Ett år utan robot
2013 köpte vi vår första gräsklipparrobot. Installation var enkel och smidigt - spika ner begränsningslinan, sätt i kontakten och släpp ut det gröna lilla robotfåret. Inledningsvis var det en fantastisk upplevelse, men den bleknade sakta men säkert.
Vårt första barn föddes hösten innan, så hon spenderade större delen av sommaren i barnvagnen. Men när hon blev lite större och dessutom fick en bror, insåg vi att det behövs en robotfri zon på gräsmattan. Jag spikade ner ytterligare en begränsningslina via en brytare, så jag kunde koppla bort den del av gräsmattan där vi oftast vistas med barnen. Det funkade ganska bra, men det var ju det där med att komma ihåg att koppla om när man gick därifrån. Mer än en gång hände det att vi kom hem till knähögt gräs efter en tuff vecka på jobbet och jag var tvungen gå över mattan med traktorklipparen innan jag kunde sätta ut roboten igen.
Sen följde ett par säsonger med evigt flyttande av den förbannade begränslinan. Det skulle grävas ner den ena ledningen efter den andra, vatten, avlopp, fiber, och t o m grannens elledning skulle nödvändigtvis gå över min tomt. Sen rev vi en del av huset och byggde nytt = flytta linan. Sen hade vi hem stora tunga maskiner för att ta ner lite skog runt trädgården = flytta linan. Sen... öh, ja alla fattar kanske poängen här.
Allt efter barnen blev större insåg vi att de tog mer och mer av gräsmattan i anspråk för lek. Nu räckte det inte längre med en plätt närmast huset. Klipparen fick schemaläggas till nätter och mitt tv-tittande på kvällarna byttes ut mot trädgårdsstädning. Leksaker, stenar, fina pinnar, hinkar med lergegga, sandkakor osv... Trots allt måste ändå barnens lek få gå först, så pappa städade tålmodigt trädgården. Varje kväll. Framåt slutet av somrarna började frukterna på träden tappa taget om sina grenar och den stackars roboten fick halka omkring i drivor av äpplen och plommon. Mina träd har nog aldrig gett så mycket frukt som under åren med robot. Följaktligen behövde vi till kvällslistan även lägga "Kratta frukt" och ytterligare begränsa klippschemat. Våren var inte bättre den, tusentals döda kvistar och grenar som blåst ner under vintern behövde krattas upp innan jag kunde släppa ut robotarna på grönbete. Vi har mycket träd och tre- fyratusen kvadratmeter gräsmatta tar en god stund att plocka ren från pinnar.
Robot nummer två kom till familjen 2016, vi valde samma fabrikat som den gamla - fast en storlek större - men det visade sig att man lyckats försämra klipparen på precis alla punkter man petat på. Den nya krävde konstant sällskap och guidning för att fungera. Den klarade inte saftigt gräs, den körde fast precis överallt, den hittade inte alltid hem, ibland räckte inte batteriet hela vägen till laddstationen och ibland fick den för sig att utforska vad som finns i den stora världen. Alltså den riktiga världen , den utanförSundbyberg begränsingslinan . Till eftermiddagsrutinerna lade vi nu "Leta reda på Kitty".
Med åren kom slitage och reparationer. Nåt batteri. En kontrollpanel. Inga stora saker, men det skulle ju skickas iväg till en serviceverkstad som var trött och överbelastad, så då fick jag vackert klippa manuellt med traktorklipparen nån vecka eller två.
2021 hade jag gett upp - plockade inte ens ut robotarna på våren, sålde dem via Blocket istället. Fick förvånansvärt bra betalt för dem båda, så det blev en slant som räckte halvvägs till en begagnad Stiga Park. Med klippaggregatet i fram, midjestyrning och hydrostatisk fyrhjulsdrift kapade jag närmare en timma på klipptiden jämfört med min gamla manuella Husqvarna LT151 traktorklippare. Dessutom reducerades trädgårdsstädandet - nu behöver jag bara plocka undan när det ska klippas - övrig tid kan vi faktiskt använda gräsmattan fritt!
Nu har det gått ungefär ett år och jag har verkligen inte saknat robotarna en enda gång. Så här i efterhand inser jag att jag faktiskt hade lite svårt att erkänna att robotklippare inte var så väldigt vilsamt. Det är klart att när man ser sin fina robotklippta gräsmatta, är det en härlig känsla som gärna beslöjar minnet av allt jobb runt om den helautomatiska klippningen. Min Stiga Park är ytterligare uppgraderad till en fabriksny dito - med servo
Nu är det rent av nöjsamt att klippa gräset! Synd att gödsel blivit så dyrt.
Vårt första barn föddes hösten innan, så hon spenderade större delen av sommaren i barnvagnen. Men när hon blev lite större och dessutom fick en bror, insåg vi att det behövs en robotfri zon på gräsmattan. Jag spikade ner ytterligare en begränsningslina via en brytare, så jag kunde koppla bort den del av gräsmattan där vi oftast vistas med barnen. Det funkade ganska bra, men det var ju det där med att komma ihåg att koppla om när man gick därifrån. Mer än en gång hände det att vi kom hem till knähögt gräs efter en tuff vecka på jobbet och jag var tvungen gå över mattan med traktorklipparen innan jag kunde sätta ut roboten igen.
Sen följde ett par säsonger med evigt flyttande av den förbannade begränslinan. Det skulle grävas ner den ena ledningen efter den andra, vatten, avlopp, fiber, och t o m grannens elledning skulle nödvändigtvis gå över min tomt. Sen rev vi en del av huset och byggde nytt = flytta linan. Sen hade vi hem stora tunga maskiner för att ta ner lite skog runt trädgården = flytta linan. Sen... öh, ja alla fattar kanske poängen här.
Allt efter barnen blev större insåg vi att de tog mer och mer av gräsmattan i anspråk för lek. Nu räckte det inte längre med en plätt närmast huset. Klipparen fick schemaläggas till nätter och mitt tv-tittande på kvällarna byttes ut mot trädgårdsstädning. Leksaker, stenar, fina pinnar, hinkar med lergegga, sandkakor osv... Trots allt måste ändå barnens lek få gå först, så pappa städade tålmodigt trädgården. Varje kväll. Framåt slutet av somrarna började frukterna på träden tappa taget om sina grenar och den stackars roboten fick halka omkring i drivor av äpplen och plommon. Mina träd har nog aldrig gett så mycket frukt som under åren med robot. Följaktligen behövde vi till kvällslistan även lägga "Kratta frukt" och ytterligare begränsa klippschemat. Våren var inte bättre den, tusentals döda kvistar och grenar som blåst ner under vintern behövde krattas upp innan jag kunde släppa ut robotarna på grönbete. Vi har mycket träd och tre- fyratusen kvadratmeter gräsmatta tar en god stund att plocka ren från pinnar.
Robot nummer två kom till familjen 2016, vi valde samma fabrikat som den gamla - fast en storlek större - men det visade sig att man lyckats försämra klipparen på precis alla punkter man petat på. Den nya krävde konstant sällskap och guidning för att fungera. Den klarade inte saftigt gräs, den körde fast precis överallt, den hittade inte alltid hem, ibland räckte inte batteriet hela vägen till laddstationen och ibland fick den för sig att utforska vad som finns i den stora världen. Alltså den riktiga världen , den utanför
Med åren kom slitage och reparationer. Nåt batteri. En kontrollpanel. Inga stora saker, men det skulle ju skickas iväg till en serviceverkstad som var trött och överbelastad, så då fick jag vackert klippa manuellt med traktorklipparen nån vecka eller två.
2021 hade jag gett upp - plockade inte ens ut robotarna på våren, sålde dem via Blocket istället. Fick förvånansvärt bra betalt för dem båda, så det blev en slant som räckte halvvägs till en begagnad Stiga Park. Med klippaggregatet i fram, midjestyrning och hydrostatisk fyrhjulsdrift kapade jag närmare en timma på klipptiden jämfört med min gamla manuella Husqvarna LT151 traktorklippare. Dessutom reducerades trädgårdsstädandet - nu behöver jag bara plocka undan när det ska klippas - övrig tid kan vi faktiskt använda gräsmattan fritt!
Nu har det gått ungefär ett år och jag har verkligen inte saknat robotarna en enda gång. Så här i efterhand inser jag att jag faktiskt hade lite svårt att erkänna att robotklippare inte var så väldigt vilsamt. Det är klart att när man ser sin fina robotklippta gräsmatta, är det en härlig känsla som gärna beslöjar minnet av allt jobb runt om den helautomatiska klippningen. Min Stiga Park är ytterligare uppgraderad till en fabriksny dito - med servo
Nu är det rent av nöjsamt att klippa gräset! Synd att gödsel blivit så dyrt. Husqvarna klipper runt leksaker och grenar alltså? Det tycker jag faktiskt de kunde skryta lite med i sin marknadsföringA Alexn72 skrev:
Min berättelse är en beskrivning av min totala upevelse, inte en märkestävling eller sågning av alla robotklippare. Ditt inlägg bekräftar ju bara det jag skriver mot slutet av mitt inlägg - att man gärna blundar för det arbete som ligger runt en fungerande robotklippning. Jag tror inte en sekund på att dina robotar klarar sig helt utan lite marktjänst som att plocka undan grenar och leksaker. Inte heller tror jag att just ditt favoritmärke klarar sig undan batteribyten, knivbyten och - Husqvarnas signum - hjulmotorbyte.
Nu har jag ju bara en liten plätt i jämförelse men din beskrivning låter ju annars som en bra matchning mot vår dammsugarrobot som inte gör annat än att vilar i laddstationen för den inte kan städa utan 100% passning och upplockning av allt från golvet.
Klipparroboten ser jag kanske mer som ett sätt att få gräset klippt över huvud taget, och ett sätt att få bukt med allt ogräs som växer i mattan. Tänker att det kommer trivas sämre om det inte får växa till sig alls. Sedan har jag varje år på senhösten när jag trampar på något ruttet äpple sagt att "fan nästa år ska jag satan inte lämna ett ände äpple!" så nu kanske jag ser till att hålla det och slipper vada i rutten frukt. Sågade ner det gigantiska plommonträdet i höstas så nu slipper jag i alla fall det slafset.
Klipparroboten ser jag kanske mer som ett sätt att få gräset klippt över huvud taget, och ett sätt att få bukt med allt ogräs som växer i mattan. Tänker att det kommer trivas sämre om det inte får växa till sig alls. Sedan har jag varje år på senhösten när jag trampar på något ruttet äpple sagt att "fan nästa år ska jag satan inte lämna ett ände äpple!" så nu kanske jag ser till att hålla det och slipper vada i rutten frukt. Sågade ner det gigantiska plommonträdet i höstas så nu slipper jag i alla fall det slafset.
Strip skrev:
Husqvarna klipper runt leksaker och grenar alltså? Det tycker jag faktiskt de kunde skryta lite med i sin marknadsföring
Min berättelse är en beskrivning av min totala upevelse, inte en märkestävling eller sågning av alla robotklippare. Ditt inlägg bekräftar ju bara det jag skriver mot slutet av mitt inlägg - att man gärna blundar för det arbete som ligger runt en fungerande robotklippning. Jag tror inte en sekund på att dina robotar klarar sig helt utan lite marktjänst som att plocka undan grenar och leksaker. Inte heller tror jag att just ditt favoritmärke klarar sig undan batteribyten, knivbyten och - Husqvarnas signum - hjulmotorbyte.
Jag trodde iförsig att man klippte gräset för att de skulle vara jämnt och kort. Inte att man klippte lite godtyckligt och sen har en ojämn matta.
Men de är klart. Med en åkgräsklippare så kan man ju köra över leksakerna
Skämt o sido.
Inga hjulmotorer har bytts genom åren.
O andra sidan har alla robotar kommit till mig trasiga....
Åkgräsklippare kräver underhåll den med så där vinner ändå roboten.
Men de är klart, vända på roboten och på mindre än 1min ha bytt alla 3 knivar slår ju inte att köra upp åkisen på några lastpallar för att lossa de 2 knivarna och sen manligt vinkelslipa dem vassa för att sen in under klipparen igen och skruva fast.
Missförstå mig ej.... jag har både åkis på el och bensin samt robot.
Men har man närmare 1 hektar med gräs så är det inte helt fel att robotarna klipper närmare 0,6 hektar.
De som blir över blir då riktigt trevligt att köra ner med en åkgräsklippare..
Redigerat:
Låter som att du krånglat till det för dig själv helt i onödan.2013 köpte vi vår första gräsklipparrobot. Installation var enkel och smidigt - spika ner begränsningslinan, sätt i kontakten och släpp ut det gröna lilla robotfåret. Inledningsvis var det en fantastisk upplevelse, men den bleknade sakta men säkert.
Vårt första barn föddes hösten innan, så hon spenderade större delen av sommaren i barnvagnen. Men när hon blev lite större och dessutom fick en bror, insåg vi att det behövs en robotfri zon på gräsmattan. Jag spikade ner ytterligare en begränsningslina via en brytare, så jag kunde koppla bort den del av gräsmattan där vi oftast vistas med barnen. Det funkade ganska bra, men det var ju det där med att komma ihåg att koppla om när man gick därifrån. Mer än en gång hände det att vi kom hem till knähögt gräs efter en tuff vecka på jobbet och jag var tvungen gå över mattan med traktorklipparen innan jag kunde sätta ut roboten igen.
Sen följde ett par säsonger med evigt flyttande av den förbannade begränslinan. Det skulle grävas ner den ena ledningen efter den andra, vatten, avlopp, fiber, och t o m grannens elledning skulle nödvändigtvis gå över min tomt. Sen rev vi en del av huset och byggde nytt = flytta linan. Sen hade vi hem stora tunga maskiner för att ta ner lite skog runt trädgården = flytta linan. Sen... öh, ja alla fattar kanske poängen här.
Allt efter barnen blev större insåg vi att de tog mer och mer av gräsmattan i anspråk för lek. Nu räckte det inte längre med en plätt närmast huset. Klipparen fick schemaläggas till nätter och mitt tv-tittande på kvällarna byttes ut mot trädgårdsstädning. Leksaker, stenar, fina pinnar, hinkar med lergegga, sandkakor osv... Trots allt måste ändå barnens lek få gå först, så pappa städade tålmodigt trädgården. Varje kväll. Framåt slutet av somrarna började frukterna på träden tappa taget om sina grenar och den stackars roboten fick halka omkring i drivor av äpplen och plommon. Mina träd har nog aldrig gett så mycket frukt som under åren med robot. Följaktligen behövde vi till kvällslistan även lägga "Kratta frukt" och ytterligare begränsa klippschemat. Våren var inte bättre den, tusentals döda kvistar och grenar som blåst ner under vintern behövde krattas upp innan jag kunde släppa ut robotarna på grönbete. Vi har mycket träd och tre- fyratusen kvadratmeter gräsmatta tar en god stund att plocka ren från pinnar.
Robot nummer två kom till familjen 2016, vi valde samma fabrikat som den gamla - fast en storlek större - men det visade sig att man lyckats försämra klipparen på precis alla punkter man petat på. Den nya krävde konstant sällskap och guidning för att fungera. Den klarade inte saftigt gräs, den körde fast precis överallt, den hittade inte alltid hem, ibland räckte inte batteriet hela vägen till laddstationen och ibland fick den för sig att utforska vad som finns i den stora världen. Alltså den riktiga världen , den utanförSundbybergbegränsingslinan . Till eftermiddagsrutinerna lade vi nu "Leta reda på Kitty".
Med åren kom slitage och reparationer. Nåt batteri. En kontrollpanel. Inga stora saker, men det skulle ju skickas iväg till en serviceverkstad som var trött och överbelastad, så då fick jag vackert klippa manuellt med traktorklipparen nån vecka eller två.
2021 hade jag gett upp - plockade inte ens ut robotarna på våren, sålde dem via Blocket istället. Fick förvånansvärt bra betalt för dem båda, så det blev en slant som räckte halvvägs till en begagnad Stiga Park. Med klippaggregatet i fram, midjestyrning och hydrostatisk fyrhjulsdrift kapade jag närmare en timma på klipptiden jämfört med min gamla manuella Husqvarna LT151 traktorklippare. Dessutom reducerades trädgårdsstädandet - nu behöver jag bara plocka undan när det ska klippas - övrig tid kan vi faktiskt använda gräsmattan fritt!
Nu har det gått ungefär ett år och jag har verkligen inte saknat robotarna en enda gång. Så här i efterhand inser jag att jag faktiskt hade lite svårt att erkänna att robotklippare inte var så väldigt vilsamt. Det är klart att när man ser sin fina robotklippta gräsmatta, är det en härlig känsla som gärna beslöjar minnet av allt jobb runt om den helautomatiska klippningen. Min Stiga Park är ytterligare uppgraderad till en fabriksny dito - med servo
Min robot fungerar utmärkt sedan 2014, så det är åttonde året nu.
För det första så har den schemalagd klippning, så man kan välja bort tider för klippningen när man vet att gräsmattan används, typ helger och kanske några tider på vardagarna. Att plocka undan prylar efter barn och hund är en mycket liten insats jämfört med att klippa gräset manuellt…
Dessutom kan man aktivera en knapp på laddaren så att roboten inte klipper. Den använder jag alltid när jag använder gräsmattan under tider som roboten är tillåten att klippa enligt schemat. Det lyser en röd lampa på laddaren när roboten är inaktiverad, så jag har satt laddaren väl synlig inifrån huset, så det är väldigt lätt att se om man råkat glömma att aktivera den igen.
Så min upplevelse är efter 8 år den raka motsatta till det du beskriver, roboten stör aldrig och behöver nästan ingen tillsyn.
Jag bytte batteriet för första gången i år, det tycker jag känns helt ok.
Det är väldigt skönt att aldrig mer behöva klippa gräset manuellt, tänk vad många tråkiga timmar jag sluppit uppleva.
Det roliga är att jag behöll min motorgräsklippare som backup när jag skaffade roboten, den klipparen har inte startats en enda gång sedan jag skaffade roboten.
Redigerat:
Jag har ingen gräsklipparerobot men jag förstår inte problemet med att man måste "städa" varje dag?
So what om en stol står på gräsmattan, roboten tar väll det nösta gång det är ledigt?
Det är precis som dammsugarorbot (som vi har)
Är nån dörr stängd eller nått ivägen, so what dentar det nästa gång?
Känns som många tänker fel med robotar både dammsugare och gräsklippare att man måste bistå dom stup i ett.
Jag förstår att det finns en uppstartsperiod men sen..
So what om en stol står på gräsmattan, roboten tar väll det nösta gång det är ledigt?
Det är precis som dammsugarorbot (som vi har)
Är nån dörr stängd eller nått ivägen, so what dentar det nästa gång?
Känns som många tänker fel med robotar både dammsugare och gräsklippare att man måste bistå dom stup i ett.
Jag förstår att det finns en uppstartsperiod men sen..
Tycker det är rätt trivsamt att klippa för hand, sen behöver man grässklippet ibland som bäring för buskar och annat. Kan tro träden trivdes då all näring gick tillbaka till mattan. Jag ser gräsmattan som en liten gödselfabrik, kan gödsla den med billig konstgödsel som man sen kan förädla .
Men annars dagens robotar bör väll kunna göra runt leksaker och kanske även komma ihåg vart den klippt.
.Men annars dagens robotar bör väll kunna göra runt leksaker och kanske även komma ihåg vart den klippt.
Min begränsningslina har haft många avbrott senaste tiden men även det inräknat lägger jag betydligt mindre tid totalt på det hela. Dvs underhåll av robot och slinga vs klippa manuellt.
Plocka undan leksaker och kratta fallfrukt ska ju göras alldeles oavsett. Men vad gäller frukten så har det aldrig varit ett bekymmer för roboten så den fastnat eller så.
Plocka undan leksaker och kratta fallfrukt ska ju göras alldeles oavsett. Men vad gäller frukten så har det aldrig varit ett bekymmer för roboten så den fastnat eller så.
billig ? den gödningen jag köpte för 2-3 år sen för 240 kr kostar ca 600 kr nuboihus123 skrev:
kan gödsla den med billig konstgödsel som man sen kan förädla
Gödsel NPK 21-4-7, 25 kg | granngarden.se
Jag tror att man har olika förutsättningar beroende på hur man har möblerat samt och det samma hur tomten är beskaffad.T TheGame skrev:
Hos oss så har visserligen damsugarroboten blivit bättre på att backa med senaste årets uppdateringar så ett hinder har försvunnit men den fastnar fortfarande på alla köksstolar så för att den ska kunna köra vardagsrummet så måste vi röja bordet så att vi får plats att ställa upp 8xtunga stolar på bordet =/ Den kör upp på benen och blir hängande 100% av gångerna annars. Har stolar som liknar dessa:
Den har också problem med att mapa upp rummen rätt för en spegelgarderob i hallen gör att den tycker att rummet är djupare än vad det är vilket gör att den tror att garderoben är en genväg intill sovrummet och står o bankar i den väggen om jag inte lägger en no-go zone där. Mycket lego och liknande som den kan råka köra upp på och åka omkring med eller bli hängande på lite duplobitar. Ett annat gissel är skarvsladdar som den trasslar in sig i och antingen fastnar i eller river ner det som sitter i förgreningsdosan.
Förutsättningarna för vår gräsklippare är lite lättare, studsmattan är fixad med några plankor mellan benen (gjorde hål och satte fast med buntband enligt något tips) funkar klockrent. Andra gropar, tuvor mm kör den bara över/genom så funkar bättre än förväntat! Enda problemet just nu är att plattan inte ligger helt rakt så den misslyckas med att komma in i laddstationen 50% av fallen men ska bara ut med en lite trädgårdsspade så lär det vara fixat. Gardena borde dock göra plattan styvare, för det är tydliga instruktioner om att den inte får sättas så den böjs när man skruvar fast den i marken men då kan man väl tycka att de borde kunna kosta på sig lite tjockare plast eller att den var armerad med ett par aluminium rör så det inte gick att böja den utan att den pressas ner rakt. Bollar flyttar den bara på men har man små leksaker riskerar de så klart att hamna under o blir slaktade.
R Rolle85 skrev:
Just bränslefrågan gör mig ju lite ledsen. Att gå från gräsklippning med vattenkraft till att istället bidra till klimatförändring är ju inget jag är speciellt stolt över. Åkbara batterimaskiner finns förvisso, men investeringskostnaden är betydande. Inte heller ljudmiljön runt en bensindriven maskin är speciellt njutbar. Däremot är ljudet av en robot med nya knivar riktigt härligt.
