Är det inte så att det system branchen har minskar konkurrensen?
Sättet som materialkostnaderna förs över till kund saknar helt transparens för kunden. Finns det några incitament för entrepenören att jaga billigare produkter? Konstnaderna kommer ju i efterhand för kunden.
Det svenska sättet att hantera saker börjar falla samman på alla plan. Sättet som hantverkare, skolor, mäklare etc fungerar och upphandlas baseras på en felriktad tillit och icke existerande professionalism.
Som arkitekt är det intressant att reflektera att mitt skrå inte har någon roll som "sakkunnig" i Sverige. I de flesta andra länder har man en roll och ett ansvar som mer liknar sakkunnig. Man har ett uttalat ansvar mot samhället på samma sätt som en läkare har mot patienten.
Elektriker och VVS are funkar dock mer som ett skrå och upphandlingdmodeller etc är baserade på tillit vad gäller både utförande och ekonomi.
Sättet som materialkostnaderna förs över till kund saknar helt transparens för kunden. Finns det några incitament för entrepenören att jaga billigare produkter? Konstnaderna kommer ju i efterhand för kunden.
Det svenska sättet att hantera saker börjar falla samman på alla plan. Sättet som hantverkare, skolor, mäklare etc fungerar och upphandlas baseras på en felriktad tillit och icke existerande professionalism.
Som arkitekt är det intressant att reflektera att mitt skrå inte har någon roll som "sakkunnig" i Sverige. I de flesta andra länder har man en roll och ett ansvar som mer liknar sakkunnig. Man har ett uttalat ansvar mot samhället på samma sätt som en läkare har mot patienten.
Elektriker och VVS are funkar dock mer som ett skrå och upphandlingdmodeller etc är baserade på tillit vad gäller både utförande och ekonomi.
Är det verkligen nån som skrivit eller ens insinuerat det?Krille-72 skrev:
Vi är väl tvärtom flera som skrivit att det är inget konstigt om hantverkaren än 10-20% dyrare än Jula på ett vägguttag, hantverkaren ska ju ha betalt för hantering, lagerhållning etc.
Problemet blir när hantverkaren påstår att denne betalat 3-4 gånger så mycket för uttaget. Då är det rätt uppenbart att hantverkaren sänker sin timpenning genom att istället göra enorma materialpåslag.
Jag förstår att du är företagare själv, eftersom du har så mycket fokus på påslaget. Som konsument bryr man sig inte ett dugg om vad hantverkaren har för påslag, det man bryr sig om är vilket pris man får betala.Frågan är hur många konsumenter som skulle känna sig lurade ifall dom kommer fram till att hantverkaren KANSKE haft 44% påslag när man kommit överens om 10%…
Se mitt tidigare exempel. Jag skiter i om hantverkaren har 80% påslag om jag ändå får betala mindre än på Jula. Då har hantverkaren uppenbarligen avtalat sig till bra inköpspriser och ska såklart tjäna mer pengar på det.
Men om en hantverkare tar dubbelt så mycket betalt som Jula så är det uppenbarligen en hantverkare som är inkompetent och borde handla på Jula istället.
Precis. Och om kunden inte återkommer spelar ingen roll, för det är sån brist på hantverkare idag att nya kunder kan fylla luckorna efter de som känner sig lurade. Gör inget om man går i konkurs heller, bara att starta nytt verkar det som.makhno_ skrev:
Men det innebär ju tyvärr att som kund så är man dömd att åka på en massa nitlotter innan man äntligen hittar en seriös hantverkare.
Nu låter det som du tänker mer på lite större projekt. En stor anledning till höga byggpriser i Sverige beror på dålig eller ej färdigställd projektering. Därtill kommer ändringar från beställare under projektets gång. Jag skulle gärna se en betydligt större närhet mellan entreprenör/ Arkitekt.
Vår erfarenhet är att det är väldigt vanligt att projekt stressas igång innan handlingarna är stämplade.
När tex. En lokalanpassning skall utföras finns det absolut stora incitament för en entreprenör att jaga materialkostnader. Detta börjar givetvis redan i anbudsskedet och forsätter efter vunnen upphandling. Ett exempel på en vanlig skrift i en upphandling kan vara: Swedoor 10x21 vit X db eller motsvarande. I en konkurrenssituation så jagar man givetvis det billigaste alternativet.
Delar av detta kan man givetvis jämföra med när en konsument ska upphandla en tillbyggnad eller hus. Men på ett löpande arbete när en rörmokare ska åka hem till en konsument och byta blandaren saknas givetvis incitament att jaga billigt material.
Att hitta hantverkare som vill lämna pris på ett litet arbete är nog ganska lönlöst.
Däremot finns det byggvaruhus som tex. Bauhaus som jobbar med fasta låga priser till konsument på den här typen av tjänst. Byggmax har väl ett system där man kan köpa hantverkstjänster direkt på nätet.
Hur det går idag med detta vet jag inte.
Däremot känner jag till en firma som arbetade åt Bauhaus när detta var ganska nytt. Det höll faktiskt på att bli deras undergång. Men idag kanske förutsättningarna är bättre.
Som konsument finns det nog bara en väg framåt som jag tjatat om. Avtala även om materialpriser. Jag har sett flera firmor som öppet på sina hemsidor visar en högre timdebitering när konsumenten själv köper materialet. Så möjligheterna finns. Det gäller bara att orka göra jobbet.
Det finns säkert hantverkare som kan tänkas åka till Jula och handla material om du frågar. Problemet uppstår när allt inte finns och han även måste åka till nästa inköpsställe. Då börjar det helt plötsligt bli dyrt.N Nerre skrev:
Testa att ring till en Bauhaus butik och fråga om lagersaldot stämmer på någon artikel enligt deras hemsida. Fundera sen på vilken tid du fick lägga ner och vem som ska betala för tiden.
Här har du en stor skillnad mellan en proffsbutik och en konsumentbutik.
”Som konsument bryr man sig inte ett dugg om vad hantverkaren har för påslag, det man bryr sig om är vilket pris man får betala”.
Det kanske är sant när det gäller dig. I exemplet i inlägget där jag räknade ut påslagen var det givetvis inte påslagen som var poängen. Utan VAD och NÄR en konsument anser att en artikel är för dyr.
152 kr Hornbach
219 kr Bauhaus inkl 10% påslag.
Du med flera kanske skulle acceptera detta pris. Men jag vet att det är många som inte skulle göra det. Dom tycker att hantverkaren ska ta Max 152 kr. Inte en kr mer.
Själv vet jag faktiskt inte vart min gräns skulle gå. Men en sak är säkert. Jag skulle inte vilja betala 300 kr eller mer för uttaget.
Vilket är en gåta för mig. Nu jobbar vi knappt med konsumenter längre även fast det förekommer. När vi förr om åren gjorde det fanns det inte på kartan att något arbete påbörjades innan avtal var skrivet. Där ingick det ALLTID påslag på material. Vi har aldrig fått frågan eller blivit anklagade för att ha någon bakbonus. Alltid vad vi tog för servicebilen och hur den beräknades.Alfredo skrev:
Fast som jag uppfattar många trådar här kan det räcka med att man vill veta priset i förväg för att kravspecen ska uppfattas som för tuff.
Detta var för enbart för vår skull för att minimera risken för tjafs.
Så hur hantverkare orkar utföra arbeten åt konsumenter för att sedan sitta och tjafsa om priser övergår mitt förstånd.
Eller så är det så att väldigt många snällt betalar och skriver ut sin vrede på ett forum likt detta!
Haha som arkitekt är jag väl medveten om att entrepenörer jagar billigare alternativ på större projekt. Oavsett entrepenadform dessutom! Har utförandeenrepenader där de ringer och säger att taksäkerheten passar inte. Jaha konstigt. Går dit och tittar, ser att de försöker montera en helt annan produkt som givetvis inte passar. Ritningar och spec finns entrepenörerna fattar fortfarande inte varför fel grejer inte passar! De tror att man alltid kan köra med precis vilka grejer man vill oavsett entrepenadform kontrakt och ritningar. Sen säger de "Det finns inte" vilket betyder att det inte finns hos deras vanliga leverantör. Detta händer 100ggr utan överdrift. Ibland undrar jag hur många på byggen som överhuvudtaget kan läsa ritningar. Första försöket är allt fribyggt. Sen upptäcks problemen, vilka man försöker lösa med fler frifräsande farsanlösningar. Vilket i sin tur krockar med något annat ... så fortsätter sagan. Antar att ingen varit med om att saker är genomritade så de vet inte hur de ska bete sig.
Min kommentar avsåg alltså privatjobb.
Redigerat:
Medlem
· Västernorrland
· 10 289 inlägg
Fast om du läser en del av det jag skrivit så kanske du förstår att priset de har inte är ett pris man ska använda. Prislistan är ett internt grossistverktyg för att få allt att fungera med massa olika rabattavtal och olika varor. Den ska inte användas för att prissätta för konsumentled.Tomtom79 skrev:
Det är vad de påstår. Men det finns ingen anledning att ha en sådan prislista för att uppnå det syftet.S Stefan1972 skrev:
