Till slut skruvar fast ett skruvstycke i arbetsbänken, tog bara drygt 5år
[bild]
Det första steget är viktigt! Snart följer fler steg!
Men en fråga. Utifrån bildens perspektiv tycker jag att skruvstycket är monterat för långt in. Går bakre backen fri från bordsskivan?
Troligtvis bara en synvilla men jag blev lite nyfiken.
någon annan insatt skulle gärna få skriva ihop en klingguide här på forumet
Nja... @Ola C är väl lämpligast i så fall då han hobbysnickrar medan jag och @Daniel_N arbetar dagligen mot betalning. Proffessionella erfarenheter kan skilja sig från entusiast och hobbysnickares. Yrkessnickare kan ha andra prioriteringar. Bra nog och rationellt till exempel där en entusiast söker det bästa.
Jag kan tänkas välja en klinga som ger bättre resultat en den som rekommenderas ur säkerhetssynpunkt. För hobby är det helt fel. För entusiasten kan det vara en värdefull kunskap att använda med försiktighet.
Det råd jag vågar ge till en massa obekanta på ett offentligt forum är att i en bordssåg är en slipad universalklinga av god kvalitet alltid ett tillräckligt bra val. Snickeriet som hyr in mig huvuddelen av min tid har rensat ut alla andra klingor så uppenbarligen duger det till produktion av dörrar och inredningar.
I kapsågar finns regeln att klingan skall ha negativ vinkel för att minska risken för smällar. En sådan ger lite sämre snitt vilket gör det ännu viktigare att den är slipad.
Antal tänder har inte ett solklart samband med hur fina snitt det blir. Många tänder bränner lättare och är odugligt till klyvning av massivt virke. Få tänder kan ge mer urslag vid sågning av belagda skivor eller kapning av t ex plyfa. Själv tenderar jag att gå mot färre tänder och se till att de är tillräckligt vassa för att fungera till det mesta.
Det var tre huvudtankar om klingor . Då jag fått lära mig att ingen lektion skall omfatta mer än tre saker är det bättre om jag håller klaffen tills dessa insikter diskuterats färdigt...
Gjort i fredags och kanske borde publicerats i @Ola C jiggtråd. Så jag ber om ursäkt för vagt OT. Tror dock att fler nås i denna tråd.
Lanserar en väldigt gammal typ av mall som kallas tolk.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
I princip en pinne som spänns fast efter mått på en karm till exempel.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Det gör att en gångjärnsmall kan placeras och sedan flyttas till andra änden med ett upprepbart cc-mått. Om samma tolk används på dörren så kommer gångjärnen exakt lika långt från varandra på dörr och karm.
Använt en gammal mall och gjort insticksmallar för lamellgångjärn.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Då de nya mallinsatserna var av tunnare material än den ursprungliga mallen kan dammet sugas ut ur själva mallen.
Det första steget är viktigt! Snart följer fler steg!
Men en fråga. Utifrån bildens perspektiv tycker jag att skruvstycket är monterat för långt in. Går bakre backen fri från bordsskivan?
Troligtvis bara en synvilla men jag blev lite nyfiken.
Gjort i fredags och kanske borde publicerats i @Ola C jiggtråd. Så jag ber om ursäkt för vagt OT. Tror dock att fler nås i denna tråd.
Lanserar en väldigt gammal typ av mall som kallas tolk.
[bild]
I princip en pinne som spänns fast efter mått på en karm till exempel.
[bild]
Det gör att en gångjärnsmall kan placeras och sedan flyttas till andra änden med ett upprepbart cc-mått. Om samma tolk används på dörren så kommer gångjärnen exakt lika långt från varandra på dörr och karm.
Använt en gammal mall och gjort insticksmallar för lamellgångjärn.
[bild]
Då de nya mallinsatserna var av tunnare material än den ursprungliga mallen kan dammet sugas ut ur själva mallen.
[bild]
Färdigt urtag.
[bild]
Mvh Findus
Har du inte köpt Tectus original-mall för fräsning?
Hell noooo...
Enda fabriksmallen jag har och använder är Blum ecodrill som kostar ca 2,5kkr Sådana tar ofta mycket plats och priset kan ruinera vem som helst.
Mvh Findus
Nja... @Ola C är väl lämpligast i så fall då han hobbysnickrar
Även om jag inte matar virke i kilometervis genom bordsågen varje år så har jag ett (deltids-)snickeriföretag och säljer det jag bygger. Dock inte alls i de mängder som du eller Daniel gör
richardtenggren skrev:
@Ola C, @Daniel_N eller @findus42 eller någon annan insatt skulle gärna få skriva ihop en klingguide här på forumet
Jag jobbar ofta enligt devisen if it aint boken dont fix it. Hittar jag klingor jag är nöjd med så kör jag på med dom och är efter det inte så om mig o kring mig på just det området.
Har senaste åren nästan uteslutande kört med Felders svarta silent power klingor. En klyvklinga och en kombiklinga. Brukade kosta ca 400-500 per klinga när det var kampanj men verkar betydligt dyrare nu o svåra att få tag på, här är komboklingan, klyvklingan hittar jag inte ens... https://www.felder-group.com/sv-se/...universalsagblad-silent-power-classic-sp91825
Dessa två klingor täcker 95% av det jag gör, resten är specialklingor för ex spår med flat botten. Rensågningsklinga har jag knappt hört talas om, är det massivt trä ska det ändå hyvlar, sicklas eller putsas eller nåt annat efter sågning. En bra inställd såg lämnar inte mycket märken efter sig även med "vanlig" klinga.
Hell noooo...
Enda fabriksmallen jag har och använder är Blum ecodrill som kostar ca 2,5kkr Sådana tar ofta mycket plats och priset kan ruinera vem som helst.
Mvh Findus
Ja, det är ohemult dyrt. Lät själv en bekant tillverka en mall för första fräsningen i en 3d-skrivare. Andra fräsningen gjorde jag på fri hand då det inte direkt kräver någon finish.
Jag insåg idag att jag behöver slipa eller byta klinga på min DW745, vad ska man ha?
Såg att det finns något som benämns skyddstand, sen hittade jag även renskärsklingor, vilket låter som något man vill ha. Den befintliga klingan kan ju lämna lite märken?
Jag klyver ju lite reglar, massiva golvbrädor i gran, limfogsskivor osv.
@Ola C, @Daniel_N eller @findus42 eller någon annan insatt skulle gärna få skriva ihop en klingguide här på forumet
Stort ämne. Som Findus skriver så arbetar jag också dagligdags med att snickra. Vi är ett litet snickeri med bara 4 personer totalt. Men på det stora hela så är det egentligen bara en uppskalning av mitt tidigare hobbysnickrande. Avvägningar är därför, förmodligen för mycket (utifrån ett produktionsperspektiv) präglade av hemmasnickarens tänk. Förutom att maskinerna har blivit fler och större då.
I allmänhet är min uppfattning att det är relativt få cirkelsågsklingor som är riktigt dåliga idag (däremot finns det en hel del ganska dåliga sågar). För att inte prata om sågare, men det är en annan fråga.
Grund: Vass och ren klinga. Rätt inställd såg. Spelar ingen roll om du har köpt värsta klingan, är den inte vass och ren blir det inte bra.
Rätt varvtal - oftast inga problem i sågen, den är rimligt avpassad för klingstorleken. Annars sikta på ca 60-80m/s periferihastighet. I lägre spannet för kapning/gerning, högre för klyvning.
Om du köper flera klingor, vilket jag starkt rekommenderar, se till att de helst har samma diameter, tandbredd och stombredd. Då blir alla skalor fortfarande rätt när du byter klinga.
Spånvinkel: Anger hur mkt framåt tanden lutar. Alltid positiv i bords/justersågar. Mycket positiv, säg ca 20-25 grader för en klyvklinga. Mindre för en kap/justerklinga, på runt 5-10 grader.
Typ av tänder: Här finns många varianter och det kommer rätt ofta nya typer. Men man behöver inte göra det jättekrångligt:
AA = raka tänder (sett framifrån). Används i klyvklingor och notklingor. Ger en rak botten om man tex sågar ett spår.
BA = växelvis slipade tänder. För kap/ger/justerklingor. Förekommer ibland i klyvklingor och funkar bra där med.
trapetstandade: oftast med varannan tand AA och varannan som ett litet "tak", googla för bild. Generellt för alu, plast, laminat.
Tanddelning: De flesta klingor har jämn tanddelning (lika långt mellan tänderna). Det funkar generellt bra, men ojämn tanddelning blir ofta tystare och ibland mjukare sågning. Speciellt minskar det vibrationer i tunna eller svårsågade material. Dock generellt dyra klingor.
Antal tänder. Mycket snack om denna. Mindre viktig än man tror, fler tänder blir inte automatiskt bättre. Generellt får man noga säga att fler tänder och mindre avverkning/tand (vilket också påverkas av varvtal och matningshastighet) har potential för bättre snitt. Men det kan medföra andra problem. Är utrymmet mellan tänderna för litet (och/eller redan fullt av klegg) har spånet som tanden skapar ingen stans att ta vägen. Då blir det trögt, varmt, svårsågat, ev fult och eller snett snitt. Allt detta ger dessutom mer problem med klet och smuts på klingan så det blir en ond cirkel.
Antalet tänder hänger starkt ihop med hur tjockt material man ska såga. Vid tjockt material måste man ha förre tänder, annars blir spånan varje tand skär för stor för utrymmet framför innan tanden har hunnit ut ur materialet. En tumregel som man långt ifrån alltid klara följa är att ca 3-5 tänder samtidigt skall vara i materialet. För få tänder = stötig sågning. För många tänder = risk för att blir blir för trångt för spånen och trögsågat. Antalet tänder i ingrepp kan också modereras något med klingans höjdinställning. Problem med att såga tunna material (tex 4mm plywood) kan helt eller delvis lösas genom att såga ett gäng i taget, eller genom att man sågar en plywood fastspänd mellan tex 2 st 19mm MDF. Att ah material under höjer generellt snittkvaliten ordentligt. Även över kan vara en fördel ibland.
Skärbredd: Det är idag ganska poppis med extra tunna klingor, framförallt i kombination med batterimaskiner. Jag är inte så glad för dem, åtminstone inte för justersågning och gerning. Vid klyvning funkar de bättre. Observera dock att du måste ha en klyvkniv anpassad för klingan, går ej att kompromissa kring.
Frontslipning: Överkurs. Men vissa klingor har även fronten på tanden slipad växelvis. Jag har inte jättemycket erfarenhet av det, men tycker nog att det känns (kanske placebo) som att det funkar ännu bättre. Har dock också varit med om att mindre noggranna slipfirmor bara har slipat sådana klingor raka. Suck.
Klingdisciplin. Otroligt viktigt. Ska man köra flera olika klingor måste man se till att använda rätt klinga vid rätt tillfälle. Köra man finklingan på mög så är den snart inte finklinga längre. Ganska enkelt om man är själv och snickrar, är man flera och har mycket klingor blir det lätt kaos. Vi har därför ett system där varje klinga har sitt nummer samt sin plats i en förvaring. Förutom det så har vi också magnetiska markeringar med "Klyv", "Universal", "Alu", "Juster" och "Guld", som flyttas runt efterhand som klingorna skickas på slipning. På så vis använder alla samma klyvklinga tills den är redo för slipning. Innan detta system blev det lätt att alla klingor var lite småslitna men ingen redo för att slipas.
Rensskär: Dessa är inte till för att ge bättre yta utan för att skapa utrymme åt klingans stomme vid knepig sågning. Man kan se det i sågverk och liknande industriella applikationer. Rekommenderas ej för finsnickeri.
Låter som motsvarigheten till Bahuhaus "Golden bänkskivor"
Skämt åsido, vad betyder det? Är det klingan som för tillfället är den bästa?
För att såga guld såklart! Nä men det är bara en beteckning för justerklinga vi har när det skall vara äckligt bra. Vet man inte om man behöver guldklingan så behöver man den inte. Enkelt o bra
richardtenggren skrev:
någon annan insatt skulle gärna få skriva ihop en klingguide här på forumet
stigen skrev:
Det första steget är viktigt! Snart följer fler steg!
findus42 skrev:
Ola C skrev:
Låter som motsvarigheten till Bahuhaus "Golden bänkskivor"
