Nytt tak 1800-tals timmerhus med spåntak
Hej, postade igår på tak/vind forumet men fick dålig respons där så testar även här då huset är ett gammalt timmerhus.
Hej! Är på väg att genomföra ett takbyte på våran timmerstuga och tänkte förklara mina planer för genomförandet och se om det är någon som har lust att flika in tankar och synpunkter;
Tak idag utifrån och in:
Betongpannor.
Bärläkt och ströläkt.
Spikat maskinhyvlat spåntak.
Tätt spikade gles/takbrädor längs med taket (1”)
Takstolar av troligtvis granstörar ca 90-100mm.
Takåsar av furu 250mm, 1 nock samt 2 sidoåsar på var sida.
Betongpannorna är av okänd modell och vi har inga reservpannor kvar.
Det jag sett av bär/ströläkt så ser den relativt frisk ut.
Spåntaket är inte tätt; man kan se ut genom det på vissa håll på insidan.
Takbrädorna ser friska ut.
Takstolar och takåsar ser också friska ut.
Mål efter takbyte:
Diffusionsöppet tätt tak med nya pannor då reservpannor saknas.
Diffusionsöppet vill vi ha då huset alltid varit luftat genom tak (spåntak) samt att vi har för avsikt att isolera invändigt i taket med cellulosa.
Efter takbyte utifrån och in:
Enkupiga tegelpannor Heby/Vittinge E13.
Bärläkt
Halvtums ströläkt (plyfa) med påfäst tätband.
Bison genomtrampssäkrad diffusionsöppen takduk.
Gamla ströläkten.
Osv.
Tillvägagångssätt:
Planen är att börja uppifrån på ena sidan och plocka ner ca 2m av betongpannorna för att därefter riva bärläkt och rensa dess spik.
Rulla ut ny duk och spänna över gamla ströläkten och fästa direkt med plyfaremsor med tätband fastklistrade på som går ner till ca 20cm från underkant vilket möjliggör infästning av nästa dukvåd in under den förstas underkant.
Därefter fästs bärläkt upp på plyfaremsorna och proceduren upprepas nedåt mot takfot.
Fördelar och nackdelar:
Fördelen är att arbetet kan brytas så snart duken fästs upp om vädret blir dåligt, alltså att sista dukvåden som lagts läggs upp på pannorna under och hålls ned med tyngder.
Dessutom får jag möjlighet att plocka ner ca 6 rader pannor som jag sen hissar ner och ”byter” mot nya tegelpannor som hissas upp samtidigt och placeras ut på nyfästa bärläkten.
Alltså bör bröstning av tegel minimeras.
Negativt:
eventuellt krångligt att göra jobbet bakvänt.
Måste måtta ut bärläktsavståndet så det blir rätt nere vid takfoten från ”fel ände”, alltså uppifrån.
Tänker att nån av er andra som orkat läsa genom det hela kanske har en synpunkt också.
Tacksam för svar!
/Martin
Hej! Är på väg att genomföra ett takbyte på våran timmerstuga och tänkte förklara mina planer för genomförandet och se om det är någon som har lust att flika in tankar och synpunkter;
Tak idag utifrån och in:
Betongpannor.
Bärläkt och ströläkt.
Spikat maskinhyvlat spåntak.
Tätt spikade gles/takbrädor längs med taket (1”)
Takstolar av troligtvis granstörar ca 90-100mm.
Takåsar av furu 250mm, 1 nock samt 2 sidoåsar på var sida.
Betongpannorna är av okänd modell och vi har inga reservpannor kvar.
Det jag sett av bär/ströläkt så ser den relativt frisk ut.
Spåntaket är inte tätt; man kan se ut genom det på vissa håll på insidan.
Takbrädorna ser friska ut.
Takstolar och takåsar ser också friska ut.
Mål efter takbyte:
Diffusionsöppet tätt tak med nya pannor då reservpannor saknas.
Diffusionsöppet vill vi ha då huset alltid varit luftat genom tak (spåntak) samt att vi har för avsikt att isolera invändigt i taket med cellulosa.
Efter takbyte utifrån och in:
Enkupiga tegelpannor Heby/Vittinge E13.
Bärläkt
Halvtums ströläkt (plyfa) med påfäst tätband.
Bison genomtrampssäkrad diffusionsöppen takduk.
Gamla ströläkten.
Osv.
Tillvägagångssätt:
Planen är att börja uppifrån på ena sidan och plocka ner ca 2m av betongpannorna för att därefter riva bärläkt och rensa dess spik.
Rulla ut ny duk och spänna över gamla ströläkten och fästa direkt med plyfaremsor med tätband fastklistrade på som går ner till ca 20cm från underkant vilket möjliggör infästning av nästa dukvåd in under den förstas underkant.
Därefter fästs bärläkt upp på plyfaremsorna och proceduren upprepas nedåt mot takfot.
Fördelar och nackdelar:
Fördelen är att arbetet kan brytas så snart duken fästs upp om vädret blir dåligt, alltså att sista dukvåden som lagts läggs upp på pannorna under och hålls ned med tyngder.
Dessutom får jag möjlighet att plocka ner ca 6 rader pannor som jag sen hissar ner och ”byter” mot nya tegelpannor som hissas upp samtidigt och placeras ut på nyfästa bärläkten.
Alltså bör bröstning av tegel minimeras.
Negativt:
eventuellt krångligt att göra jobbet bakvänt.
Måste måtta ut bärläktsavståndet så det blir rätt nere vid takfoten från ”fel ände”, alltså uppifrån.
Tänker att nån av er andra som orkat läsa genom det hela kanske har en synpunkt också.
Tacksam för svar!
/Martin
Hej Saiter och tack för ditt inlägg.S saiter skrev:
Masonite spikat över taket är också nånting som jag funderat över men valt bort då den oljehärdade ytan ska vara diffusionstät och alltså inte släpper ut fuktig luft som då istället måste luftas ut via spalt.
/ Martin
Nu har semestern pågått ett tag och arbetet med taket påbörjats.
Jag blev övertygad om att istället börja från takfoten och gå uppåt.
Efter att spenderat 2 dagar med att få ihop en ställning av de diverse ställningsdelar jag har tillgång till så var det dags.
Jag började plocka ner 2m av betongpannorna och staplade på ställningen.
Tyvärr upptäcktes det nu att ströläkten var såpass dålig i vissa delar att den skulle behöva bytas ut innan duken kom på plats.
Dessutom upptäckte jag takbrädorna blivit dåliga nere vid takfoten och alltså blev jag tvungen att börja ta bort av spåntaket för att kunna byta dåligt trä.
Efter att ha tagit bort all bärläkt från spåntaket så började jag även försöka borsta ner allt skräp från spåntaket, alltså spikar, flisor, puts och tegel från murstocken som lossnat under åren.
Mitt i arbetet så upptäckte jag även att murstocken frusit sönder och att teglet var helt löst, så det var bara att plocka ner hela murstocken.
Kombinationen av den dåliga takfoten, det smutsiga spikiga underlaget och den ojämnhet som spånet orsakade gjorde att jag till slut bestämde mig för att riva ner all spån från taket och börja om från takbrädorna.
Det blev smutsigt och jobbigt men ner åkte de och efter att spånet kommit ner så påbörjade arbete med att stärka upp delar av takbrädorna samt byta ut takfoten och bygga en takfotskil som tillverkarna av duken rekommenderar.
jag oroades även av att vind skulle blåsa in mot taket och upp genom springor mellan takbrädorna och då trycka duken uppåt, därför så spikade jag en tunn board längs gavlarna och takfoten för att stoppa vinden från att komma upp. Jag fyllde även på med lite spontat virke mellan sparrarna som man ser på bilderna för att man inte skulle se så mycket av boarden från marken.
När takbrädorna kändes stabila, takfotskil ingen var klar och utstickande delar av taket vindsäkrats så började jag att lägga plyfaremsor som ströläkt att spänna duken över. Anledningen till det är delvis att duken behöver fästas upp med spik och takbrädorna inte låg tätt så risken fanns att spikpunkten blivit i en skarv mellan takbrädor. Sen är det rätt bra att spänna duken över läkt då det skapar ränndalar mellan ströläkten där vattnet rinner ner, alltså blir det mindre risk att vatten tränger in med spikarna.
Nu var det äntligen dags för duken!
Duken var väldigt lätt att arbeta med.
Den betedde sig precis som jag ville och läggningen av duken gick väldigt bra.
även om tillverkarna av duken rekommenderar att man fäster en våd av duken för att därefter ströläkta och bärläkta på den så la jag duken över hela taket direkt. Detta då jag var påjagad av kommande regn och att jag hade takbrädor 12mm under duken vilket gjorde att jag faktiskt kunde gå på taket under arbetet.
Så nu är det bara ströläkt/bärläkt och tegel kvar på den halvan av taket.
Och just nu regnar det för fullt men taket håller tätt!
/ Martin
Jag blev övertygad om att istället börja från takfoten och gå uppåt.
Efter att spenderat 2 dagar med att få ihop en ställning av de diverse ställningsdelar jag har tillgång till så var det dags.
Jag började plocka ner 2m av betongpannorna och staplade på ställningen.
Tyvärr upptäcktes det nu att ströläkten var såpass dålig i vissa delar att den skulle behöva bytas ut innan duken kom på plats.
Dessutom upptäckte jag takbrädorna blivit dåliga nere vid takfoten och alltså blev jag tvungen att börja ta bort av spåntaket för att kunna byta dåligt trä.
Efter att ha tagit bort all bärläkt från spåntaket så började jag även försöka borsta ner allt skräp från spåntaket, alltså spikar, flisor, puts och tegel från murstocken som lossnat under åren.
Mitt i arbetet så upptäckte jag även att murstocken frusit sönder och att teglet var helt löst, så det var bara att plocka ner hela murstocken.
Kombinationen av den dåliga takfoten, det smutsiga spikiga underlaget och den ojämnhet som spånet orsakade gjorde att jag till slut bestämde mig för att riva ner all spån från taket och börja om från takbrädorna.
Det blev smutsigt och jobbigt men ner åkte de och efter att spånet kommit ner så påbörjade arbete med att stärka upp delar av takbrädorna samt byta ut takfoten och bygga en takfotskil som tillverkarna av duken rekommenderar.
jag oroades även av att vind skulle blåsa in mot taket och upp genom springor mellan takbrädorna och då trycka duken uppåt, därför så spikade jag en tunn board längs gavlarna och takfoten för att stoppa vinden från att komma upp. Jag fyllde även på med lite spontat virke mellan sparrarna som man ser på bilderna för att man inte skulle se så mycket av boarden från marken.
När takbrädorna kändes stabila, takfotskil ingen var klar och utstickande delar av taket vindsäkrats så började jag att lägga plyfaremsor som ströläkt att spänna duken över. Anledningen till det är delvis att duken behöver fästas upp med spik och takbrädorna inte låg tätt så risken fanns att spikpunkten blivit i en skarv mellan takbrädor. Sen är det rätt bra att spänna duken över läkt då det skapar ränndalar mellan ströläkten där vattnet rinner ner, alltså blir det mindre risk att vatten tränger in med spikarna.
Nu var det äntligen dags för duken!
Duken var väldigt lätt att arbeta med.
Den betedde sig precis som jag ville och läggningen av duken gick väldigt bra.
även om tillverkarna av duken rekommenderar att man fäster en våd av duken för att därefter ströläkta och bärläkta på den så la jag duken över hela taket direkt. Detta då jag var påjagad av kommande regn och att jag hade takbrädor 12mm under duken vilket gjorde att jag faktiskt kunde gå på taket under arbetet.
Så nu är det bara ströläkt/bärläkt och tegel kvar på den halvan av taket.
Och just nu regnar det för fullt men taket håller tätt!
/ Martin
Nu närmar sig hösten och jag tänkte göra en uppdatering om hur arbetet gått.
I förra inlägget så hade jag fått på den diffusionsöppna duken och skulle därefter bygga på med ny läkt. Tyvärr var jag tydligen dålig på att ta bilder under den här perioden men tog iallafall några och kan också berätta hur det gick.
Jag återanvände den gamla bärläkten som låg på taket och la den som ströläkt på varje remsa av plywood, totalt 20 punkter med cc 55-57cm som ströläktsavstånd. I det här läget skulle jag ha haft spiktejp för extra tätning mellan duken och ströläkten men då jag av misstag bara köpt flextejp så bestämde jag mig för att helt enkelt chansa på att duken ska hålla tätt även vid spikgenomträngningar.
Efter att ströläkten var på plats så började det stora riktningsarbetet, takfotskilen var ju redan riktad innan duken kom på plats så nästa steg var att spänna lina över takets övre del (precis under skorsten) och försöka se hur ojämnt det var. Taket var ganska jämnt men som väntat en del svikt vid gavlarna.
När den övre bärläkten var riktad med klossar av diverse plywood/masonite så var det bara att spänna lina från den övre till den undre bärläkten och börja mäta varje punkt och skriva upp ojämnheter, det här arbetet var ganska jobbigt att göra själv då linan ska flyttas både uppe och nere för varje ströläktspunkt osv. Dessutom regnade det en del under den här perioden och resultatet blev att pennan fungerade dåligt och snörslået likaså.
När taket var måttat så började jag fästa upp bärläkten med klossar under och resultat blev:
På ett fåtal punkter blev riktningsbehovet negativt och där sågade jag bort några millimeter av ströläkten med klinga/stämjärn.
När taket var riktat så började fundera över om inte vindskivorna skulle behöva bytas ut ändå, min första tanke hade varit att lämna undre profilerade vindskivan och byta den övre men nu när jag ändå höll på och gjorde om taket så omfattande så bestämde jag mig för att byta ut båda till nya. Kändes helt enkelt mer rätt med nytt material även där.
Som jag tidigare nämnde så var jag dålig på att fota under det här arbetet så inga bilder.
Nya vindskivor på plats där jag placerade den undre profilerade vindskivans (22x195) överkant jämns med bärläktens överkant och därefter den övre vindskivan (22x145) 95mm upp över den undre.
Tyvärr så upptäckte jag att höjden på den övre vindskivan ändå blev lite för låg när jag väl började lägga ut teglet och jag blev då tvungen att komplettera med en remsa 12mm plywood uppe på den övre vindskivan.
Nu påbörjades det stora pusslet med gamla enkupiga takteglet. Jag hade i det här läget samlat på mig ett 1000-tal takpannor från olika ställen och därför var de inte av exakt samma modell. Detta resulterade i att jag först var tvungen att sortera ut pannorna efter märke och därefter ev. produktionsnummer eller liknande.
Ett väldigt krångligt arbete som nästan fick mig att ångra att jag av ekonomisk anledning letat gamla pannor istället för att köpa nya (nya enkupiga skulle gå för ca 25000 för hela taket och jag har spenderat ca 1500 för pannorna jag har).
Efter några dagars pusslande var jag framme vid andra gaveln och dennes vindskiveplåt monterades.
Nästa steg blev takfotsbrädor med hängrännakrokar och hängrännor samt stuprör. Tack vare jämn lutning av taket så kunde jag placera rännkrokarna på samma höjd av fotbrädan och ändå ha ett fall på ca 10mm/m.
Resultat baksida av huset:
Som ni ser så var det ju även olika mängd beläggning på de olika pannorna och jag införskaffade Tercol som jag sprutat på de mossiga pannorna och hoppas att det ska bli någorlunda lika i framtiden.
Hela sommaren har nu passerat och andra halvan av taket samt nockarbetet kvarstår.
I förra inlägget så hade jag fått på den diffusionsöppna duken och skulle därefter bygga på med ny läkt. Tyvärr var jag tydligen dålig på att ta bilder under den här perioden men tog iallafall några och kan också berätta hur det gick.
Jag återanvände den gamla bärläkten som låg på taket och la den som ströläkt på varje remsa av plywood, totalt 20 punkter med cc 55-57cm som ströläktsavstånd. I det här läget skulle jag ha haft spiktejp för extra tätning mellan duken och ströläkten men då jag av misstag bara köpt flextejp så bestämde jag mig för att helt enkelt chansa på att duken ska hålla tätt även vid spikgenomträngningar.
Efter att ströläkten var på plats så började det stora riktningsarbetet, takfotskilen var ju redan riktad innan duken kom på plats så nästa steg var att spänna lina över takets övre del (precis under skorsten) och försöka se hur ojämnt det var. Taket var ganska jämnt men som väntat en del svikt vid gavlarna.
När den övre bärläkten var riktad med klossar av diverse plywood/masonite så var det bara att spänna lina från den övre till den undre bärläkten och börja mäta varje punkt och skriva upp ojämnheter, det här arbetet var ganska jobbigt att göra själv då linan ska flyttas både uppe och nere för varje ströläktspunkt osv. Dessutom regnade det en del under den här perioden och resultatet blev att pennan fungerade dåligt och snörslået likaså.
När taket var måttat så började jag fästa upp bärläkten med klossar under och resultat blev:
På ett fåtal punkter blev riktningsbehovet negativt och där sågade jag bort några millimeter av ströläkten med klinga/stämjärn.
När taket var riktat så började fundera över om inte vindskivorna skulle behöva bytas ut ändå, min första tanke hade varit att lämna undre profilerade vindskivan och byta den övre men nu när jag ändå höll på och gjorde om taket så omfattande så bestämde jag mig för att byta ut båda till nya. Kändes helt enkelt mer rätt med nytt material även där.
Som jag tidigare nämnde så var jag dålig på att fota under det här arbetet så inga bilder.
Nya vindskivor på plats där jag placerade den undre profilerade vindskivans (22x195) överkant jämns med bärläktens överkant och därefter den övre vindskivan (22x145) 95mm upp över den undre.
Tyvärr så upptäckte jag att höjden på den övre vindskivan ändå blev lite för låg när jag väl började lägga ut teglet och jag blev då tvungen att komplettera med en remsa 12mm plywood uppe på den övre vindskivan.
Nu påbörjades det stora pusslet med gamla enkupiga takteglet. Jag hade i det här läget samlat på mig ett 1000-tal takpannor från olika ställen och därför var de inte av exakt samma modell. Detta resulterade i att jag först var tvungen att sortera ut pannorna efter märke och därefter ev. produktionsnummer eller liknande.
Ett väldigt krångligt arbete som nästan fick mig att ångra att jag av ekonomisk anledning letat gamla pannor istället för att köpa nya (nya enkupiga skulle gå för ca 25000 för hela taket och jag har spenderat ca 1500 för pannorna jag har).
Efter några dagars pusslande var jag framme vid andra gaveln och dennes vindskiveplåt monterades.
Nästa steg blev takfotsbrädor med hängrännakrokar och hängrännor samt stuprör. Tack vare jämn lutning av taket så kunde jag placera rännkrokarna på samma höjd av fotbrädan och ändå ha ett fall på ca 10mm/m.
Resultat baksida av huset:
Som ni ser så var det ju även olika mängd beläggning på de olika pannorna och jag införskaffade Tercol som jag sprutat på de mossiga pannorna och hoppas att det ska bli någorlunda lika i framtiden.
Hela sommaren har nu passerat och andra halvan av taket samt nockarbetet kvarstår.
Redigerat:
Om ni nu tänkte att det var färdigt för år 2021 så trodde ni fel.
Jag bestämde mig för göra ett tappert försök med andra halvan av taket och tog 3 dagar ledigt från jobb för att få totalt 4 hela arbetsdagar på mig att riva och få dit duk på andra sidan.
Nu var jag även flitigare med kamera!
Efter att ha kommit fram efter 4 timmars bilfärd så började det såklart droppa från himlen och jag blev nedstämd och trodde kanske att SMHI haft fel om vädret för helgen men efter några timmars regnande slutade det och jag bestämde mig för att köra, betongpannorna bars ner och bärläkten lossades på några timmars arbete första kvällen. Det gick förvånansvärt fort, kanske för att jag visste nu vad jag hade att vänta och inte spenderade tid med att tänka över alla moment.
Vill även tillägga att knott är satans påfund och borde utrotas.
Nöjd med kvällens arbete så täckte jag in hela taket i en nyinförskaffad presenning á 349:-.
Dag två fortsatte rivningsarbetet med att ta ner ströläkt och därefter börja lossa takspånet/perttaket/stikketaket, kalla det vad ni vill men jobbigt att riva är det iallafall.
Träbitarn flyger åt alla håll men spikarna blir kvar vilket resulterar i ett evigt bändande med kofot, alt, nypande med tång för att avslutas med ett argt nedbankande med hammare. I sådana lägen känns en rast inte helt fel:
Sen blir det väldigt stökigt på marken under:
Dessutom, som ni av sista bilden kan se, så hittar man en del intressanta saker i taket, t.ex kläder som kanske en ekorre tagit med sig in i taket?
När kvällen närmade sig så blev jag dessutom bjuden på middag av andra i byn och då jag kände mig väldigt nöjd med mina bedrifter så långt så tackade jag ja, man måste ju smörja det sociala umgänget också.
Tyvärr resulterade det inte bara i en förlorad kvälls arbete utan dessutom i en förlorad förmiddag på grund av överförfriskning. Ett tips är att inte dricka vin för snabbt efter att ha arbetat en hel dag utan att äta.
Efter att i extremt långsamt tempo fortsatt plocka ner spåntaket samt dess spikar så var jag till slut klar med rivningsdelen. Jag tog även ner vindskivorna nu eftersom de ändå ska bytas.
Nu började återuppbyggnaden på denna halva med att hårdboardskivor lades över utstickande gavlar/takfot för att skydda takduken från vind som tränger upp i springorna mellan takbrädor och sen började takfotskilar sågas och monteras.
På den här sidan av taket upptäckte jag att det inte skulle gå att ha en rak lutning vid takfoten, taket buktade helt enkelt för mycket uppåt på mitten, om jag skulle riktat det helt rakt skulle gavlarna behöva höjas med 60mm vilket skulle bli alldeles för mycket för att täcka med vindskivor och takfotsbrädorna som jag redan förberett.
Lösningen blev istället ett ”brott” på mitten av takets fotkil, taket har alltså en lägre lutning från högra sidan fram till mitten än vad det har från mitten fram till vänster sida, dock är det fortfarande fall åt vänster längst med hela taket.
Kilarna kläddes med plyfa och sen fotplåt som på denna sida var vit, på baksidan var jag tvungen att sprejmåla takfotsplåten vit då jag bara hittade svarta i handeln.
Tittar man noga kan man se brottet i mitten där lutningen skiftar.
Efter detta moment började jag med plyfaremsor samt stärka upp svagare delar av takbrädorna m.m.
Slut på den dagen som jag förlorade så mycket av på grund av trötthet.
Nästa dag fortsatte arbetet med plyfaremsor och därefter började arbetet med duken.
Duken var som jag nämnde i första inlägget väldigt bekväm att jobba med och arbetet gick lätt:
Som ni ser fäster jag alltså bara duken i överkant med 2 pappspik i varje plyfaremsa och sen limmas den ihop med underliggande fotplåt/första våd av duk med de förklistrade remsorna.
Efter tredje våden av duk var på plats så tog jag fram den fjärde våden från takets baksida (den har alltså legat ihoprullad under nockpannorna och väntat på att denna sida skulle göras.
Nu använde jag även en extra bitumentätningsmassa som kom på rulle för att ersätta den förklistrade remsa som saknas då den översta våden är bakvänd kommande från baksidan (låter lite konstigt men hoppas ni förstår).
Taket är nu tätt och skyddat mot regn, allt jag nu hinner är extra bonus.
Jag började nu fästa upp ströläkt med spiktejp mellan duk och läkt (spiktejpen som jag saknade på baksidan).
Taket tätt och ströat, presenning på och slut för denna gång.
Jag bestämde mig för göra ett tappert försök med andra halvan av taket och tog 3 dagar ledigt från jobb för att få totalt 4 hela arbetsdagar på mig att riva och få dit duk på andra sidan.
Nu var jag även flitigare med kamera!
Efter att ha kommit fram efter 4 timmars bilfärd så började det såklart droppa från himlen och jag blev nedstämd och trodde kanske att SMHI haft fel om vädret för helgen men efter några timmars regnande slutade det och jag bestämde mig för att köra, betongpannorna bars ner och bärläkten lossades på några timmars arbete första kvällen. Det gick förvånansvärt fort, kanske för att jag visste nu vad jag hade att vänta och inte spenderade tid med att tänka över alla moment.
Vill även tillägga att knott är satans påfund och borde utrotas.
Nöjd med kvällens arbete så täckte jag in hela taket i en nyinförskaffad presenning á 349:-.
Dag två fortsatte rivningsarbetet med att ta ner ströläkt och därefter börja lossa takspånet/perttaket/stikketaket, kalla det vad ni vill men jobbigt att riva är det iallafall.
Träbitarn flyger åt alla håll men spikarna blir kvar vilket resulterar i ett evigt bändande med kofot, alt, nypande med tång för att avslutas med ett argt nedbankande med hammare. I sådana lägen känns en rast inte helt fel:
Sen blir det väldigt stökigt på marken under:
Dessutom, som ni av sista bilden kan se, så hittar man en del intressanta saker i taket, t.ex kläder som kanske en ekorre tagit med sig in i taket?
När kvällen närmade sig så blev jag dessutom bjuden på middag av andra i byn och då jag kände mig väldigt nöjd med mina bedrifter så långt så tackade jag ja, man måste ju smörja det sociala umgänget också.
Tyvärr resulterade det inte bara i en förlorad kvälls arbete utan dessutom i en förlorad förmiddag på grund av överförfriskning. Ett tips är att inte dricka vin för snabbt efter att ha arbetat en hel dag utan att äta.
Efter att i extremt långsamt tempo fortsatt plocka ner spåntaket samt dess spikar så var jag till slut klar med rivningsdelen. Jag tog även ner vindskivorna nu eftersom de ändå ska bytas.
Nu började återuppbyggnaden på denna halva med att hårdboardskivor lades över utstickande gavlar/takfot för att skydda takduken från vind som tränger upp i springorna mellan takbrädor och sen började takfotskilar sågas och monteras.
På den här sidan av taket upptäckte jag att det inte skulle gå att ha en rak lutning vid takfoten, taket buktade helt enkelt för mycket uppåt på mitten, om jag skulle riktat det helt rakt skulle gavlarna behöva höjas med 60mm vilket skulle bli alldeles för mycket för att täcka med vindskivor och takfotsbrädorna som jag redan förberett.
Lösningen blev istället ett ”brott” på mitten av takets fotkil, taket har alltså en lägre lutning från högra sidan fram till mitten än vad det har från mitten fram till vänster sida, dock är det fortfarande fall åt vänster längst med hela taket.
Kilarna kläddes med plyfa och sen fotplåt som på denna sida var vit, på baksidan var jag tvungen att sprejmåla takfotsplåten vit då jag bara hittade svarta i handeln.
Tittar man noga kan man se brottet i mitten där lutningen skiftar.
Efter detta moment började jag med plyfaremsor samt stärka upp svagare delar av takbrädorna m.m.
Slut på den dagen som jag förlorade så mycket av på grund av trötthet.
Nästa dag fortsatte arbetet med plyfaremsor och därefter började arbetet med duken.
Duken var som jag nämnde i första inlägget väldigt bekväm att jobba med och arbetet gick lätt:
Som ni ser fäster jag alltså bara duken i överkant med 2 pappspik i varje plyfaremsa och sen limmas den ihop med underliggande fotplåt/första våd av duk med de förklistrade remsorna.
Efter tredje våden av duk var på plats så tog jag fram den fjärde våden från takets baksida (den har alltså legat ihoprullad under nockpannorna och väntat på att denna sida skulle göras.
Nu använde jag även en extra bitumentätningsmassa som kom på rulle för att ersätta den förklistrade remsa som saknas då den översta våden är bakvänd kommande från baksidan (låter lite konstigt men hoppas ni förstår).
Taket är nu tätt och skyddat mot regn, allt jag nu hinner är extra bonus.
Jag började nu fästa upp ströläkt med spiktejp mellan duk och läkt (spiktejpen som jag saknade på baksidan).
Taket tätt och ströat, presenning på och slut för denna gång.
2 helger efter att duk och ströläkt var på plats så upprepade jag resan och tog ledigt 3 dagar från jobbet för att färdigställa taket.
En kompis hängde med för att hjälpa till men han kunde tyvärr bara hjälpa till en dag och det blev då den dagen när riktningen av taket skulle mätas upp m.m. Hjälpen var bra då allt snörslående och linspänningen gick dubbelt så snabbt när man kan ta varsin ände.
Som ni kanske minns från förra inlägget så blev takfoten på den här sidan bruten på mitten med olika lutning. Uppe vid nock gick det däremot att hålla rak linje över hela taket vilket då innebär att brottet kommer gradvis att jämnas ut ju närmre nock det kommer.
För att få rätt höjd på läkten uppe vid nock (så att båda taksidor har samma avslutande höjd) så använde jag mig av vindskivorna. Den undre vindskivan på baksidan placerades ju jämns med bärläkten, därav ska ju rimligtvis detsamma gälla för framsidan, så därför drog jag vindskivan på framsidan från nocken och ner till foten där takfotskilen redan bestämt höjd. Resultatet blev att jag nu kunde spänna lina mellan vindskivorna för att få ut höjden för bärläkten näst närmast inpå nocken (sista hela pannan 375mm).
Efter detta kunde jag ta ner vindskivorna igen (de var inte färdigmålade än) och monter den bärläkt som var riktad på övre delen av taket, nu visade det sig att det blev en del negativ riktning och jag var tvungen att såga ut upp till 7mm av ströläkten för att det skulle bli rätt.
Sen kunde vi helt enkelt spänna lina från övre till nedre bärläkt och mäta riktningsbehovet över hela taket.
I det här läget förlorade jag också min hjälp då han var tvungen att åka hem, tack Kenny!
Sen började jag fästs upp all bärläkt med klossar inunder.
Sen monterade jag de nu färdigmålade vindskivorna.
Därefter började arbeta med nocken av taket.
Jag hade köpt nockbrädehållare som man kan fästa i ströläkten som i sin tur håller nockbrädan, därav slipper man göra extra hål i duken för att t.ex fästa nockbräda i takbrädorna.
jag riktade nu även den sista bärläkten närmst inpå nocken på både bak och framsida av taket. Detta arbete med vindskivor, nockhållare och de sista bärläkterna tog hela dagen. Inte riktigt så snabbt som jag hade trott alltså. Dessutom upptäckte jag att vindskivorna som jag monterat på baksidan gick för långt, nocken var alltså förskjuten mot framsidan vilket jag var tvungen att justera genom att såga av dem på plats och modifiera så figursågningen stämde överens på båda sidor om nock.
Till slut var jag redo att börja med takpannor.
Tyvärr var de pannor jag kommit över nu väldigt smutsiga och täcka av lav och mossa vilket resulterade i ett väldigt skrapande med en spackel.
den här modellen täckte lite mer än halva taket och därefter kom nästa som inte var lika smutsig.
Efter 2 dagars arbete var det avslut med nockpannor m.m
Spännande avslut när man backar upp mot nocken och lägger pannor bakom sig samt fäster vindskiveplåt samtidigt för att sen klättra över nockbrädan till stegen.
Färdigt resultat. Allt klart förutom takfotsbräda och hängrännor. Klart för denna gång!
En kompis hängde med för att hjälpa till men han kunde tyvärr bara hjälpa till en dag och det blev då den dagen när riktningen av taket skulle mätas upp m.m. Hjälpen var bra då allt snörslående och linspänningen gick dubbelt så snabbt när man kan ta varsin ände.
Som ni kanske minns från förra inlägget så blev takfoten på den här sidan bruten på mitten med olika lutning. Uppe vid nock gick det däremot att hålla rak linje över hela taket vilket då innebär att brottet kommer gradvis att jämnas ut ju närmre nock det kommer.
För att få rätt höjd på läkten uppe vid nock (så att båda taksidor har samma avslutande höjd) så använde jag mig av vindskivorna. Den undre vindskivan på baksidan placerades ju jämns med bärläkten, därav ska ju rimligtvis detsamma gälla för framsidan, så därför drog jag vindskivan på framsidan från nocken och ner till foten där takfotskilen redan bestämt höjd. Resultatet blev att jag nu kunde spänna lina mellan vindskivorna för att få ut höjden för bärläkten näst närmast inpå nocken (sista hela pannan 375mm).
Efter detta kunde jag ta ner vindskivorna igen (de var inte färdigmålade än) och monter den bärläkt som var riktad på övre delen av taket, nu visade det sig att det blev en del negativ riktning och jag var tvungen att såga ut upp till 7mm av ströläkten för att det skulle bli rätt.
Sen kunde vi helt enkelt spänna lina från övre till nedre bärläkt och mäta riktningsbehovet över hela taket.
I det här läget förlorade jag också min hjälp då han var tvungen att åka hem, tack Kenny!
Sen började jag fästs upp all bärläkt med klossar inunder.
Sen monterade jag de nu färdigmålade vindskivorna.
Därefter började arbeta med nocken av taket.
Jag hade köpt nockbrädehållare som man kan fästa i ströläkten som i sin tur håller nockbrädan, därav slipper man göra extra hål i duken för att t.ex fästa nockbräda i takbrädorna.
jag riktade nu även den sista bärläkten närmst inpå nocken på både bak och framsida av taket. Detta arbete med vindskivor, nockhållare och de sista bärläkterna tog hela dagen. Inte riktigt så snabbt som jag hade trott alltså. Dessutom upptäckte jag att vindskivorna som jag monterat på baksidan gick för långt, nocken var alltså förskjuten mot framsidan vilket jag var tvungen att justera genom att såga av dem på plats och modifiera så figursågningen stämde överens på båda sidor om nock.
Till slut var jag redo att börja med takpannor.
Tyvärr var de pannor jag kommit över nu väldigt smutsiga och täcka av lav och mossa vilket resulterade i ett väldigt skrapande med en spackel.
den här modellen täckte lite mer än halva taket och därefter kom nästa som inte var lika smutsig.
Efter 2 dagars arbete var det avslut med nockpannor m.m
Spännande avslut när man backar upp mot nocken och lägger pannor bakom sig samt fäster vindskiveplåt samtidigt för att sen klättra över nockbrädan till stegen.
Färdigt resultat. Allt klart förutom takfotsbräda och hängrännor. Klart för denna gång!
Hej igen!
Nu har det gått en höst utan att jag gjort några inlägg om hur det gått med stugan.
En del av er har kanske funderat på skorstenen som var lite väl låg:
Men även innan jag plockade ner den lösa dekoren som var byggd så var rökkanalernas utlopp inte högre som ni kan se på en äldre bild:
Oavsett hur det varit tidigare så misstänkte jag att skorstenen inte skulle godkännas såsom den såg ut nu och efter ett samtal till lokala sotardistriktet så fick jag det bekräftat.
Reglerna är helt enkelt 1m över högsta takbeklädnad där skorsten kommer upp genom tak, i mitt fall alltså 1m högre än nockpannornas överkant.
Då jag har väldigt begränsad erfarenhet kring murning så tänkte jag ta in hjälp från lokal murare men tyvärr hade antagligen inte han tid då han inte ens hörde av sig efter lämnade meddelanden m.m.
Så jag skaffade fram det tegel som var mest likt originalets, 3” frostbeständigt hålat tegel och murbruk och planerade ännu en arbetsresa till landet.
Man kanske får för sig att det inte behövs så mycket tegel till en liten bit skorsten men efter att ha räknat på det så blev det 120 stenar hålade och 30 massiva stenar (för mellanväggar inuti skorsten) samt 8 säckar bruk.
Efter att ha kommit fram så började jag med att bygga en träkonstruktion/ställning runt skorsten på taket:
Den byggdes i samma bondsågat virke som jag använt till mycket annat på landet, ibland är det bra att tidigare ägare sparade på sånt. Formplyfan som fick agera golv har jag tagit med mig upp vid tidigare tillfälle, överblivet byggmaterial från jobbet som skulle åkt till tippen annars.
Plattformen är skruvad i nockbrädan samt har stöd som går ner på bärläkten under i de 4 hörnen.
Jag tog även bort 2 rader av takpannor upp till ställningen så att jag kunde klättra på bärläkten upp när jag bar saker.
När jag skulle börja arbetet med skorstenen så upptäckte jag att fler stenar var lösa så jag fick börja plocka loss dem.
Som tur var så kändes resten av bruket under den här punkten fastare så jsg behövde inte fortsätta nedåt.
Jag skruvade även ihop en regelbit med lite formplyfa och isolering som jag kunde hänga ner i skorstenen för att undvika att för mycket bruk ramlade ner i skorstenen:
Därefter började jag mura upp med det gamla teglet som jag fick återanvända eftersom jag inte räknat med att fler stenar skulle tas bort:
Får säga att om man bortser från att det är kladdigt och tungt jobb så är murning väldigt kul, harmoniskt nästan.
Efter att ha murat upp med det gamla teglet som jag nyligen lossat så var det dags att börja använda det nyinförskaffade hålade teglet:
De nya stenarna var några millimeter längre än de gamla vilket resulterade i att det blev en liten vidgning mellan de gamla stenarnas skift och de nya stenarna men det kändes inte som att det var något att bry sig om.
Efter en första dag/kväll så hade jag kommit ganska långt:
Då det redan så här tidigt på hösten (slutet av september) börjat bli riktigt kalla nätter så var jag lite orolig för frostskador på det nya bruket, det löste jag genom att täcka in skorstenen i en byggsäck/big bag och därefter ställa en liten värmefläkt inne i huset som blåste varmluft upp i skorstenen och värmde alltså upp hela skorstenen under natten.
Dag 2 fortsatte murningsarbetet:
Mot toppen av skorstenen hade jag bestämt mig för att göra en vidgning då jag tycker det passar på en skorsten.
Tyvärr visade det sig nu att murbruket jag tagit med inte kommer räcka då jag använde för mycket bruk att mura upp det gamla teglet.
Det murbruk jag tagit med fanns tyvärr inte tillgängligt lokalt utan jag fick skaffa ett annat märke vilket kunde resultera i olika kulör på fogen. För att undvika det så använde jag det nyinförskaffade bruket bara inuti skorstenen där det inte syntes utifrån.
Nästan klar, ett sista varv kvar.
efter sista varvet med tegel avslutade jag med att putsa toppen på skorstenen så vatten ska rinna av den mot sidorna hellre än ner in i den.
Skorstenen klar och ganska precis 1m högre än nockpannorna.
Rev plattformen och återställde taket innan jag avslutade jobbet för den här gången.
Framsida:
Baksida:
2 veckor efter så kom sotaren och godkände skorstenen som murats, men tyvärr hittade han läckage på en av piporna inomhus vilket resulterar i att vi endast får elda i en av våra kaminer tills det är åtgärdat. Får se om det blir en glidgjutning eller kanske en putsning av murstocken på övervåningen.
Klar för denna gång.
Nu har det gått en höst utan att jag gjort några inlägg om hur det gått med stugan.
En del av er har kanske funderat på skorstenen som var lite väl låg:
Men även innan jag plockade ner den lösa dekoren som var byggd så var rökkanalernas utlopp inte högre som ni kan se på en äldre bild:
Oavsett hur det varit tidigare så misstänkte jag att skorstenen inte skulle godkännas såsom den såg ut nu och efter ett samtal till lokala sotardistriktet så fick jag det bekräftat.
Reglerna är helt enkelt 1m över högsta takbeklädnad där skorsten kommer upp genom tak, i mitt fall alltså 1m högre än nockpannornas överkant.
Då jag har väldigt begränsad erfarenhet kring murning så tänkte jag ta in hjälp från lokal murare men tyvärr hade antagligen inte han tid då han inte ens hörde av sig efter lämnade meddelanden m.m.
Så jag skaffade fram det tegel som var mest likt originalets, 3” frostbeständigt hålat tegel och murbruk och planerade ännu en arbetsresa till landet.
Man kanske får för sig att det inte behövs så mycket tegel till en liten bit skorsten men efter att ha räknat på det så blev det 120 stenar hålade och 30 massiva stenar (för mellanväggar inuti skorsten) samt 8 säckar bruk.
Efter att ha kommit fram så började jag med att bygga en träkonstruktion/ställning runt skorsten på taket:
Den byggdes i samma bondsågat virke som jag använt till mycket annat på landet, ibland är det bra att tidigare ägare sparade på sånt. Formplyfan som fick agera golv har jag tagit med mig upp vid tidigare tillfälle, överblivet byggmaterial från jobbet som skulle åkt till tippen annars.
Plattformen är skruvad i nockbrädan samt har stöd som går ner på bärläkten under i de 4 hörnen.
Jag tog även bort 2 rader av takpannor upp till ställningen så att jag kunde klättra på bärläkten upp när jag bar saker.
När jag skulle börja arbetet med skorstenen så upptäckte jag att fler stenar var lösa så jag fick börja plocka loss dem.
Som tur var så kändes resten av bruket under den här punkten fastare så jsg behövde inte fortsätta nedåt.
Jag skruvade även ihop en regelbit med lite formplyfa och isolering som jag kunde hänga ner i skorstenen för att undvika att för mycket bruk ramlade ner i skorstenen:
Därefter började jag mura upp med det gamla teglet som jag fick återanvända eftersom jag inte räknat med att fler stenar skulle tas bort:
Får säga att om man bortser från att det är kladdigt och tungt jobb så är murning väldigt kul, harmoniskt nästan.
Efter att ha murat upp med det gamla teglet som jag nyligen lossat så var det dags att börja använda det nyinförskaffade hålade teglet:
De nya stenarna var några millimeter längre än de gamla vilket resulterade i att det blev en liten vidgning mellan de gamla stenarnas skift och de nya stenarna men det kändes inte som att det var något att bry sig om.
Efter en första dag/kväll så hade jag kommit ganska långt:
Då det redan så här tidigt på hösten (slutet av september) börjat bli riktigt kalla nätter så var jag lite orolig för frostskador på det nya bruket, det löste jag genom att täcka in skorstenen i en byggsäck/big bag och därefter ställa en liten värmefläkt inne i huset som blåste varmluft upp i skorstenen och värmde alltså upp hela skorstenen under natten.
Dag 2 fortsatte murningsarbetet:
Mot toppen av skorstenen hade jag bestämt mig för att göra en vidgning då jag tycker det passar på en skorsten.
Tyvärr visade det sig nu att murbruket jag tagit med inte kommer räcka då jag använde för mycket bruk att mura upp det gamla teglet.
Det murbruk jag tagit med fanns tyvärr inte tillgängligt lokalt utan jag fick skaffa ett annat märke vilket kunde resultera i olika kulör på fogen. För att undvika det så använde jag det nyinförskaffade bruket bara inuti skorstenen där det inte syntes utifrån.
Nästan klar, ett sista varv kvar.
efter sista varvet med tegel avslutade jag med att putsa toppen på skorstenen så vatten ska rinna av den mot sidorna hellre än ner in i den.
Skorstenen klar och ganska precis 1m högre än nockpannorna.
Rev plattformen och återställde taket innan jag avslutade jobbet för den här gången.
Framsida:
Baksida:
2 veckor efter så kom sotaren och godkände skorstenen som murats, men tyvärr hittade han läckage på en av piporna inomhus vilket resulterar i att vi endast får elda i en av våra kaminer tills det är åtgärdat. Får se om det blir en glidgjutning eller kanske en putsning av murstocken på övervåningen.
Klar för denna gång.
Tack!
Jodå, plåt är planerat men där tror jag att mina kunskaper inte riktigt räcker då jag både tänkt få till nya plåtar i underkant, mot pannorna och plåt ovanpå med huv så jag behöver få tag i lokal plåtslagare som kan knäcka till lite plåtar. Får nog bli under våren.
Ja, glidgjutning eller putsning, vi får se vilket det blir. Murstocken är oputsad på övervåningen där den läcker:
Och då vi ändå tänkt göra iordning övervåningen så kanske det blir att putsa upp murstocken ändå.
Jodå, plåt är planerat men där tror jag att mina kunskaper inte riktigt räcker då jag både tänkt få till nya plåtar i underkant, mot pannorna och plåt ovanpå med huv så jag behöver få tag i lokal plåtslagare som kan knäcka till lite plåtar. Får nog bli under våren.
Ja, glidgjutning eller putsning, vi får se vilket det blir. Murstocken är oputsad på övervåningen där den läcker:
Och då vi ändå tänkt göra iordning övervåningen så kanske det blir att putsa upp murstocken ändå.
Jag tycker du skall putsa den. Det är normal praksis och i Finland till och med lagkrav att tegelskorstenar skall putsas.
Fördelen är att om det blir sättningar eller sprickbildningar av någon annan orsak så syns sprickorna tydligt i putsen. Därför är puts en bättre säkerhetsåtgärd än glidgjutning.
Det som oroar mig är att trävirke som ligger mot muren. Undrar om det skulle gå att frilägga den litet bättre och ersätta spånet i den anslutande väggen med bergull närmast muren.
Fördelen är att om det blir sättningar eller sprickbildningar av någon annan orsak så syns sprickorna tydligt i putsen. Därför är puts en bättre säkerhetsåtgärd än glidgjutning.
Det som oroar mig är att trävirke som ligger mot muren. Undrar om det skulle gå att frilägga den litet bättre och ersätta spånet i den anslutande väggen med bergull närmast muren.
Hej hallå!
Efter arbetsuppehåll under vinterhalvåret så har vi nu börjat med övervåningen i huset.
Huset är alltså från 1880-talet och under 1910-talet byggdes det ett sågspånsisolerat sovrum med pärlspontspanel på övervåningen, på båda sidorna om sovrummet lämnades orörda kattvindar för förvaring.
Under 1950-talet klädde man över pärlsponten i sovrummet med masonite som tapetserades på väggarna och tretexplattor som vitmålades i taket. Samtidigt klädde man kattvinden till höger om sovrummet samt den andra halvan av övervåningen med råspont. taket isolerades knappt, endast lite kutterspån mellan nedersta takåsen och ytterväggarna:
Sovrummet.
Kattvind till höger om sovrum.
Oinredd kattvind till vänster om sovrum.
Efter att ha rivit bort masonite och tretexplattor så kom den gamla pärlsponten fram samt att timmerväggen kom fram på andra gaveln då den endast var täckt av masonite.
Gavel tidigare täckt av masonite.
Pärlspontat sovrum från 1910-talet.
Hela familjen hjälpte till med rivningsarbetet.
Men när spånet började regna så fick pappa ta över med gummimask på.
Efter att ha släpat ner 4 stora säckar sågspån till brasan så insåg jag att sågspån brinner fruktansvärt dåligt.
resterande 25 säckar fick lastas i bil och släp för att köras till återvinningen.
När väggar och tack i sovrummet var borta så fortsatte jag med den yttre delen från 1950-talet, där hade man som sagt valt att isolera med kutterspån i det yttersta facket närmst ytterväggen. Kanske tog spånet slut eller så gav man upp tanken på att isolera hela taket.
Bakom panelen från 50-talet gömde sig även ett gammalt fönsterhål som man satt igen då det krockade med farstutaket.
Och då var det färdigrivet. Det blev många vändor med byggdammsugaren för att få bort allt spån och sot som gömde sig i takkonstruktionen. Jag putsade även Takåsarnas undersida då vår tanke är att isolera ner till 1/4 av dem så man fortfarande ser lite av takkonstruktionen samt bibehåller lite takhöjd, det kommer bli ungefär 200mm isolering vilket får räcka för vår gamla timmerstuga.
Nästa steg blir att täta mellan takbrädorna för att förhindra att lösullsisoleringen, som ska sprutas in, åker upp och trycket mot den diffusionsöppna takduken då det skulle ta bort den luftspalt som plyfaremsorna mellan takbrädorna och duken skapar. (Se delen som visar när jag la om yttertaket för mer om dem.)
Taket kommer som sagt sprutisoleras med träfiberbaserad isolering, antingen cellulosa eller ren träfiber och nedanför det kommer ångbroms från teccaworld sitta och därefter en tunn takpanel på läkt.
Då spannet mellan takåsarna inte är så långt, som mest 1250mm, så känner jag inte något behov av att köpa in kraftigt konstruktionsvirke då det enda som det ska hålla för är lösullsisoleringen samt panelen, därför sågar jag istället upp plyfaremsor på ca 85mm som får agera bärläkt för duk/panel, ev. så kommer jag limma ihop 2st 85mm remsor av plyfa ifall det känns för svagt/vingligt med endast en.
Nu har frågan dykt upp hur vi ska göra med ytterväggarna av timmer, som jag ser det finns det 3 alternativ:
1, Dreva mellan timret ordentligt och putsa träet för estetik men inget mer. Det skulle behålla den grova timmerkänslan och samtidigt se till att timmerstommen torkar ordentligt, negativt är sämre isolervärde och svårt att värma upp vintertid.
2, Lerklina väggarna; egentligen lika dåligt isolervärde som timmerväggen utan puts och att det tar längre tid att värma upp när man vill utnyttja utrymmet under vintertid men det är ju snyggt och häftigt med putsade väggar.
3, Bygga en isolerad vägg innanför timmerväggen; ta bort allt drev från timmerväggen för att hjälpa luftning av den och sedan regla upp en vägg 2-3 cm innanför den, nyregladeväggen skulle då ha en vindduk utåt och ångbroms inåt och där mellan fyllas med isolermaterial, det här skulle nog ge bäst isolervärde samtidigt som det borde hålla timmerväggen luftad och torr. Negativt är att man inte riktigt vet vad som händer mellan den yttre och inre väggen, ev insektsbon m.m men kanske man kan klä hela timmerväggen men insektsnätsliknande material typ skuggväv/vindväv.
Kom gärna med ideér och tankar!
Efter arbetsuppehåll under vinterhalvåret så har vi nu börjat med övervåningen i huset.
Huset är alltså från 1880-talet och under 1910-talet byggdes det ett sågspånsisolerat sovrum med pärlspontspanel på övervåningen, på båda sidorna om sovrummet lämnades orörda kattvindar för förvaring.
Under 1950-talet klädde man över pärlsponten i sovrummet med masonite som tapetserades på väggarna och tretexplattor som vitmålades i taket. Samtidigt klädde man kattvinden till höger om sovrummet samt den andra halvan av övervåningen med råspont. taket isolerades knappt, endast lite kutterspån mellan nedersta takåsen och ytterväggarna:
Sovrummet.
Kattvind till höger om sovrum.
Oinredd kattvind till vänster om sovrum.
Efter att ha rivit bort masonite och tretexplattor så kom den gamla pärlsponten fram samt att timmerväggen kom fram på andra gaveln då den endast var täckt av masonite.
Gavel tidigare täckt av masonite.
Pärlspontat sovrum från 1910-talet.
Hela familjen hjälpte till med rivningsarbetet.
Men när spånet började regna så fick pappa ta över med gummimask på.
Efter att ha släpat ner 4 stora säckar sågspån till brasan så insåg jag att sågspån brinner fruktansvärt dåligt.
resterande 25 säckar fick lastas i bil och släp för att köras till återvinningen.
När väggar och tack i sovrummet var borta så fortsatte jag med den yttre delen från 1950-talet, där hade man som sagt valt att isolera med kutterspån i det yttersta facket närmst ytterväggen. Kanske tog spånet slut eller så gav man upp tanken på att isolera hela taket.
Bakom panelen från 50-talet gömde sig även ett gammalt fönsterhål som man satt igen då det krockade med farstutaket.
Och då var det färdigrivet. Det blev många vändor med byggdammsugaren för att få bort allt spån och sot som gömde sig i takkonstruktionen. Jag putsade även Takåsarnas undersida då vår tanke är att isolera ner till 1/4 av dem så man fortfarande ser lite av takkonstruktionen samt bibehåller lite takhöjd, det kommer bli ungefär 200mm isolering vilket får räcka för vår gamla timmerstuga.
Nästa steg blir att täta mellan takbrädorna för att förhindra att lösullsisoleringen, som ska sprutas in, åker upp och trycket mot den diffusionsöppna takduken då det skulle ta bort den luftspalt som plyfaremsorna mellan takbrädorna och duken skapar. (Se delen som visar när jag la om yttertaket för mer om dem.)
Taket kommer som sagt sprutisoleras med träfiberbaserad isolering, antingen cellulosa eller ren träfiber och nedanför det kommer ångbroms från teccaworld sitta och därefter en tunn takpanel på läkt.
Då spannet mellan takåsarna inte är så långt, som mest 1250mm, så känner jag inte något behov av att köpa in kraftigt konstruktionsvirke då det enda som det ska hålla för är lösullsisoleringen samt panelen, därför sågar jag istället upp plyfaremsor på ca 85mm som får agera bärläkt för duk/panel, ev. så kommer jag limma ihop 2st 85mm remsor av plyfa ifall det känns för svagt/vingligt med endast en.
Nu har frågan dykt upp hur vi ska göra med ytterväggarna av timmer, som jag ser det finns det 3 alternativ:
1, Dreva mellan timret ordentligt och putsa träet för estetik men inget mer. Det skulle behålla den grova timmerkänslan och samtidigt se till att timmerstommen torkar ordentligt, negativt är sämre isolervärde och svårt att värma upp vintertid.
2, Lerklina väggarna; egentligen lika dåligt isolervärde som timmerväggen utan puts och att det tar längre tid att värma upp när man vill utnyttja utrymmet under vintertid men det är ju snyggt och häftigt med putsade väggar.
3, Bygga en isolerad vägg innanför timmerväggen; ta bort allt drev från timmerväggen för att hjälpa luftning av den och sedan regla upp en vägg 2-3 cm innanför den, nyregladeväggen skulle då ha en vindduk utåt och ångbroms inåt och där mellan fyllas med isolermaterial, det här skulle nog ge bäst isolervärde samtidigt som det borde hålla timmerväggen luftad och torr. Negativt är att man inte riktigt vet vad som händer mellan den yttre och inre väggen, ev insektsbon m.m men kanske man kan klä hela timmerväggen men insektsnätsliknande material typ skuggväv/vindväv.
Kom gärna med ideér och tankar!
Alternativ 3 är inte alls vettigt. En väl drevad timmervägg har bra isolerförmåga och den skall naturligtvis utnyttjas.
Frågan är om man vill förbättra den ytterligare med till exempel 30mm huokoleijona spikat direkt på timret eller en tunn (högst 50mm) påskålning (uppregling) och träfiberisolering på insidan. Eller inte. Det är egentligen en smaksak.
Frågan är om man vill förbättra den ytterligare med till exempel 30mm huokoleijona spikat direkt på timret eller en tunn (högst 50mm) påskålning (uppregling) och träfiberisolering på insidan. Eller inte. Det är egentligen en smaksak.
