och laddar på dagtid, då kanske ferams fasbalansering kan producera 16A extra från solcellerna på taket för den fasen som belastas och 16A tas från allmänna elnätet. I sådant fall skulle fasbalansering göra att det går snabbare att ladda. Men då ska du ladda den under dagtid, men funkar inte i dec och jan pga för litet ljus.
Men jag tror Nissan Leaf årgång 2020 möjligen nu har 3-fas ombordladdare, då belastar den alla faserna jämnt vid laddning vid väggladdbox.
En väggladdbox styr inte laddningen av en elbil, utan det är elbilen ombordladdare som helt styr laddningen. Väggladdboxen är egentligen bara en strömbrytare för "ström på" eller "ström av".
Men jag tror Nissan Leaf årgång 2020 möjligen nu har 3-fas ombordladdare, då belastar den alla faserna jämnt vid laddning vid väggladdbox.
En väggladdbox styr inte laddningen av en elbil, utan det är elbilen ombordladdare som helt styr laddningen. Väggladdboxen är egentligen bara en strömbrytare för "ström på" eller "ström av".
Redigerat:
Den växelriktaren tycks faktiskt kunna balansera lasten mellan faserna även utan solproduktion. (Även om manualen är väldigt ytlig)A Arnodt skrev:
Fördelen med lösa MPPT moduler är ju att TS kan ha en för varje takfall. I stället för att klämma in tre takfall på en standardväxelriktares två MPPT ingångar.
Edit: korrigerat laddbox => växelriktare
Redigerat:
Men det finns växelriktare, även om ovanligt, med 3 oberoende MPPT-ingångar för att koppla in solcellspanelsträngar t.ex. Kostal Pico 17 på 17 kW. Alltså man kan ha paneler på tre takytor i tre olika väderstreck. Men man får kolla om den klarar strängens max effekt kW och maxström A.
Ferrams laddbox med fasbalansering är väl, gissar jag, bara en simpel växling av 3 faserna med kontaktorer, eller annat simpelt.
Ferrams laddbox med fasbalansering är väl, gissar jag, bara en simpel växling av 3 faserna med kontaktorer, eller annat simpelt.
Det finns elbilsladdare som kan göra om 3-fas (2-fas eg) till 1-fas. Den tar 400 Volt från 2 faser och transformerar ner det till 250V och ger sedan 6 eller 8 kW laddeffekt. Laddaren kostar kring 15tkr och skulle kunna vara ett alternativ om man absolut behöver minimera laddtiden för ett elfordon med 1-fas laddning. Men jag har svårt att se fallet då en sådan laddare skulle vara rätt lösning på ett problem med laddkapacitet. Troligast är det mycket enklare att säkra upp till 25A som ger lite mer än 5kW vilket är nära många 1-fas bilars 6.6kW max laddeffekt.A Arnodt skrev:
Dvs 400V enfas till 250V enfas. Inte trefas till enfas.
I LoTix fall skulle jag göra så här:
Sträng 1, nordost, 11 st paneler à ca 400 Wp seriekopplas
Sträng 2, sydväst, 11 st paneler à ca 400 Wp seriekopplas
Sträng 3, sydost, 13 st paneler à ca 400 Wp seriekopplas
Sträng 1 och Sträng 2 parallellkopplas och in på den ena MPPT-ingången på växelriktaren.
Sträng 3 kopplas in på den andra MPPT-ingången.
Det blir installerad paneleffekt 14,0 kWp.
Växelriktare skulle jag välja en Fronius Symo 15.0-3-M på 15 kW.
Den har inbyggd webserver och WiFi.
(vill man snåla och inte har för avsikt att framtida bygga ut, kan man välja en Fronius Symo 10.0-3-M på 10 kW. På den får man nämligen ha uppåt 15,0 kWp paneler). Ingen mening att välja växelriktaren på 12,5 kW, då endast ca 300 kr lägre pris än den på 15 kW. Du kan välja en SMA Tripower på 10kW eller 15 kW, är också kvalitetsväxelriktare.
Man får ett enkelt och prisvärt system utan några effektoptimerare som pajar. Skulle man framtida vilja byta växelriktaren kan man välja annat fabrikat om man skulle vilja. Man är inte bundet till ett visst fabrikat.
Eftersom Sträng 1 och Sträng 2 har lika många paneler seriekopplade, går det bra att koppla dem parallellt även om de två strängarna är i två olika väderstreck. På morgonen kommer Sträng1 att bidra mer till den totala strömmen in på MPPT-ingången, och på eftermiddagen bidrar Sträng 2 mera.
Sträng 1, nordost, 11 st paneler à ca 400 Wp seriekopplas
Sträng 2, sydväst, 11 st paneler à ca 400 Wp seriekopplas
Sträng 3, sydost, 13 st paneler à ca 400 Wp seriekopplas
Sträng 1 och Sträng 2 parallellkopplas och in på den ena MPPT-ingången på växelriktaren.
Sträng 3 kopplas in på den andra MPPT-ingången.
Det blir installerad paneleffekt 14,0 kWp.
Växelriktare skulle jag välja en Fronius Symo 15.0-3-M på 15 kW.
Den har inbyggd webserver och WiFi.
(vill man snåla och inte har för avsikt att framtida bygga ut, kan man välja en Fronius Symo 10.0-3-M på 10 kW. På den får man nämligen ha uppåt 15,0 kWp paneler). Ingen mening att välja växelriktaren på 12,5 kW, då endast ca 300 kr lägre pris än den på 15 kW. Du kan välja en SMA Tripower på 10kW eller 15 kW, är också kvalitetsväxelriktare.
Man får ett enkelt och prisvärt system utan några effektoptimerare som pajar. Skulle man framtida vilja byta växelriktaren kan man välja annat fabrikat om man skulle vilja. Man är inte bundet till ett visst fabrikat.
Eftersom Sträng 1 och Sträng 2 har lika många paneler seriekopplade, går det bra att koppla dem parallellt även om de två strängarna är i två olika väderstreck. På morgonen kommer Sträng1 att bidra mer till den totala strömmen in på MPPT-ingången, och på eftermiddagen bidrar Sträng 2 mera.
Redigerat:
Ja, det är också en fullt rimlig lösning.
