1 704 läst · 1 svar
2k läst
1 svar
Mer Funderingar och erfarenheter Works Landroid M700 (WR142E)
Jag skrev ett inlägg om mina erfarenheter av Worx Landroid M700 (WR142E) i september 2019 (när jag haft maskinen några månader).
(Se "Funderingar och erfarenheter Landroid WR142E M700" av Naturnicklas, 2019-09-20)
Nu har jag ytterligare några säsongers erfarenhet av maskinen.
Jag kan konstatera att det inte finns någonting i mitt förra inlägg som jag inte fortfarande kan stå för, eller som jag helt lärt mig att leva med.
Att lägga ner begränsningskabeln var jobbigare än vad jag tänkt. Så här i efterhand skulle jag nog ha lagt hela kabeln på ytan. Den försvinner snart ner i gräset - och är då lättare att flytta en liten bit om/när det behövs.
Jag konstaterar att det fortfarande är alltför sällan som maskinen klarar av ett helt klippuppdrag utan mänsklig hjälp. (Trots att jag efter varje nytt problem försöker förhindra att just det problemet upprepas igen).
Det innebär att jag inte kan räkna med att den klarar av att klippa gräsmattan när jag är bortrest.
Kanske klarar den sig en dag, eller två, men absolut inte en hel vecka i sträck (och helt uteslutet i äppeltider).
Jag har exempelvis skaffat ett grönt stödnät som jag spikar fast i gräsmattan på de ställen där den gärna vill gräva det sig.
Det är oftast på ställen där den har lite svårare att rotera för att komma ifrån begränsningskabeln.
Jag skyddar planteringar med såväl begränsningskabeln (i några fall) som genom att sätta en barriär runt rabatten (i några andra fall) och ibland inte alls (när det är enstaka buskar som inte låter sig klippas av så lätt).
Dessutom har jag satt ultraljudsögonen på maskinen. Jag tycker att det var värt att komplettera maskinen med dessa.
Men det är fortfarande så att den kan bli lurad att väja för enstaka oklippta fläckar, samtidigt som den kan försöka stånga sig in i tät växtlighet runt bärbuskarna.
Maskinen saknar bumpersensor så, Så länge bägge hjulen snurrar så tror den att den rör sig som tänkt.
Det gäller såväl vid vridning som vid rakt-fram körning. (Men efter att ha stått stilla i en och en halv minut och grävt hål i jorden, så inser den att något är fel eftersom ingen begränsningskabel har dykt upp. Då, men först då förstår den problemet.)
Enligt min uppfattning borde maskinen ha haft en bumpersensor för att undvika dessa misstag.
Det hade också hjälpt med en sensor som indikerar när pivothjulet roterar (och inte).
Maskinen förefaller kunna mjukvarumässigt kunna förbättras genom att reagera på när hjulen rör sig i olika hastighet. Det skall de aldrig göra under längre tid än någon tiondels sekund..
Den borde också kunna fås att reagera snabbare på när belastningen på drivhjulen ökar för mycket.
Den runda rabatt som jag bara avgränsat med en plastkant är omgiven av en flera decimeter bred remsa där maskinen krafsat jorden nästan gräsfri.
Det är också helt klart att utformningen av drivhjulens mönster är helt tokig. Efter att ha fyllt mönstren med jord så fungerar däcken sedan ungefär lika bra som ett slitet cykeldäck.
Däcket skall inte ha ett mönster som håller kvar jorden i mönstret. Det skall ha en flack V-form, eller kanske ännu hellre bara lagom glesa piggar.
Maskinen saknar totalt uppfattning om hur trädgården ser ut vilket gör att det kan ta någon vecka innan den ser jämnt någorlunda klippt ut efter att ha varit oklippt en tid..
Det gör också att beskrivningarna av hur "zon-klippningen" fungerar måste anses närmast bedrägliga.
Min nästa klippare måste absolut ha möjlighet att kunna rita någon sorts karta över trädgården (min robotdammsugare klarar av det i sitt arbetsområde. Till och med utan GPS eller "fyrar").
Sedan har jag upptäckt att när den fastnar på sin väg hem så kan den inte återstartas för att "batteriet är för lågt". Det är en miss, det är ok att den inte är beredd att starta ett nytt klippuppdrag när batteriet är under 10%.
MEN den borde kunna fortsätta kunna forsätta hem på det batteri som är kvar. (Bör vara lätt fixat i mjukvaran)
Och när den sedan manuellt placeras i laddstationen så påbörjas inte laddningen innan maskinens problem är manuellt återställt.
Slutligen kan jag inte förstå varför de inte satt två klipprondellar i maskinen. Det skulle i ett slag fördubbla maskinens effektivitet.
Så, min nästa maskin måste ha...
- Bättre ,"självrengörande", däcksmönster så drivhjulen inte fungerar som grävskopor.
- Bättre uppfattning om sin egen rörelse och de hinder den stöter på (kräver bumpersensor och pivothjulssensor? utöver strömavkänning på drivhjulen).
- Bättre uppfattning om den yta som klippts (och gradvis kunna lära sig mer om trädgårdens utformning).
- Och helst en större klippbredd (cut-to-edge på bägge sidor, och framåt)
- Och kanske även ett effektivare sätt att vrida sig runt?? (en effektivare algoritm kanske räcker? Svänga under backning i stället för att försöka "vända på en femöring"?).
P.S. Jag kanske borde komplettera med att min gräsmatta är gammal, d.v.s. lite småojämn. Kanske skulle problemen vara mindre om det var "golfbanegreen-kvalitet" på hela gräsmattan.
(Se "Funderingar och erfarenheter Landroid WR142E M700" av Naturnicklas, 2019-09-20)
Nu har jag ytterligare några säsongers erfarenhet av maskinen.
Jag kan konstatera att det inte finns någonting i mitt förra inlägg som jag inte fortfarande kan stå för, eller som jag helt lärt mig att leva med.
Att lägga ner begränsningskabeln var jobbigare än vad jag tänkt. Så här i efterhand skulle jag nog ha lagt hela kabeln på ytan. Den försvinner snart ner i gräset - och är då lättare att flytta en liten bit om/när det behövs.
Jag konstaterar att det fortfarande är alltför sällan som maskinen klarar av ett helt klippuppdrag utan mänsklig hjälp. (Trots att jag efter varje nytt problem försöker förhindra att just det problemet upprepas igen).
Det innebär att jag inte kan räkna med att den klarar av att klippa gräsmattan när jag är bortrest.
Kanske klarar den sig en dag, eller två, men absolut inte en hel vecka i sträck (och helt uteslutet i äppeltider).
Jag har exempelvis skaffat ett grönt stödnät som jag spikar fast i gräsmattan på de ställen där den gärna vill gräva det sig.
Det är oftast på ställen där den har lite svårare att rotera för att komma ifrån begränsningskabeln.
Jag skyddar planteringar med såväl begränsningskabeln (i några fall) som genom att sätta en barriär runt rabatten (i några andra fall) och ibland inte alls (när det är enstaka buskar som inte låter sig klippas av så lätt).
Dessutom har jag satt ultraljudsögonen på maskinen. Jag tycker att det var värt att komplettera maskinen med dessa.
Men det är fortfarande så att den kan bli lurad att väja för enstaka oklippta fläckar, samtidigt som den kan försöka stånga sig in i tät växtlighet runt bärbuskarna.
Maskinen saknar bumpersensor så, Så länge bägge hjulen snurrar så tror den att den rör sig som tänkt.
Det gäller såväl vid vridning som vid rakt-fram körning. (Men efter att ha stått stilla i en och en halv minut och grävt hål i jorden, så inser den att något är fel eftersom ingen begränsningskabel har dykt upp. Då, men först då förstår den problemet.)
Enligt min uppfattning borde maskinen ha haft en bumpersensor för att undvika dessa misstag.
Det hade också hjälpt med en sensor som indikerar när pivothjulet roterar (och inte).
Maskinen förefaller kunna mjukvarumässigt kunna förbättras genom att reagera på när hjulen rör sig i olika hastighet. Det skall de aldrig göra under längre tid än någon tiondels sekund..
Den borde också kunna fås att reagera snabbare på när belastningen på drivhjulen ökar för mycket.
Den runda rabatt som jag bara avgränsat med en plastkant är omgiven av en flera decimeter bred remsa där maskinen krafsat jorden nästan gräsfri.
Det är också helt klart att utformningen av drivhjulens mönster är helt tokig. Efter att ha fyllt mönstren med jord så fungerar däcken sedan ungefär lika bra som ett slitet cykeldäck.
Däcket skall inte ha ett mönster som håller kvar jorden i mönstret. Det skall ha en flack V-form, eller kanske ännu hellre bara lagom glesa piggar.
Maskinen saknar totalt uppfattning om hur trädgården ser ut vilket gör att det kan ta någon vecka innan den ser jämnt någorlunda klippt ut efter att ha varit oklippt en tid..
Det gör också att beskrivningarna av hur "zon-klippningen" fungerar måste anses närmast bedrägliga.
Min nästa klippare måste absolut ha möjlighet att kunna rita någon sorts karta över trädgården (min robotdammsugare klarar av det i sitt arbetsområde. Till och med utan GPS eller "fyrar").
Sedan har jag upptäckt att när den fastnar på sin väg hem så kan den inte återstartas för att "batteriet är för lågt". Det är en miss, det är ok att den inte är beredd att starta ett nytt klippuppdrag när batteriet är under 10%.
MEN den borde kunna fortsätta kunna forsätta hem på det batteri som är kvar. (Bör vara lätt fixat i mjukvaran)
Och när den sedan manuellt placeras i laddstationen så påbörjas inte laddningen innan maskinens problem är manuellt återställt.
Slutligen kan jag inte förstå varför de inte satt två klipprondellar i maskinen. Det skulle i ett slag fördubbla maskinens effektivitet.
Så, min nästa maskin måste ha...
- Bättre ,"självrengörande", däcksmönster så drivhjulen inte fungerar som grävskopor.
- Bättre uppfattning om sin egen rörelse och de hinder den stöter på (kräver bumpersensor och pivothjulssensor? utöver strömavkänning på drivhjulen).
- Bättre uppfattning om den yta som klippts (och gradvis kunna lära sig mer om trädgårdens utformning).
- Och helst en större klippbredd (cut-to-edge på bägge sidor, och framåt)
- Och kanske även ett effektivare sätt att vrida sig runt?? (en effektivare algoritm kanske räcker? Svänga under backning i stället för att försöka "vända på en femöring"?).
P.S. Jag kanske borde komplettera med att min gräsmatta är gammal, d.v.s. lite småojämn. Kanske skulle problemen vara mindre om det var "golfbanegreen-kvalitet" på hela gräsmattan.
Redigerat:
NÅGRA TILLÄGG:
Jag har nu noterat att klipparen faktiskt har en riktnings- och lutningsgivare ombord.
Då borde den kunna agera mycket intelligentare när den vrider sig. Och i tid upptäcka att även om bägge hjulen roterar åt olika håll, så är det inte säkert att den lyckas vrida sig. Nu verkar det inte som om den kontrollerar kompassvinkelns eventuella ändring i dessa lägen.
Den har också extra svårt att vrida sig när den med nosen kört in "på andra sidan" gränskabeln (där gräset inte är klippt). Det förefaller mig som om studsalgoritmen alltid borde backa någon decimeter innan den försöker vrida sig vid en "normalstuds".
Algoritmmässigt uppfattar jag f.ö. också att den under en stol ibland försöker gå ut "genom" ena benet Sedan backar den något, vrider sig 90 grader och försöker gå ut genom det andra benet, och sedan roterar tillbaka till det första benet o.s.v.. Den verkar alltför sällan överväga alternativet att bara vrida sig trettio grader och göra ett nytt försök mellan benen.
Jag har nu noterat att klipparen faktiskt har en riktnings- och lutningsgivare ombord.
Då borde den kunna agera mycket intelligentare när den vrider sig. Och i tid upptäcka att även om bägge hjulen roterar åt olika håll, så är det inte säkert att den lyckas vrida sig. Nu verkar det inte som om den kontrollerar kompassvinkelns eventuella ändring i dessa lägen.
Den har också extra svårt att vrida sig när den med nosen kört in "på andra sidan" gränskabeln (där gräset inte är klippt). Det förefaller mig som om studsalgoritmen alltid borde backa någon decimeter innan den försöker vrida sig vid en "normalstuds".
Algoritmmässigt uppfattar jag f.ö. också att den under en stol ibland försöker gå ut "genom" ena benet Sedan backar den något, vrider sig 90 grader och försöker gå ut genom det andra benet, och sedan roterar tillbaka till det första benet o.s.v.. Den verkar alltför sällan överväga alternativet att bara vrida sig trettio grader och göra ett nytt försök mellan benen.
