Staket/Häckkrav

[Claes Sörmland]

Att som tidigare sagt tvinga fram ett staket/häck genom att inte bevilja framtida bygglov med hänvisning till att planen inte följs skulle det vara möjligt för byggnadsnämnden? Och vad ska vi hänvisa till för att inte behöva sätta upp staket? Som regel vet jag också att en detaljplan inte fungerar tillstyrande utan enbart bortstyrande men hur ska man argumentera för det i detta fall? Det är en ska-formulering i planen. Skulle det varit möjligt att ställa kravet i bygglovet (vilket det inte gjorde i vårat fall) och på så sätt tvinga fram det?

Det här kan ju låta som en futtig fråga för nån som inte vet hur området ser, men här skulle det stjälpa mer för de flesta än det skulle ge tillgång till naturen för allmänhet och djurliv, delvis pga hur kommunen har utformat den allmänna platsen.

Jag antar att en god handläggare föreslår för den sökande av ett bygglov att ordna tomtplatsen i enlighet med detaljplanen, d v s att ett staket eller häck ritas in på situationsplanen där man redovisar t ex infart och dylikt som spelar roll för tillgänglighetsbedömningen. Men att det sen skulle spela någon som helst roll för att få slutbesked tror jag inte. Att sätta häck eller bygga staket är ju inte lovpliktiga åtgärder. Inte heller att ta bort dem.

 

[Falckman]

Jag har nog motsatt åsikt vad gäller läsningen av PBL jämfört med många av skribenterna.

Efter att ha läst lite i förarbetet måste jag nog säga att skribenten
b8q har rätt i sitt inlägg #7. D.v.s. 11:19 PBL gäller mer än allmänna platser som exempelvis även kvartersmark, se s. 337 och s.492 i prop.2009/10:170. Jag tycker det blir ganska tydligt där ändå, här har du en länk till propositionen. Det framgår på s. 492 att paragrafen i princip är likadan som 10:15 i gamla PBL, den paragrafen lyder så här:
"15 § Om någon underlåter att utföra arbete eller vidta någon annan åtgärd som åligger honom enligt denna lag eller enligt någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga honom att inom en viss tid vidta åtgärden."
Med beaktande av detta tänker jag att b8q faktiskt har rätt, 11:19 är inte endast avsedd att syfta på allmänna platser.

4:5 p.3 PBL säger att kommunen ska bestämma nyttjandet av kvartersmark. Enligt 4:5 PBL kan kommunen bestämma hur kvartersmark ska nyttjas, enligt 4:1 PBL får kommunen genom detaljplaner eller områdesbestämmelser reglera hur markanvändningen ska se ut. Enligt 11:19 PBL (se stycket ovan för varför jag anser att 11:19 PBL trots allt torde vara tillämplig) får kommunen förelägga bland annat ägaren att vidta en lovpliktig åtgärd. Så jag ser faktiskt inte varför kommunen inte skulle ha rätt tvinga ägarna av kvartersmark att utföra diverse åtgärder så att nyttjandet av marken är förenligt med gällande detaljplan.

Givet detta ser jag inte riktigt hur din läsning av PBL går ihop, länken till boverket tycker jag egentligen säger varken bu eller bä om 11:19 PBLs tillämpningsområde. Skulle du vilja utveckla hur du ser på saken?

 

[Claes Sörmland]

Efter att ha läst lite i förarbetet måste jag nog säga att skribenten
b8q har rätt i sitt inlägg #7. D.v.s. 11:19 PBL gäller mer än allmänna platser som exempelvis även kvartersmark, se s. 337 och s.492 i prop.2009/10:170. Jag tycker det blir ganska tydligt där ändå, här har du en länk till propositionen. Det framgår på s. 492 att paragrafen i princip är likadan som 10:15 i gamla PBL, den paragrafen lyder så här:
"15 § Om någon underlåter att utföra arbete eller vidta någon annan åtgärd som åligger honom enligt denna lag eller enligt någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga honom att inom en viss tid vidta åtgärden."
Med beaktande av detta tänker jag att b8q faktiskt har rätt, 11:19 är inte endast avsedd att syfta på allmänna platser.

Jag delar din och @b8q läsning av detta. Men en detaljplan och dess bestämmelser ger inte en skyldighet för de som listas att genomföra en åtgärd. Detta kan inte regleras i detaljplan. Den enda som har en skyldighet att genomföra planen är kommunen och då gäller det ordnandet av allmän platser under kommunalt huvudmannaskap. Det regleras inte av 11:19 utan i 6 kap av PBL.

4:5 p.3 PBL säger att kommunen ska bestämma nyttjandet av kvartersmark. Enligt 4:5 PBL kan kommunen bestämma hur kvartersmark ska nyttjas, enligt 4:1 PBL får kommunen genom detaljplaner eller områdesbestämmelser reglera hur markanvändningen ska se ut.

Visst är det så, detta är saker som kommunen kan reglera i detaljplanen. Men vad innebär det då? Jo att detaljplanen sätter gränser för hur marken kan nyttjas och utökad lovplikt för vissa åtgärder om så krävs. Det ställer ingen krav på markägaren att faktiskt göra någonting för att den nya planen ska genomföras. Det är helt frivilligt om man vill ändra på något. Planen är ett erbjudande om ändring. Som Boverket sammanfattar det:

"I plan- och bygglagen, PBL, finns en inbyggd rätt till pågående markanvändning."

https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...-planbestammelser/planbestammelsernas-verkan/

Enligt 11:19 PBL (se stycket ovan för varför jag anser att 11:19 PBL trots allt torde vara tillämplig) får kommunen förelägga bland annat ägaren att vidta en lovpliktig åtgärd. Så jag ser faktiskt inte varför kommunen inte skulle ha rätt tvinga ägarna av kvartersmark att utföra diverse åtgärder så att nyttjandet av marken är förenligt med gällande detaljplan.

Jag ser inget lagstöd för detta. Att inte genomföra åtgärder i riktning mot ett plangenomförande bryter inte mot en skyldighet enligt PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av PBL. 11:19 är således inte relevant.

Kommunen får pröva ansökningar om lov enligt 9 kap. PBL. D v s byggnadsnämnden sitter enligt PBL passiv tills tomtägarna vill genomföra något som kräver lov. Men när lov sökts finns öppningar för åtgärder.

Givet detta ser jag inte riktigt hur din läsning av PBL går ihop, länken till boverket tycker jag egentligen säger varken bu eller bä om 11:19 PBLs tillämpningsområde. Skulle du vilja utveckla hur du ser på saken?

Jag som tycker Boverket är så tydliga om vad som kan och inte kan regleras med detaljplan i den länkade texten. Jag har svårt att de att de kan bli mer konkreta i sin beskrivning av detaljplaneregleringar än så här:

 

[DBSP]

Hej,

Jobbar som planeringsarkitekt med detaljplaner både kommunalt och som egen konsult. Precis som @Claes Sörmland skriver ovan är en detaljplans främsta uppgift att reglera vad som får byggas och i regel inte vad som ska byggas. Utifrån gällande PBL kan vissa åtgärder krävas av en privat fastighetsägare, om de krävs för att bebyggelsen ska bli lämplig. Åtgärderna måste genomföras innan lov eller startbesked kan ges. För följande kan kommunen ställa krav på att lov eller startbesked inte får ges förrän:

- en vatten, energi, väg eller avloppsanläggning kommit på plats

- ett visst byggnadsverk har fått den ändrade användningen som anges i planen.

- markföroreningar har avhjälpts.

- en skydds- eller säkerhetsåtgärd har kommit till stånd

- åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller (vanligtvis trafikbuller) kommit till stånd.

- en utfart eller annan utgång från fastigheten har ändrats.

Ovanstående ska alltså kopplas till ett lov. Kommunen bör alltså inte kunna knacka på och kräva åtgärder av er som fastighetsägare, såvida ni inte söker någon form av lov och att åtgärden krävs för att byggnaden ska vara lämplig ur ett säkerhets- och hälsoperspektiv.

Oerhört många detaljplaner reglerar åtgärder som helt saknar lagstöd och är mer kommunens vision eller ambition. Jag misstänker från din beskrivning att detta är ett av fallen. Såvida det inte tydligt står i planbeskrivningen vad syftet med häcken är.

Beroende på er fastighets lokalisering kan jag tänka mig att kommunen tyckte att det var en bra idé att ha en häck/staket för att tydligt avgränsa hemfridszonen från omgivande naturområde. Eller så tyckte de helt enkelt att det skulle vara fint. Men sådana ambitioner bör istället framgå i planbeskrivningen.

Ovanstående gäller nu gällande PBL.

ha det fint!

 

[Xanthopteryx]

Vår fastighet ligger i ett villaområde med detaljplan. I detaljplanen är strandskyddet upphävt och som en följd av detta har en bestämmelse om häck eller staket i tomtgräns satts. När kommer kravet i spel? Mot vilken paragraf i PBL/PBF kan kommunen göra tillsyn och ev förelägga oss om uppförandet?
Kan kommunen ställa krav på hur häck eller staket är utformat, till exempel vad gäller höjd?

Tolkar jag det som att du inte vill sätta häck eller staket?
I så fall, sätt inte häck eller staket.
Vill du ändå ha någon form av avgränsning?
Anlägg en stenmur med natursten (och krånglar kommunen så hänvisa till den bilogiska mångfalden och betydelsen av stenmurar för densamma).

 

[EMP85]

Tolkar jag det som att du inte vill sätta häck eller staket?
I så fall, sätt inte häck eller staket.
Vill du ändå ha någon form av avgränsning?
Anlägg en stenmur med natursten (och krånglar kommunen så hänvisa till den bilogiska mångfalden och betydelsen av stenmurar för densamma).

Nej, vi vill inte ha häck eller staket. Inte heller mur eller annan avgränsning.
Området utanför tomten skulle bli totalt oanvänt och därtill oskött och göra hela området sämre för alla parter. Så som kommunen har ställt iordning området innan tomter såldes har de själva gjort det orimligt att sätta avgränsningar där man i detaljplanen har reglerat dem.

 

[Anna_H]

Men oavsett så finns ingen beskrivning av hur staketet/häcken ska vara så jag landar ändå i "ortens sed" och nånting som upplevs som avhållande mellan tomt och inte tomt.

Ja, det som krävs är som sagt bara något som synliggör var din tomt slutar och allmän mark börjar.

 

[Xanthopteryx]

Nej, vi vill inte ha häck eller staket. Inte heller mur eller annan avgränsning.
Området utanför tomten skulle bli totalt oanvänt och därtill oskött och göra hela området sämre för alla parter. Så som kommunen har ställt iordning området innan tomter såldes har de själva gjort det orimligt att sätta avgränsningar där man i detaljplanen har reglerat dem.

Då skiter man i att ha avgränsning helt enkelt, tills någon klagar. =)
Tänk dock på att ni inte kan klaga på om folk genar lite över er tomt då man ju inte sett tydligt var gränsen går.
Skulle ändå rekommendera stenröse, hög med större ved och mindre grenar, oklippt del med mera för att gynna biologisk mångfald.

 

[Claes Sörmland]

Nej, vi vill inte ha häck eller staket. Inte heller mur eller annan avgränsning.
Området utanför tomten skulle bli totalt oanvänt och därtill oskött och göra hela området sämre för alla parter. Så som kommunen har ställt iordning området innan tomter såldes har de själva gjort det orimligt att sätta avgränsningar där man i detaljplanen har reglerat dem.

Japp, då struntar ni i det. Se detaljplanen som en möjlig lösning för hur området kan bebyggas och häcken/staketet är ett förslag på lösning.

Områdets förfall utanför din tomt får du tyvärr acceptera. Det är ju allmän plats som kommunen sköter efter egna huvuden. Med strandskyddet så är grundregeln att det ska få slya igen och förfalla, lagen är byggd på en gammalmodig och konservativ naturskyddssyn som härskande innan man visste bättre under 1900-talet. Tyvärr.

 

[itscire]

Jobbar också som planarkitekt och kan bara instämma i ovan nämnda. Detaljplanen kan reglera lovpliktiga åtgärder så som byggnader och byggnadsverks. Häckar tillhör inte den kategorin, inte heller staket under viss höjd. Bestämmelserna har med stor säkerhet kommit till bara för att blidka Länsstyrelsen inför upphävande av strandskydd. Dom i sin tur har ofta skrämmande dålig koll på vad en detaljplan får innehålla för bestämmelser. Strunt i det där du, ingen kommer bry sig eller har rätt att bry sig.

 

[Claes Sörmland]

Hos oss ritade en åldrad och egensinnig planarkitekt på eget initiativ in alléträd i detaljplanen och införde regeln "Alléplantering ska utföras" för en lokalgata. Lustigt nog är det enskilt huvudmannaskap för den allmänna plats så detta är helt utan rättsverkan. Hade det varit kommunalt huvudmannaskap hade kravet i alla fall legat på kommunen när de ställde den allmänna platsen i ordning.

Men till en början trodde vi boende faktiskt att dessa låtsasregleringar betydde någonting. Oklart om den gamla planarkitekten också trodde det.

Vi har staket/häckreglering också i en gammal byggnadsplan som precis som i TS fall inte betyder ett skvatt.

 

[Nötegårdsgubben]

Med strandskyddet så är grundregeln att det ska få slya igen och förfalla, lagen är byggd på en gammalmodig och konservativ naturskyddssyn som härskande innan man visste bättre under 1900-talet.

Nyfiken på vad du menar här. Jag vill inte lägga ord i munnen på dig, men min uppfattning är att de människofientliga delarna av strandskyddet är ytterst moderna med väldigt svag historisk koppling.

Håller dock med om avsikten med strandskyddet efter dess utökade grund att inte bara vara till för människor.

 

[Claes Sörmland]

Nyfiken på vad du menar här. Jag vill inte lägga ord i munnen på dig, men min uppfattning är att de människofientliga delarna av strandskyddet är ytterst moderna med väldigt svag historisk koppling.

Håller dock med om avsikten med strandskyddet efter dess utökade grund att inte bara vara till för människor.

I grund och botten så utvecklas våra tankar om naturskydd under 1900-talet med utgångspunkten att människan våldför sig på naturen. Lämnas bara naturen i fred så uppstår balans och harmoni. En gammal romantisk tanke från 1700-talet, typ det idéarv som vi läste om i skolan om med Rousseau som representant. En reaktion mot upplysningen och de första stegen mot industrialisering. Vill du se den representerad, titta på valfritt naturprogram på SVT eller lyssna på Klotet på P1. Detta idéarv förvaltas av den breda miljörörelsen och dess olika politiska delar.

Det som dock blir konsensus vetenskapligt under 1900-talet är att naturen är högst präglad av mänsklig kultivering, även natur som vi upplever som skyddsvärd. Ekologin hamnar i konflikt med naturskyddsrörelsen under 1900-talets slut. De som vill rädda naturen från mänsklig påverkan och vetenskapssamhället som menar att den natur som vi känner den till stor del är en produkt av mänsklig påverkan. Plockas mänsklig påverkan bort så ändras naturen och från det vi en gång ville skydda.

Strandskyddet är en politisk manifestation av tanken att om vi bara plockar bort mänsklig aktivitet från stränderna så blir allt bra för "ekologin" och "miljön". Men den leder ju ofta till igenslyade stränder och förfall.

 

[itscire]

I grund och botten så utvecklas våra tankar om naturskydd under 1900-talet med utgångspunkten att människan våldför sig på naturen. Lämnas bara naturen i fred så uppstår balans och harmoni. En gammal romantisk tanke från 1700-talet, typ det idéarv som vi läste om i skolan om med Rousseau som representant. En reaktion mot upplysningen och de första stegen mot industrialisering. Vill du se den representerad, titta på valfritt naturprogram på SVT eller lyssna på Klotet på P1. Detta idéarv förvaltas av den breda miljörörelsen och dess olika politiska delar.

Det som dock blir konsensus vetenskapligt under 1900-talet är att naturen är högst präglad av mänsklig kultivering, även natur som vi upplever som skyddsvärd. Ekologin hamnar i konflikt med naturskyddsrörelsen under 1900-talets slut. De som vill rädda naturen från mänsklig påverkan och vetenskapssamhället som menar att den natur som vi känner den till stor del är en produkt av mänsklig påverkan. Plockas mänsklig påverkan bort så ändras naturen och från det vi en gång ville skydda.

Strandskyddet är en politisk manifestation av tanken att om vi bara plockar bort mänsklig aktivitet från stränderna så blir allt bra för "ekologin" och "miljön". Men den leder ju ofta till igenslyade stränder och förfall.

Mjo, delvis sant skulle jag hävda. Strandskyddet är dubbelbottnat. Dels syftar det till att trygga växt- och djurlivet men också den allmänrättsliga tillgången (människan).

Se MB 7 kap 13 § Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag.

Strandskyddet syftar till att långsiktigt
1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och
2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Men jag uppskattar verkligen din idéhistoriska beskrivning. Sätter det verkligen i perspektiv och var delvis nytt för mig.

 

[Nötegårdsgubben]

Då förstår jag bättre de strömningar du avser. De är ju dock ganska sentida i strandskyddet (1994), medan strandskyddet ursprungligen snarare springer ur allemansrättstanken och människors tillgång till (den tuktade) naturen.

De strömningar du avser ser jag därtill som mer svärmiska än konservativa. Vilket väl också speglar var de finns idag.

Men då förstår jag i alla fall bättre vad som avsågs.