Att det går att lägga papp uppifrån och ner tror jag att de flesta nu fattar men man måste ju ändå upp och klättra på ren ny papp när man ska dit med ströläkt och bärläkt eller hur gör ni med dessa?
Lika enkelt som genialt.
När översta pappvåden läggs gör man små markeringar med baksidan på timmermanspennan eller liknande där takstolen är. Sedan läggs ju ströläkten nerifrån, och du har din lilla markering där takstolen är så ströläkten kommer rätt. Du dehöver endast fästa ströläkten med ett par små spik, för att sedan montera bärläkten. Då behöver du aldrig gå på underlagspappen som då håller sig hel under hela takprojektet.
Tartan
När översta pappvåden läggs gör man små markeringar med baksidan på timmermanspennan eller liknande där takstolen är. Sedan läggs ju ströläkten nerifrån, och du har din lilla markering där takstolen är så ströläkten kommer rätt. Du dehöver endast fästa ströläkten med ett par små spik, för att sedan montera bärläkten. Då behöver du aldrig gå på underlagspappen som då håller sig hel under hela takprojektet.
Tartan
Word brother!
Mina markeringar bestod dock av fyrtumssipik som jag satte lätt i toppen på takstolen fast det går ju bara om man som jag har öppen spalt i nocken för nockventilation.
Har inte tagit ett endaste steg hittills på min nylagda fina papp!
Mina markeringar bestod dock av fyrtumssipik som jag satte lätt i toppen på takstolen fast det går ju bara om man som jag har öppen spalt i nocken för nockventilation.
Har inte tagit ett endaste steg hittills på min nylagda fina papp!
Hur funkar det med pappspik genomdrivet rakt igenom två lager papp ? Blir det inte småläckor där ?tartan skrev:
Jag menar vanligtvis så spikar mna ju i överkan och sedan överlappar man med en ny våd som då "täpper" till !?
/K
Det är endast de senaste 10 åren som man mer gått över till klistrad underlagspapp. Tidigare spikade man igenom två lager underlagspapp och det håller helt tätt, särskilt om det är hyfsad taklutning. Och är taket väldigt flackt, ja då behöver man ju inte lägga från nock och ner.
Med om du vill använda klistrad papp (det är inget krav på det) så är det ju bara att spika tätare i överkanten, låta pappen falla över och sedan dra bort skyddsplasten över klistret. Kan inte bli tätare.
Det vanligaste stället en underlagspapp läcker på är inte i spikskallarna, utan det är i veck och sprickor som blivit när man gått på ett varmt tak, och när underlagspappen sedan blir kall och krymper så blir det sprickor.
De mörka fläckar man ofta kan se på undersidan av råsponten är inte heller läckor, utan det är stålet i spikarna som leder kyla så bra att vindsluften kondenserar på spikarna och råsponten tar upp kondensfukten.
Tartan
Med om du vill använda klistrad papp (det är inget krav på det) så är det ju bara att spika tätare i överkanten, låta pappen falla över och sedan dra bort skyddsplasten över klistret. Kan inte bli tätare.
Det vanligaste stället en underlagspapp läcker på är inte i spikskallarna, utan det är i veck och sprickor som blivit när man gått på ett varmt tak, och när underlagspappen sedan blir kall och krymper så blir det sprickor.
De mörka fläckar man ofta kan se på undersidan av råsponten är inte heller läckor, utan det är stålet i spikarna som leder kyla så bra att vindsluften kondenserar på spikarna och råsponten tar upp kondensfukten.
Tartan
.Nej, det vore det bästa. Men har du 17 mm råspont har du inget val, då pappspiken är minst 20 mm. Har du 21 mm råspont går den ju inte igenom. Problemet är bara att den korta pappspiken är mycket besvärlig att spika, och dessutom är skallarna för små så den är inte godkänd enligt takläggarna. Den bästa spiken är den som takläggarna använder och den heter 25x2,5 och har en större skalle än den du köper i byggvaruhuset.
Fast det är oftast inte den korta del av pappspiken som skapar kondens, utan det är spiken från läkten och ströläkten. Den spikas ju med 75x2,8 och det är den spiken som går igenom mest.
Det ska väl sägas att denna kondens inte är ett stort problem. Det som kan hända är att det bildas kondens, virket sväller lite och trycker upp läkt och ströläkt. Därefter blir det torrt väder och råsponten torkar och krymper då lite, men läkten följer inte med ner. Har du sedan mycket kondens under takpannor eller plåt kan det kondensvattnet rinna på underlagspappen och kapilärt sugas in under ströläkten och därefter följa spikarna ner genom råsponten och skapa ett droppande på vinden.
Detta kanske låter långsökt, men vi kan se detta vid besiktningar där det har uppmätts hög luftfuktighet på vinden. Och det är ju som ordspråket säger "många droppar små skapar en stor å".
Tartan
Fast det är oftast inte den korta del av pappspiken som skapar kondens, utan det är spiken från läkten och ströläkten. Den spikas ju med 75x2,8 och det är den spiken som går igenom mest.
Det ska väl sägas att denna kondens inte är ett stort problem. Det som kan hända är att det bildas kondens, virket sväller lite och trycker upp läkt och ströläkt. Därefter blir det torrt väder och råsponten torkar och krymper då lite, men läkten följer inte med ner. Har du sedan mycket kondens under takpannor eller plåt kan det kondensvattnet rinna på underlagspappen och kapilärt sugas in under ströläkten och därefter följa spikarna ner genom råsponten och skapa ett droppande på vinden.
Detta kanske låter långsökt, men vi kan se detta vid besiktningar där det har uppmätts hög luftfuktighet på vinden. Och det är ju som ordspråket säger "många droppar små skapar en stor å".
Tartan
Svaren verkar visa att man missförstått Dan's fråga lite grann. Är själv i samma situation ang ett 120 kvmDan skrev:
betongtak, där pappen måste bytas. Kanske är det bäst lägga horisontellt enl konstens regler - men Dan undrar om det går att lägga ut pappen vinkelrätt mot takåsen utför takfallet - utan att det väcker alltför
stor anstöt eller innebär en allvarlig olägenhet. Självklart menar Dan att skarvarna då måste klistras
med asfaltklister och spikas e.motsv också - annars kan ju H2O läcka in vid skarven. Medan man vid horisontell läggning kanske inte behöver lägga ner samma omsorg vid tätnng i skarven. Men vid läggning enl Dan's förslag, så kan man ju också spika ströläkten över limmade skarven och få extra bra fixering där.
Dan menar, att jobbet kan göras ganska kvickt och rationellt om man gör så här. Man kan lägga en 2-3 m bred korridor från nock till fot i taget med total överblick och kontroll. Lägger berörda takpannor åt sidan bara. Kapar till och spikar läkt vartefter. Tätar med kallasfalt och/eller asfaltklister där det behövs. Sedan lägger man tillbaka pannorna och går vidare eller kan fortsätta en annan dag.
Men vid horisonell läggning av takpappen får man förstås genom ströläkten en bättre låsning av takpappen i rektangulära mindre sektioner, än om man lägger så som Dan föreslår. Men jag undrar om inte takpappen ligger tillräckligt bra ändå. Undrar förresten om man inte kunde bortrationalisera ströläkten och bara lägga små bitar "ströläkt" som distans just där bärläkten passerar. Skulle spara en del virke. Men såna experiment
vågar man väl bara göra om det gäller ens egen kåk.
Med asfalt-tjära kan man åtgärda det mesta som inte verkar tätt. Bara man aktar sig för att använda trätjära, som löser upp asfalt och asfaltpapper - det borde stå stor varningstext om detta på burkarna trätjära de säljer. Gjorde själv misstaget använda trätjära till asfaltspapper en gång med läckage som följd.
Är själv lekman på området, bör kanske påpekas.
Finns väl iofs 20x2,8 också.. Om man vill ha grova spik som är lite kortare..tartan skrev:
Sedan finns det kortare spik till pappistolerna, 19 är jag säker på, men ganska säker på att även 16mm finns.. Och de är rätt grova i skallarna ändå..
Tack tartan, skönt att höra att det inte bara är (halv)glada amatörer som jag själv som tillämpar metoden uppifrån och ner. Har just pappat ena takfallet enligt den modellen, med gammal läkt som utmärkta fotsteg. Helt kontrollerat, utmärkt resultat, minimal ansträngning. Andra sidan av taket pappades enligt traditionell metod. Vansinnigt bökigt, spruckna våder, onödiga skarvar, akrobatiska övningar på stegar och nock, ursinniga tak-attacker som slutat i kana nerför och nedsparkade klisterhinkar. Vi (jag och far) klarade lyckligtvis äventyret någorlunda oskadda.
När jag lagt papp från nock till fot (horisontellt) så brukar jag rista längs nederkanten på den lagda våden. Sedan vika upp nederkanten och fästa den med en pappaspik i kanterna. (Funkar ju enklast om takbredden inte är allför stor). Sedan rulla ut nästa våd och lägga överkanten ca 10 cm (övelappet) ovanför ristningen. Mäter lika i båda ändar såklart så att inte våderna börja hamna för snett. Spikar i överkant som någon sa ca var 5e m. Ska jag ha asfalt så stryker jag på det och sedan rycker jag bort våden ovanför och fäller ner den. Det där med att dra upp underliggande våd kan vara mekigt. Åtminstone om man är ensam. På det här sätte t så kan man hela tiden enkelt fästa en hörnet och rulla ut underliggande våd
