Det funkar på precis samma sätt här och det funkar minst lika bra om fastigheten är belånd av vid skiftet.
Fastighetens marknadsvärde 5 miljoner, skuld 3 miljoner, den som får den betalar 1 miljon till sitt andra syskon. Om marknadsvärdet hade varit 5 miljoner och skuld 0 miljoner hade andra syskonet behövt få 2,5 miljoner.
Om man tycker det skal vara rättvist, alltså.
Det innebär att nettovärdet på arvet i exemplet blir i miljon. Inte 2,5 miljoner som det hade blivit om fastigheten hade varit skuldfri. Ett betydligt sämre utgångsläge för arvtagaren.M -MH- skrev:
Ert system fungerar bara när fastighetsvärdet stiger alldeles vansinnigt och det är fri tillgång på lånepengar.
Ja precis, det gör det lättare att kompensera syskonen om gården är belånad.
Men nej, det krävs ingen värdeökning alls för att det skall fungera, har inget med det att göra.
I Sverige kan man även ärva andra saker än hus, tex aktier, pengar eller andra värdesaker...
Men nej, det krävs ingen värdeökning alls för att det skall fungera, har inget med det att göra.
I Sverige kan man även ärva andra saker än hus, tex aktier, pengar eller andra värdesaker...
Detta är ju verkligen inte den viktiga delen men funderat har man ju gjort, min far med multipel cancer samt diabetes och har max 2år kvar enligt läkare, deras fastighet är obelånad och går såklart vidare till min mor, men dom har i fullt samförstånd ändrat testamentet så deras 4 barnbarn(varav 2 är mina barn) kommer att ärva en ansenlig summa direkt. Kommer typ "en godman" ta över deras konto tills dom blir myndiga?
Medlem
· Västra Götaland
· 2 670 inlägg
Du själv är ju förmyndare för dina barn, behövs ingen god man.
https://www.lund.se/globalassets/lu...ars-forvaltning-av-omyndiga-barns-egendom.pdf
Så om barnet får mer än ca 400 000 kr, så skall pengarna redovisas till överförmyndaren varje år.
Om både barn och föräldrar ärver av mor/farföräldrar, blir de inte delägare i samma dödsbo då?
Så som min far vill är att barnbarnen ärver ca 200 000 var direkt, min systers barn är myndiga och gör väl vad dom vill med detta, resten går väl till min mor och när hon går bort har vi ett dödsbo. Vi har väl lyckats spara ihop runt 100 000 per barn så nånstans runt 300 000 kommer mina barn att ha då.
Nej det där stämmer inteM -MH- skrev:
När två syskon ärver en gård värd 4 miljoner euro och belånad till två miljoner innebär det att syskonet som vill behålla gården har tre miljoner att betala. En miljon i utlösen åt sitt syskon och två miljoner åt banken.
När två syskon ärver en skuldfri gård värd 4 miljoner innebär det att syskonet som vill behålla gården har två miljoner att betala. Två miljoner i utlösen och ingenting åt banken.
Sedan när är tre miljoner mindre att betala än två miljoner?
Dessutom innebär två miljoner i skuld att syskonet som blir utlöst får en miljon i stället för två. Den skillnaden kan vara avgörande för ens förmåga att någon gång i livet skaffa en annan fastighet på en marknad där priserna inte stiger i raketfart och man därför inte kan göra bostadskarriär utan är tvungen att betala för det man vill ha.
4 miljoner euro är det inte många arbetare som klarar att betala av oavsett svensk eller finne.
sen utgår du hela tiden ifrån att hus = gård med lant/skogsbruk. Och att alla skulle vara intresserade av att syssla med sånt.
majoriteten här på byggahus lär vara vanliga villaägare i ett villasamhälle.
sen utgår du hela tiden ifrån att hus = gård med lant/skogsbruk. Och att alla skulle vara intresserade av att syssla med sånt.
majoriteten här på byggahus lär vara vanliga villaägare i ett villasamhälle.
Kul att höra hur olika människor resonerar. Att som i Finland ha som mål att sitta med ett betalt boende när man går i pension är ett haveri i feltänk i min värld. Som att lägga varenda sparad krona i en sparbössa i resväskestorlek och på pensionsdagen när den är full så gräver man ned den och ger kartan till sina barn att öppna på dödsdagen.
Samtidigt har jag förståelse för tankesättet. Bryter man ned det mänskliga psyket på basal nivå så gissar jag att skuldfrihet är en av grundvalarna i basalt tänkande likt att man är nöjd om det finns lagad mat på bordet varje dag. Sedan finns det människor som inte stoppar där utan vill har det lilla extra och tar tänket till nästa nivå. Man nöjer sig inte med "att ha ett jobb att gå till", man vill upp ett trappsteg till. Man nöjer sig inte med lagad mat, man kanske vill ha entrecote en dag i veckan istället för korv. Man kanske vill ha 3% avkastning på sina sparpengar istället för 1% som en amortering innebär.
Istället för att öppna resväskan den 25'e varje månad och kasta in ett par hundringar som ska grävas ned på pensionsdagen så ser man att tex. Volvo AB ska dela ut 30 miljarder till sina aktieägare och inser att en andel i det företaget faktist gör att man uppnår skuldfrihet ett antal år tidigare, tack vare ränta på ränta-effekten. Något som självaste Einstein utryckte som världens 8'e underverk. Eller "den som inte förstår ränta-på-ränta betalar den och den som förstår principen blir rik på den".
Samtidigt har jag förståelse för tankesättet. Bryter man ned det mänskliga psyket på basal nivå så gissar jag att skuldfrihet är en av grundvalarna i basalt tänkande likt att man är nöjd om det finns lagad mat på bordet varje dag. Sedan finns det människor som inte stoppar där utan vill har det lilla extra och tar tänket till nästa nivå. Man nöjer sig inte med "att ha ett jobb att gå till", man vill upp ett trappsteg till. Man nöjer sig inte med lagad mat, man kanske vill ha entrecote en dag i veckan istället för korv. Man kanske vill ha 3% avkastning på sina sparpengar istället för 1% som en amortering innebär.
Istället för att öppna resväskan den 25'e varje månad och kasta in ett par hundringar som ska grävas ned på pensionsdagen så ser man att tex. Volvo AB ska dela ut 30 miljarder till sina aktieägare och inser att en andel i det företaget faktist gör att man uppnår skuldfrihet ett antal år tidigare, tack vare ränta på ränta-effekten. Något som självaste Einstein utryckte som världens 8'e underverk. Eller "den som inte förstår ränta-på-ränta betalar den och den som förstår principen blir rik på den".
Att sprida sina risker och möjligheter ekonomiskt gör stor skillnad för hur ens liv kan se ut om 5-10-15-20 år. Lägger man allt i samma korg tar man en stor risk eller missar möjligheter som man annars hade haft.
Dela upp pengarna på amortering, kortsiktigt sparande (kontant/ränte-buffer) och långsiktigt sparande med olika horisonter. Det är inget som behöver vara supervetenskapligt uppdelat och fördelningen mellan de olika formerna kan man ändra utifrån villka förutsättningar man har. Är kontantbufferten tillräckligt stor för att man ska känna sig trygg med att den räcker till allt man kan förutså så kan man sluta fylla på den ett tag. Känns det som att för mycket pengar är investerade med för hög risk, sälj av det oavsett om det handlar om en fastighet, fonder, aktier eller annat och lägg dem på något som ger mer sinnesfrid.
Att vid nästa ränteförhandling med banken veta att man i ett drag kan betala av 10-15% till på bolånet för att komma ner i belåningsgrad och få bättre villkor är en ganska bra känsla. Hade man kastat alla pengarna i bolånet är den förhandlingen förmodligen inte lika lätt eftersom man då sitter fast med ett lika stort lån även under nästa period.
Dela upp pengarna på amortering, kortsiktigt sparande (kontant/ränte-buffer) och långsiktigt sparande med olika horisonter. Det är inget som behöver vara supervetenskapligt uppdelat och fördelningen mellan de olika formerna kan man ändra utifrån villka förutsättningar man har. Är kontantbufferten tillräckligt stor för att man ska känna sig trygg med att den räcker till allt man kan förutså så kan man sluta fylla på den ett tag. Känns det som att för mycket pengar är investerade med för hög risk, sälj av det oavsett om det handlar om en fastighet, fonder, aktier eller annat och lägg dem på något som ger mer sinnesfrid.
Att vid nästa ränteförhandling med banken veta att man i ett drag kan betala av 10-15% till på bolånet för att komma ner i belåningsgrad och få bättre villkor är en ganska bra känsla. Hade man kastat alla pengarna i bolånet är den förhandlingen förmodligen inte lika lätt eftersom man då sitter fast med ett lika stort lån även under nästa period.
Då är det gulligt att vara "oskyldig".J JohanLun skrev:
1996 samlades biltillverkarna och OBD2 såg sitt ljus, innan dess hade alla sitt egna diagnossystem (OBD1) Och de enkla felkoderna för motorstyrning och avgasrening kan du se med ett diagnosverktyg för någon hundralapp. Men vill du kunna läsa airbags, ABS mm. så får du lägga till en redig sudd till för att klarar av, eller betala någon för att läsa ut/radera/nollställaH heimlaga skrev:
