Jo så är det ju.
Alla katter är olika. Den första katt jag hade hon var gärna inne mycket, men blev utsläppt lite grann typ varenda dag åtminstone sommartid och brukade då gå och ströva i skogsbrynet bakom hyreshusen där jag bodde. Brukade komma snabbt när man gick och ropade efter henne efter någon timme.
Sov alltid inne, såvitt jag minns.
Frasse, ja det är en helt annan katt, under den kallaste vintern så är han en hel del inne, och uppvisar helt klart en hel del symptom på understimulans och har dumma saker för sig.
Sen blir det sommar, då kommer Frasse in och äter lite ibland, eller för att kasta sig i soffan och sova djupt i någon timme innan det är dags att bege sig ut igen.
Ibland ser vi inte till han på 2 dygn och börjar undra om han dött, så kommer han plötsligt, vrålhungrig, äter lite och vill iväg igen sen ...
Och väldigt gosig med oss när han kommer, hälsningsceremonierna är viktiga och omfattande, och han vill väldigt gärna ha en del gos, men sen är det plötsligt mer intressant ute igen och så drar han.
Frasses första personal hade helt rätt, hon tänkte ha en innekatt (då två tidigare blivit ihjälkörda) men märkte att Frasse verkligen inte var en lämplig katt inomhus. Så nu har han hamnat där han får vara obegränsat utomhus.
Jag antar, och hoppas lite, att han börjar gilla mer att hålla sig hemma när han blir lite äldre, ty det är lite tråkigt lite kvantitet Frasse att gosa med under sommaren.
Jag hittade en katt med halva huvudet krossat av ett bildäck för en sådär 20 år sedan. Jag kommer aldrig hävda att utekatt är optimalt, men ibland är det nödvändigt ont.
Jag hittade en katt med halva huvudet krossat av ett bildäck för en sådär 20 år sedan. Jag kommer aldrig hävda att utekatt är optimalt, men ibland är det nödvändigt ont.
Våra katter hälsar att det inte är optimalt att människorna ger sig ut att köra bil, men ibland är det ett nödvändigt ont. Själva anser de det vara optimalt att de kan springa ute under dagtid så mycket de vill. Personal som inte öppnar ytterdörren skulle omedelbart bli utbytt.
Våra katter hälsar att det inte är optimalt att människorna ger sig ut att köra bil, men ibland är det ett nödvändigt ont. Själva anser de det vara optimalt att de kan springa ute under dagtid så mycket de vill. Personal som inte öppnar ytterdörren skulle omedelbart bli utbytt.
Det stämmer på lodjur. Men tamkatter har inget att göra i vår natur.
Man undrar ju hur dessa pälsar skulle klara sig på vildkatter.
På våra katter har tovarna minskat betydligt med ökande ålder. Om det har att göra med att de själva ser över pälsen låter jag vara osagt, men troligtvis är det så. Första året de kom ut blev det klippning även om vi försökte hålla efter. Men i fjol var det bara en av tre som behövde gå till damfrisören.
HJÄLP! Alla ni som har katter. Är det någon som har erfarenhet av att kastrerade honkatter kan hålla sig borta flera dagar? Jag trodde bara det var hankatter som gjorde det..
Vår lilla ettåring gick ut i torsdagskväll, och sen dess har vi inte sett henne. Och vanligtvis kommer hon hem som en klocka 6:40 varje morgon… Börjar bli orolig på riktigt nu.
Jag är inne på min andra kastrerade honkatt. Smilla, den första katten, försvann mer än ett dygn ett par gånger innan hon var året. Båda gångerna hade hon flyttat in hos andra. Vi fick tillbaka henne genom att sätta upp lappar med efterlysningar i affären och på träd, plank mm här i området.
Doris däremot har aldrig gått till någon annan eller försvunnit. Hon är mer som en hund och kommer när man kallar på henne.
En fråga på annat ämne; om man har en kattallergi med milda symptom, måste man ändå göra sig av med sin eventuella katt?
Förr var det krav på att göra sig av med katten. Inte numera (även om vissa läkare inte håller med). Tvärtom är det sannolikt så att OM man har mild kattallergi ökar den om man gör sig av med katten. Men gör gärna allergitest. Om det är pollen är det bra att antingen duscha katterna under pollensäsongen, eller ha innekatter, eller förbjuda dem i sovrummet under pollensäsongen.
Man bör också göra ett "praktiskt allergitest" innan man skaffar katt/skaffar ny katt.
I teorin är det bara ett ämne man är allergisk mot. I praktiken kan man dock prova sig fram och se om det är saliv, päls eller mjäll/hudavlagringar man inte tål. Det kan man göra genom att vintertid (pollenfritt!) besöka en uppfödare av specifika raser och stanna några timmar (ta med fikabröd eller något som tack för "allergitestet"). Viktigt att de bara har en ras/rastyp!
Om det är saliv man reagerar mest mot funkar vilken ras som helst, men man bör duscha den ofta. Därför är de flesta långhåriga olämpliga. (funkar om det är pollenallergi också!)
Om det är mjäll/hudavlagringar ska man inte välja rex/sphynx som annars ses som allergivänliga, då är vissa långhåriga ofta bättre, tex sibirisk katt elelr skogkatt.
Om det är själva pälsen är det korthåriga raser man ska undvika då dessa fäller överallt. Långhåriga katter kan hållas efter genom att ha dedikerade liggplatser med teddy/fleeceunderlag samt att någon annan i familjen borstar dem dagligen. Och rex/sphynx fäller inte.
Det finns alltså inte en eller några raser som är säkra för allergiker utan man får prova sig fram.
Är man pollenallergisk är det pollen i pälsen som är problemet, innekatt, duschning av katten eller kattförbud i sovrummet är som sagt smidig lösning då.
Mikael_L skrev:
Microkatten skrev:
Davidbagare skrev:
MariaiÖstergötland skrev:
