vilket är totalt felaktigt när det kommer till ålder på trädet... Jag fick det till 75år och då hade jag svårt att räkna de finare årsringarna.. Så jag stannade där..
vilket är totalt felaktigt när det kommer till ålder på trädet... Jag fick det till 75år och då hade jag svårt att räkna de finare årsringarna.. Så jag stannade där..
Största humortråden någonsin på byggahus. Jag tackar ts som förmodligen inte för ett ögonblick tänkte att tråden skulle ta dessa enorma proportioner. Härligt när det mitt under brinnande fotbolls vm kommer en notis i telefonen om nytt inlägg. Då vet man att det finns lite ny underhållning att ta del av. Tack alla som bidrar
Ja, vad säger man. Tack, kanske (igen).
Jag trodde som sagt att tråden skulle få maximalt 20 inlägg.
Det blev något fler än så.
Jag vet inte riktigt varför.
Kan det ha något med corona att göra?
Plötsligt hotas hela mänskligheten av en dödlig smittsam sjukdom. Hela tillvaron förvandlas till en katastroffilm.
Kanske känns det i det läget konkret och tryggt att ha tallen att hålla sig i, när livet skakar i sina grundvalar.
(Ja, alltså... Nu ligger ju tallen förvisso på marken, både död och styckad, och är således inte så mycket att hålla sig i längre. Men ni fattar vad jag menar.)
Mina känslor inför tråden växlar mellan två olika ytterligheter.
Ibland får jag en närmast euforisk upplevelse av att ha blivit ett slags kändis, och tänker att jag kanske borde fixa lite merchandise-prylar - T-shirts, klistermärken, flaggor och dylikt - för att sälja till trådens hängivna fans. Jag ser framför mig en designlinje för dom som hejar på mamma (sentimental bild på fälld tall i motljus, kanske med en ledsen älg bredvid, och ett PG-nummer där man kan skänka pengar till mamma), och en annan för dom som hejar på grannen (minimalism utomhus - less is more - bort med trädkramarna!).
Och ibland känns det mer som den där vinterdagen 2007 när jag i tjänsten besökte alpina VM i Åre, och råkade stå precis exakt i mitten av dom 15 000 åskådarna när det blev paus mellan åken och en del människor skulle skynda sig till VIP-tältet för att dricka ljummet vitt vin i plastmugg, andra skulle besöka dam-respektive herrummet lite snabbt, andra åter skulle köpa korv eller hämta ett par vantar i bilen på parkeringen, små barn behövde få nya blöjor, och alla människor tryckte på från alla håll, och det började känns lite jobbigt och svårt att få luft, och sen liksom sögs jag långsamt ned på den isiga marken, någon vrålade "Kenneth! Farmor ska ha med bröd men utan senap!" någon annan klev på min höft, och jag hann tänka "Var det här allt?", innan jag svimmade.
Lite… överväldigande, alltså.
En sak som förbryllar mig en aning, är de häpnadsväckande få inläggen - relativt sett, alltså - från människor som har varit i samma situation som mamma och grannen.
Det finns ju hyfsat mycket träd i Sverige, och en hel del bostads-och fritidshus, med tillhörande tomter, menar jag.
Och - PANG! - där kastar sig genast en hoper tråddeltagare triumferande över tangentbordet för att producera diverse budskap av typen "Det finns nog en hel del tomtgräns-träd som fälls under oklara omständigheter här och var i vårt avlånga land, men dom flesta normalt funtade vuxna människor ägnar inte en sekund åt att fundera över sådana petitesser, och startar framförallt inte en massa hysteriska forumtrådar om det."
Det var ju öppet mål, liksom, så jag bjuder på den.
Varför offra ännu mera träd? Maila länken till tråden till henne istället.
TS mor är i 80-års åldern och är hon i likhet med min mamma tämligen dator-analfabetisk (är det ett ord?) så uppskattar hon nog papper över skärmskrift.
Men visst, hon kan lika väl vara fena på internet och datorer/plattor/smartphones så är hon intresserad så kan vi väl överlåta till TS att avgöra vad som är tillämpligt.
heisiandiishe skrev:
harry73 skrev:
Alfredo skrev:
Varför offra ännu mera träd? Maila länken till tråden till henne istället.
