Hur skall vi kunna ha basindustri framöver?

[fribygg]

Hur kommer det sig att beståndet var bedrövligt 1923?
Var det Gustav Wasa alla båtar som urholkat beståndet?

I mina trakter i berodde skogens tillstånd för hundra år sedan på:
*1 skogsbete
*2 järnhanteringen i norra Östergötlands bergslag från slutet av 15talet till tidigt 1800 tal, gruvnäringen och bruken krävde enorma mängder kol, rätt mycket ved och en hel del timmer till byggnationerna
*3 omfattandekogsbrand/bränder på 1820talet, det var då så skogsfattigt att skogsallmänningen
upplöstes och försåldes
*4 befolkningsutvecklingen
*5 sågverkens framväxt efter att Götakanal möjliggjort längre transporter
*6 järnvägens införande, det gick äntligen att transportera rundvirke effektivt till sågverken
* 7 lastbilen och möjligheterna att transportera rundvirke och sågad vara på 1920 talet utan att bygga järnväg eller kanal.

 

[Anonymiserad 433451]

Och det dög dåligt till sågtimmer då det var granatsplitter och kulor i var och varannan trädstam som ställde till det i sågverken.
Så du har helt rätt i att stora arealer av de Europeiska skogarna var ganska värdelösa i flera årtionden efter WW2.

precis och det var bland annat därför Sverige kunde sälja rejält med virke..
Även under själva krigen så såldes mycket timmer till skyttegravarna..

 

[Anonymiserad 433451]

Förvirrad skogsdebatt kan få politiska konsekvenser | Externwebben
https://www.slu.se/ew-nyheter/2021/5/forvirrad-debatt/

 

[heimlaga]

Jo det blir en stor skillnad! Ung skog binder mycket mer kol än gammal. Det är smartast att ta ut det gamla virket ur skogen och långsiktigt binda det i hus och låta nya pigga plantor binda ännu mer kol snabbare.

Problemen kommer när de nya plantorna sköts på ett vis som aldrig låter dem bli fullgoda timmerträd som går att bygga hållbara hus av.

Intressant inlägg. Hjälp mig att förstå en sak.

”Ett skogsbruk inriktat på bra sågvaror som används i långlivade trähus binder koldioxid i 100 år i skogen och sedan i 150 år i huset totalt cirka 250”

Jag är alldeles för dåligt påläst för att förstå vad som händer med koldioxiden i virket som våra hus byggs av efter x antal år. Om jag tolkar ditt inlägg rätt ”läcker” koldioxid från våra träbarrar ut olika snabbt beroende på om det är snabbväxande virke eller inte.

Ju hållbarare produkter vi kan göra av träet destu längre tid är koldioxiden bunden. En papplåda är i användning några veckor. Ett dåligt byggt trähus av dåligt virke står i 40 år. Ett välbyggt trähus av bra virke står i 200 år. Det går inte att bygga fullgoda hållbara trähus av uselt virke.

Hur kommer det sig att beståndet var bedrövligt 1923?
Var det Gustav Wasa alla båtar som urholkat beståndet?

1923 hade skogsbolagen rovhuggit igenom stora delar av Sverige och lämnat kvar sönderhuggna restbestånd som knappt dög till någonting. Utan att återplantera någonting. Bönderna lät ofta djuren beta i skogen och en stor del av de naturligt förekommande plantorna gick åt i någon ko eller fårmage. Så uselt ställt som det var med skogen på 20-talet har det aldrig varit sedan skogen först växte upp efter istiden.
Nu har ni visserligen ökat skogsvolymerna en smula sedan dess men i stället har man förstört kvaliteten totalt.

 

[Anonymiserad 433451]

Problemen kommer när de nya plantorna sköts på ett vis som aldrig låter dem bli fullgoda timmerträd som går att bygga hållbara hus av.



Ju hållbarare produkter vi kan göra av träet destu längre tid är koldioxiden bunden. En papplåda är i användning några veckor. Ett dåligt byggt trähus av dåligt virke står i 40 år. Ett välbyggt trähus av bra virke står i 200 år. Det går inte att bygga fullgoda hållbara trähus av uselt virke.


1923 hade skogsbolagen rovhuggit igenom stora delar av Sverige och lämnat kvar sönderhuggna restbestånd som knappt dög till någonting. Utan att återplantera någonting. Bönderna lät ofta djuren beta i skogen och en stor del av de naturligt förekommande plantorna gick åt i någon ko eller fårmage. Så uselt ställt som det var med skogen på 20-talet har det aldrig varit sedan skogen först växte upp efter istiden.
Nu har ni visserligen ökat skogsvolymerna en smula sedan dess men i stället har man förstört kvaliteten totalt.

Och hur är det då?
eftersom timmerandelen ökar i en modernt brukad skog mot en bländad skog...

förklara gärna vad du menar..

1923 kom skogslagstiftningen som tvingade skogsägare att återbeskoga..
det var 1900-1920 som skogsbolag Skövlade skog..utan att ta ansvar..
Är ingen större skillnad idag... kolla på alla hyggen som inte blir återbeskogade och sedan röjda när skogen vuxit upp till 4-5 meters höjd..

 

[Anonymiserad 433451]

Som jag ser det finns det några stora problem i det moderna kalhyggeskogsbruket.
1. Eftersom skogen drivs för att producera största möjliga volym innebär det att sågstockarna blir usel kvalitet som saknar både hållfasthet och hållbarhet och det mesta blir klena dimensioner som bara duger till massaved. Den stora tillgången på massaved gynnar pappersindustrin men det gynnar verkligen inte skogsägaren som får så dåligt betalt för den att likviden knappt täcker kostnaderna för att hugga och köra ut den. Det leder i sin tur till att skogen gallras för hårt för att gallringarna inte skall gå med förlust och det blir väldigt få stockträd kvar. Få stockträd betyder snabbvuxet och grovkvistigt och mycket sprötkvistar. Det betyder också enorma stormskador eftersom en stor del av det som står kvar efter gallringen blåser omkull. Stormskadorna gynnar pappersindustrin när allt som stod kvar efter gallringen måste kalhuggas men det gynnar inte skogsägaren.
2. Detta kommer i sin tur att leda till brist på ordentligt sågvirke. Mycket av det som säljs i dag är redan en sådan kvalitet som jag bara skulle använda till betongformar och ibland knappt en det om jag fick bestämma. Det här förkortar trähusens livslängd och tvingar över en allt större del av byggandet mot andra ännu mer miljöskadliga material.
3. Vid kalhuggning och i synnerhet hyggesplöjning frigörs stora mängder koldioxid. Dels från ris och skatar och stubbar som ruttnar och dels från själva jordmånen som bryts ned och eroderar. Att köra ut riset och stubbarna är ingen lösning får då finns det ingenting som håller kvar någon näring åt plantorna. Enda sättet att minska koldioxidutsläppen är att kalhugga mindre ytor och inte lika ofta.
4. Även om snabbvuxen massaved tar upp extremt mycket koldioxid när de växer har slutprodukten kort livslängd och efter huggningen är koldioxiden ute i luften igen på några månader. Därför behövs längre omloppstider och skog med mer virke i och produkter med längre livslängd om vi verkligen vill att skogen skall ta upp och magasinera koldioxid.

Som jag ser det finns det endast ett problem med miljörörelsens lösningar på de här problemen.
1. Lösningarna saknar verklighetskontakt eftersom de är framtagna vid skrivbordet av folk som inte har erfarenhet av varken skogsbruk eller träförädling. Problemen finns och ni har helt rätt i att någonting radikalt måste göras men åtgärderna måste vara realistiska och praktiskt genomförbara på ett sätt som inte slår ihjäl allt skogsbruk och all träförädling.

Några förslag på åtgärder som möjligen kunde tänkas fungera:
1. Subventioner åt skogsägare som vill överhålla skiften. Längre omloppstid betyder inom rimliga gränser bättre virkeskvalitet och mer koldioxid bundet i skogen under längre tid. Det betyder också att det alltid någonstans finns skiften med relativt gammal skog där ekosystemet kan överleva.
2. Kvalitetstillägg på stockpriset på långsamt vuxet barrträdsvirke. Gynnar en skog med fler stammar per hektar. Mer koldioxid bundet och helare ekosystem och hållbarare hus.
3. Utväckla skogsbruksmetoder som inte är helt styrda av massaindustrins propaganda. Få ett slut på det hysteriska gallrandet och de allt kortare omloppstiderna och sätt stopp för politrukerna som far omkring och övertalar folk att kalhugga oftare och gallra hårdare.
4. Låt skogsägare välja friare vilken sorts skog de vill satsa på utan att riskera att få sin skog förklarad som naturskyddsområde om man överhåller den.
5. Mer kontinuerligt skogsbruk i granskog och i lövskog i söder. I tallskog fungerar kontinuerligt skogsbruk inte alls så sluta för helvete sätta energi på att kräva det. Det fungerar inte heller på gran som står på vattensjuk mark men på stora områden kunde det fungera.
Ett skogsbruk inriktat på bra sågvaror som används i långlivade trähus binder koldioxid i 100 år i skogen och sedan i 150 år i huset totalt cirka 250 år. Ett skogsbruk inriktat på snabbvuxen massaved binder koldioxiden i 40 år i skogen och några månader på virkesupplag och pappersfabriker och lager och tryckerier och sedan är koldioxiden ute igen totalt cirka 41 år.

snack.
Ingen hyggesplöjning finns idag.
heter harvning och är ingenting som påverkar alls.

dimensionerna på virket är grövre virke nu än tidigare.. dock skall det nämnas att det är av sämre kvalitet än 300 åriga tallar.. Men å andra sidan så är det få industrier som klarar av att såga sådant virke.. än mindre att bygga av det..
med röjning och gallring så ökar diametern på skogen.. vid ingen insats minskar den...

 

[pmd]

Det är så här..

Vissa arter av fågel i Sverige är hotade men alla fåglar är skyddade av artförordningen.

När man sätter upp en fågelholk använder man sig av en rättighet, allemansrätten.
För att gå på andras mark..

Man spikar oftast fast en holk i träd.
Där brister rätten helt.. det är inte lagligt.
När vissa arter bosätter sig i holken så kan hela området alltså trakten.. bli under myndighets beslut.
alltså att skogsägarna inte får bruka eller knappt vistas i skogen..

Men staten betalar sällan för dessa åtgärder, de bara tar..
Va snällt och trevligt... säkert inte helt lagligt egentligen..

skogsägaren står med amorteringen och skulder medans denna inte kan sälja skogen. och miljörörelsen jublar..

lösning?
staten börjar köpa skogen av skogsägaren för marknads pris.
Sedan läggs allt in i förvaltningen hos sveaskog... statens egna skogsbolag..
som alltid avverkar yngre skogar än vad en privat skogsägare får...

Det du beskriver låter så svenskt att det mycket väl kan vara sant, men har du något exempel?

 

[pmd]

Man får bli influencers helt enkelt. Varför ska vi ens ha Basindustri när man tänker efter?

Jag läste ett uttalande som en person från ett visst politiskt parti gjorde i samband med inrättandet av det Natura 2000-område som nu ställer till det på Gotland. Hon tyckte att gammal smutsig industri inte var framtiden och att det var mycket bättre att satsa på en tjänsteekonomi som t.ex. ekoturism.

Om någon insisterar så kanske jag letar rätt på var jag hittade det.

 

[pmd]

Och det dög dåligt till sågtimmer då det var granatsplitter och kulor i var och varannan trädstam som ställde till det i sågverken.
Så du har helt rätt i att stora arealer av de Europeiska skogarna var ganska värdelösa i flera årtionden efter WW2.

Hur stora skogsarealer bombades? Att bomba skog är inte ett effektivt sätt att minska fiendens stridsförmåga.
En effektivare användning av den ändliga resursen bombflyg är att bomba industrianläggningar och befolkningscentra. Det förstnämnda för att minska fiendens förmåga att tillverka krigsmateriel och det sistnämnda för att sänka fiendens stridsmoral.

(Men även det var inte så effektivt som man trodde att det skulle vara).

 

[pmd]

Europas skogar var nästan utslagna efter 2 världskriget. de öst europeiska skogarna var väldigt illa åtgångna och de sågades ner rejält efter att kriget var över..

Det mesta av Europas skogar var nog borta långt tidigare. Under antiken försvann rätt stora delar av de stora skogarna i medelhavsområdet.

 

[Anonymiserad 433451]

Det du beskriver låter så svenskt att det mycket väl kan vara sant, men har du något exempel?

Nja lavskrikemålet..

 

[pmd]

4. Även om snabbvuxen massaved tar upp extremt mycket koldioxid när de växer har slutprodukten kort livslängd och efter huggningen är koldioxiden ute i luften igen på några månader.

Finns det ingen kol kvar i pappersmassan? Cellulosa är ju en kolhydrat.

 

[pmd]

Krille-72 skrev att om han har förstått saken rätt så har vi mer skog nu än förr. Jo det är rätt om man räknar träd, och med träd räknar bolagen även träd som är en halv meter höga, men skog. Jag bor i N. Norrland och där har vi ingen skog kvar, kalhyggen på kalhyggen och däremellan plantager med enbart ett trädslag i rader som aldrig någonsin kan bli en skog. Varför kämpar t.ex.. Sveaskog med att få hugga dom fjällnära skogarna och dom små rutor av skog med lite äldre skog som finns mellan kusten och fjällen, jo dom har ingen skog kvar. Läste förresten i en skogstidning att vi har mer skog i dag som är över 140 år än vi hade för 100 år sedan, var finns den skogen? Inte i Sverige.

140 år gammal skog är väl inte det optimala för att binda mycket koldioxid?

Hos SLU finns massor av data om Sveriges skogar. Den här sidan berättar att den mesta av den 140-åriga skogen finns i Norrland:
https://www.slu.se/centrumbildninga...tistik-om-skog/senaste-statistiken/skogsmark/

 

[pmd]

Om jag förstått saken rätt har vi mer skog nu än förr.

Enligt Skogssverige så stämmer det och virkesförrådet ökar.

 

[pmd]

Nog fanns mycket mer skog i landet för 1000 år sedan jmf med nu.

Det tror jag gäller hela Europa, och skogsskövlingen har varit värre ju längre söderut man kommer.