Medlem
· KATRINEHOLM
· 449 inlägg
Om du börjar närma dig situationen där du behöver sälja huset innan investeringen är fullt åter intjänad... så behöver du ha en investering som ökar värdet på huset.TRJBerg skrev:
Väldigt få investeringar ökar värdet på huset mer än vad de kostar. Men om man gör en väl avvägd investering kan man nog få in tillräckligt mycket på 5 år för att väga upp skillnaden. Typ byta av parkopplade fönster till treglas eller liknade.
Medlem
· KATRINEHOLM
· 449 inlägg
"Vi exporterar el i sverige. Vi har inte en brist på el det sättet."V mutalisken skrev:
Detta är en myt och beror på den felaktiga logiken att vi konsumerar den elen vi behöver först och sedan exporterar resten.
De är inte så de fungerar. Länderna vi exporterar i budar på den svenska marknaden som om de vore konsumenter. De kan dock aldrig köpa mer el än vad som funnits kabel kapacitet tillgänglig.
Fram till 2015 var exportkapaciteten till Nordeuropa begränsad till 1300MW. 2015 invigdes en ny kabel och detta ökades till 2000MW. Samma år lades en reaktor i Sverige ner. 2017, ytterligare en, 2019, en och 2020 en. Orsakerna att priset inte gick upp så mycket var helt enkelt att priset på Gas då var väldigt lågt (se graf över) under hela perioden 2017-2019 låg Gas prisat ofta under €15. Notera här att Gaspriset var neråtgående och lågt redan innan pandemin startade. 31 December när R2 lades ner var gaspriset redan ganska närma en all time low.. 31 december 2021 när R1 lades ner var vi mitt inne i pandemin. Gaspriset hade redan börjat vända uppåt,
Faktum är att elpriserna hade redan gått uppåt något redan 2018, med ett väldigt högt elpris på över 70öre i Sydsverige i Augusti. Detta beskylldes på att de var torrår, vilket inte riktigt var sant. Tittar vi på Augusti priset 2019 så var de 52öre, vilket fortfarande är mycket över de normala priset (20-35öre). Vad vi ser 2019 vad vi inte ser 2018 var att priset i södra Sverige nu var nästan helt frånkopplat från norra Sverige. Detta var alltså 4 månader INNAN Ringhals 2 lades ner. Och detta samtidigt som gaspriset är otroligt lågt. Vi har brist för att Tyskland och Polen köper upp elen under oss. Det är alltså inte så att vi exporterar överskottet. Total fel bild av vad som händer.
"Olja kommer så småningom stabilisera sig som du säger. Och då skulle plötsligt inflationen sjunka ganska fort"
När jag säger "stabilisera sig" så menar jag inte $50, utan mer $80. Detta kommer mycket riktigt innebära att priset på Bensin och... eeh... Diesel... kanske.. eventuellt... kanske inte.. minskar något. (majoriteten av priset i diesel är vegetabilie olja, inte mineral olja).
Priset på el kommer dock fortsatt vara högt. Priset på gas och kol kommer försatt att vara knutet till priset på Olja i Europa.
Nu har jag själv inte gjort någon kalkyl på detta vid dagens energipriser och räntennivå men jag skulle gärna kika på kalkylen som visar att det lönar sig att byta ut funderande 2 glas fönster till 3 glasM Mattias Svederberg skrev:
Gällande exporterar så har jag antagit att energimyndighetens statistik är korrekt. https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2022/fortsatt-hog-elproduktion-och-elexport-under-2021/ Dvs att vi faktiskt exporterar mer över ett år än vi importerar och konsumerar. Sen vet jag att det är ett nätverk och att nätverket behöver ha en balans som går jämt ut. Men trots det så är vi exportörer.M Mattias Svederberg skrev:
priserna går upp pga den dyraste källan i mixen, inte pga att vi har brist i supply/demand överlag (är så jag lärt mig prissättningen funkar). Byggde vi således x antal kärnkraft i europa så skulle behovet av dyraste källan (smutsiga fossilbränslen) minska och priset gå ned.
Elpriset har ingen korrelation till vad elen kostar egentligen.
I tider av dyr energi så är givetvis investeringar som förbättrar driftsekonomin bra. Värmepump har beroende på typ och hus den installeras i en återbetalningstid på 3-10 år. Solceller har väl längre återbetalningstid (jag skulle gärna ha det men har inte bra förutsättningar). Just parkopplade fönster till treglas skulle jag säga är en av de sämre "investeringarna" man kan göra. Om man redan bytt till värmepump så har jag svårt att se att det lönar sig. Säg att fönstren står för 25% av uppvärmningsläckaget. Och att 2->3 glas halverar läckaget (vilket är mycket högt räknat i verkligheten). Och att värmen kostar 15.000 per år. Räkna bort 5.000 för varmvatten som inte påverkas alls. Då är det 10.000 kvar, 12,5% av 10.000 är 1250kr. Per år - på 5 år räcker det inte ens till att byta ETT fönster, och "besparingen" var om man bytte alla (som kanske kostar 100-200.000). De nya fönstren är mogna för utbyte innan du fått igen pengarna. När vi letade (sekelskiftes)hus så värderade vi hus med bytta fönster betydligt lägre än med originalfönster kvar. Nu kan det finnas hus med fönster som faktiskt ÄR slut, men då är det inte en renovering för att få ned energikostnaden, det kommer som en bonus.M Mattias Svederberg skrev:
Med hög ränta är det nog bara "akuta" renoveringar som ekonomiskt sett är värda att göras (för lånade pengar). Med sjunkande bostadspriser så är det sannolikt att renovering inför försäljning minskar eller försvinner helt. För den som har tänkt och har råd att bo kvar är det förstås bra att passa på och renovera om vi kommer till ett sånt läge att byggarbetare är arbetslösa och hugger på underprissatta jobb. Men som vårt ersättningssystem fungerar är det nog nån enstaka gubbe med firman på fickan eller svartjobb som hellre kommer jobba till låg kostnad än att plocka ut bidrag.
Problemet är väl att sålänge tex Tyskland inte bygger ut sin kärnkraft kommer de att höja priset på vår el, att vi skulle ha så mycket kärnkraft att vi kunde försörja Tyskland är inte rimligt. Så prissättningen borde vi ifrågasätta, men det är väl en EU fråga. Sen, tills alternativ finns borde vi nog inte lägga ned kärnkraften, jag har svängt i detta då jag för 20 år sen inte (som många andra) var medveten om hur stort CO2 hotet var.Jag misstänker att vissa energibolag täljer guld just nu, med den prissättning vi har. Jag vet inte i vilket led vinsterna görs, för säkert finns några som förlorar på detta också.V mutalisken skrev:
Medlem
· KATRINEHOLM
· 449 inlägg
Fönster är inte dyrt idag. Men sedan gör de rätt stor skillnad på hur många år man räknar på. Sedan sitter vi i situationen där vi kan vara rätt säkra på att priset på energi kommer vara förhållande vis högt under ett par år framåt.F fribygg skrev:
Medlem
· KATRINEHOLM
· 449 inlägg
Hela de resonemanget bygger på idén att vi förbrukar den elen vi behöver sedan exporterar resten. Det är dock inte alls så de fungerar. I praktiken budar Svenska operatörer och utländska intressenter på samma spelplan. Elen har faktiskt varit dyr rätt långe. För konsumenter så märker vi ingen jätte stor skillnad om elen kostar 30 öre eller 60 öre eftersom nätavgifterna och energi skatten är en fast per kWh kostnad.V mutalisken skrev:
För elintensiv industri är detta dock en jätte höjning och många av de företagen började få problem redan 2017. De har talats om att elpriset har varit ohållbart lågt, detta är dock inte riktigt hela sanningen. Under 2014 och fram till 2015 var elpriset väldigt lågt, snittade på runt 22öre/kWh, detta kan jämföras med 2018-2019 då elpriset snittade på 53öre..
Under slutet på 2015 lades O2 ner och Baltika kabeln byggdes, under 2017 lades dessutom O1 ner.
Notera att R2 lades ner sista dagen 2019, så hela 2019 års elpris inkluderar energi från Ringhals 2. Under 2020 såg vi överlag lägre elpriser men fortsatt hög export. Orsaken till det är helt enkelt pandemin där Sverige har nästan ingen marginal energi i nätet alls, vilket gör att när behovet av el minskar så ökar exporten. Men redan i augusti 2020 var energi priset i Sverige och nosade på 52 öre. Totalt snittade energi priset på 46 öre under de två åren trots att pandemin i princip inkluderade de två åren till fullo.
Kan ju dessutom säga att 15.5TWh el under 2021 var kraftvärme, vilket majoriteten av var resurser så som gas, olja, kol och flis (jepp, tro de eller ej, vi använder kol i Sverige än idag) som vi endera importerade, eller skulle kunna exporterat om vi inte eldade det.
Du tjänar från någon till några tusenlappar per år på en kostnad på 150.000. Jag ser mycket som har större lönsamhet... Om man ens kan tala om lönsamhet, fönsterbyte är snarare en kostnad.M Mattias Svederberg skrev:
Jag håller med om att energin just nu är dyr och att man av miljöskäl ska tänka på att hålla nere sin belastning. Men just fönster tror jag inte är bra för miljön eller ekonomin. När man bygger nytt, visst, då ska man välja energisnåla fönster, men på befintliga hus är jag otroligt tveksam att det generellt lönar sig.
Jag tror samma sak map kyl, frys mm. Mycket som drar mindre energi kostar mer i inköp och belastning vid tillverkning än vad det gör nytta under sin livstid.
Jag vill också gärna se kalkylen du baserar detta på. Man kan inte räkna in att allt jobb ska göras själv, för då kan man ju göra annat för den tiden.
Medlem
· KATRINEHOLM
· 449 inlägg
" Säg att fönstren står för 25% av uppvärmningsläckaget"F fribygg skrev:
25-30% är ofta siffra man använder för nybyggda hus. Men då pratar vi ett hus som redan har 3 glas kassetter, om du har ett äldre hus med isolerad grund, vind och tilläggs isolering, då ligger knappast fönster siffran på 25% längre. Då kommer OM fönsterna är problemet, ligga närmare 50%
" Då är det 10.000 kvar,"
Konsumentverkets riktliner för ett normalt 140m2 hus är ca 20 000kWh, med 6000kWh el, 4000kWh vatten och 10 000kWh värme..... detta är DOCK för ett hus som redan har 3 isolerglaskassetter. Konsumentverket räknar på att standardhemmet idag har 3 isolerglaskasetter. Tidigare när de räknade på 2 isolerglaskasetter var förbrukningen de räknade med 15MWh
Så låt oss räkna baklänges i stället.
Huset vi förväntas få har 10 000kWh värme, varav 25% går ut genom 3 glas fönsterna, vilka har ett U-värde på 1. Vi spenderar då 2 500kWh värme på fönsterna EFTER att de är bytta.
Påkopplade fönster har ett U värde på 3 om de är i perfekt skick (dvs principiellt nytt), och 4.5 om de är i dålig skick (referens värde).. Besparingen blir då inte 1250kWh, utan 5000kWh om fönsterna är i bra skick och 7500kWh om de är i dåligt skick.(detta inkluderar dock ytterdörren och eventuell altandörr).
Elen kostar inte en krona längre. Faktum är att bara skatter och avgifter plus moms så hamnar man nästan på en krona. (75 öre där jag bor för att vara exakt, och de inkluderar inte den fasta avgiften)
Med en riktigt bra luft-vatten värmepump snittar man på ungefär 2.5 COP över vintern. Vintras snittade priset på 105öre/kWh före moms och skatt, blir 131öre med moms och 205 öre med alla andra avgifter. I praktiken blir de ännu sämre eftersom de kallast månaderna kommer att få de högsta elpriset. Notera att nästan hela perioden var före kriget i Ukraina, så de är inte ens med och påverkar här. Detta är alltså situationen när oljan låg på $70-90/fat, inte på $105 som den gör idag. Jag skulle nog kalla de här "best case senario" för nästkommande vintrar. Så man betalar i praktiken si så där 1kr/kWh med en Luft/vatten värme pump. Med Luft-Luft splitter så kanske man kan komma ner till 0.8kr/kWh, Mark/vatten ungefär samma. Berg/vatten/golv värme skulle man nog kunna komma ner till 0.65kr/kWh.
Så med luft/vatten pratar vi 5000-7500kr/år... med direktverkande el... okej, då kommer man att frysa om jag säger så.
Detta skulle då vara för 10 fönster och 1dörr. Använder vi Laminat fönster i stället så kommer vi ner till 0.85 för öppningsbara fönster och 0.6 för fasta partier.. Säg 50/50. Besparingen är då 5800 respektive 8300kr.
Fönsterna kommer då kosta totalt 50 000kr, säg 60 000kr dörren (14x14 partier), då blir tiden att tjäna in de 7-10 år. Kommer elpriset vara så högt så länge... Tveksamt. Men, risken är att elpriset den här vintern blir mycket högre än så, och även nästa.
Sedan får man med tänka på att detta är en åtgärd för att hålla huset i skick.
Kan säga att fönsterna blivit lite dyrare, vi bytta 10 fönster för 24 000kr för ett par år sedan.
Kommer vi få igång en rektor på dessa 7-10år... möjligt. Får vi igång en inom 5år... de är jag mer tveksam till.
Och om man eldar med ved.... då blir ju kalkylen anorlunda... men tänk på att veden kommer bli dyr med.
Precis. Och därmed tänker jag att en del av inflationen går att påverka utan centralbanker och reporäntan. Om eu väljer att göra om prissättningen så minskar elpriserna för alla länder utom polen och tyskland där det ökar. Just nu sätts press att förändra på länder som inte kan förändra sig mer.J JohanLun skrev:
Jag tror jag är för inkompetent eller obildad i frågan för att fortsätta diskussionen med dig. Jag har bara haft svekraft och energimyndighetensrapporter och statistik att utgå ifrån och är inte mer insatt än så. Verkar svårt om deras rapporter inte stämmer.M Mattias Svederberg skrev:
Medlem
· KATRINEHOLM
· 449 inlägg
De är inte så att den inte stämmer. Vist exporterar vi. men de är inte så att vi har någon typ av överskott av el. Exporten sker på samma marknad som konsumtionenV mutalisken skrev:
Men vist, mellan April 2020 och Maj 2021 så kan man kanske säga att de var lite av ett överskott. Men tittar vi på Juni 2021 och framåt var de knappast frågan om överskott utan då ökade priserna rejält.
Du måste göra två kalkyler.M Mattias Svederberg skrev:
Den ena med en billig uppvärmning, tex bergvärme.
Den andra med direktverkande el (som du verkar räkna med i fönsterbytarfallet).
Om man har att välja på att montera en bergvärmepump eller byta fönster för säg 150.000kr så ska man givetvis börja med värmepumpen, eftersom den plockar både varmvattenförluster, förluster i väggar, ventilation osv. Då kommer ditt "gamla" hus dra nånstans en tredjedel till hälften av vad det drog innan.
Om man nu har kvar pengar som bränner i fickan så kan man fundera på fönstren. Måste de ändå bytas? Då görs inte bytet pga energiskäl främst och givetvis ska man (om man inte bor i ett kulturhus) montera effektiva fönster.
Om fönstren har dåliga tätningslister så byter man givetvis dem först så man kommer tillbaka till ursprungs-värdet på u-värdet. Glöm inte heller att ditt teoretiska u-värde inte tar hänsyn till transmissioner i övriga delen av fönsterkonstruktionen, men dina förluster i första beräkningen gör det. Du kommer inte nå den förbättring du tror. Treglasfönstren har dessutom också tätningslister som kommer gå sönder före de 25-30 åren de kanske håller. Likaså har historiskt glaskassetterna försämrats. Klassiska fönster från 1900-talets första hälft har ofta bara behövt färg, kitt och tätningslister. Görs det hyfsat löpande är det inte dyrt.
Jag skulle säga att siffran 30% stämmer rätt bra på gamla hus också då de har tunnare isolering i väggar och tak. Så börja med att titta på vad värmen kostar dig och anta att du kan spara max hälften av 30% av den el som går att värma (huset men inte vattnet). Även om vi räknar med dina u-värden och sparar in hela förlusten av fönstren, dvs att nya fönstren inte släpper ut nån värme alls. Så är det 30% av totala kostnaden, som i räknefallet här var 10 (eller 15.000kWh). Så mellan 3-5.000kWh med direktverkande el, säg hälften då med VP. 2.500 och så räknar vi 4kr/kWh om det nu är dyraste tiden det gäller. 10.000 per år. Det ser jag som nån slag supermaxad besparing som en fönstersäljare i hästhandlarklass kanske skulle våga lova. Ett hus på 140kvm har knappast bara 10 fönster och dörrar totalt, säkert minst det dubbla. Jag ser inte att du kan räkna hem kalkylen ändå. Bankräntan kommer ge bättre avkastning.
Ja, det är dyrare att bygga nu än för t ex ett år sedan. Det är en princip som har gällt som en del av den svenska modellen sedan finanskrisen 1991. Varje år, med korta avbrott, har priset på fastigheter, byggmaterial och entreprenader stigit sakta men lika säkert som en klocka.
Att bedömma byggprisbilden om ett år, eller tio, har varit löjligt enkelt. En spikrak lutande kurva rakt mot horisonten, i all evighet. Det har varken varit brist på tomter, material eller entreprenörer. Inga pandemier, strejker eller krig har stört kalkylerna. Tills nu.
Att då, återigen, upphöja t ex räntan till den intressantaste faktorn för ett byggprojekts vara eller inte, är att hamna i trädtopparna. Alla vet att räntan ändrar sig, hela tiden. Det är det räntor gör, liksom trädtopparna.
Kanske dags att lyfta blicken från (det imaginära) kalkylbladet (som ändå aldrig helt stämmer). Varför bygger vi? För vem? Hur länge vill vi att det vi bygger ska hålla? Hur länge vill jag bo på en plats? Med vem?
Vad jag vet så svarar inte räntan på dessa frågor. Kanske dags att värdera dina bygginsatser för vad de är: oändligt mycket större och viktigare, än en siffra.
Glad byggsemester, eller ....
Att bedömma byggprisbilden om ett år, eller tio, har varit löjligt enkelt. En spikrak lutande kurva rakt mot horisonten, i all evighet. Det har varken varit brist på tomter, material eller entreprenörer. Inga pandemier, strejker eller krig har stört kalkylerna. Tills nu.
Att då, återigen, upphöja t ex räntan till den intressantaste faktorn för ett byggprojekts vara eller inte, är att hamna i trädtopparna. Alla vet att räntan ändrar sig, hela tiden. Det är det räntor gör, liksom trädtopparna.
Kanske dags att lyfta blicken från (det imaginära) kalkylbladet (som ändå aldrig helt stämmer). Varför bygger vi? För vem? Hur länge vill vi att det vi bygger ska hålla? Hur länge vill jag bo på en plats? Med vem?
Vad jag vet så svarar inte räntan på dessa frågor. Kanske dags att värdera dina bygginsatser för vad de är: oändligt mycket större och viktigare, än en siffra.
Glad byggsemester, eller ....
