Hur länge håller en syll?
Hur länge håller en syll i allmänhet..?
("Hur långt är ett snöre?")
Om man har en timrad stomme på torpargrund, exempelvis byggår 1920, ska man haja till om syllen delvis består av smulor eller är det normalt? Kan man bara byta och sen fortsätta sova gott om natten utan att fundera mer på anledningen?
("Hur långt är ett snöre?")
Om man har en timrad stomme på torpargrund, exempelvis byggår 1920, ska man haja till om syllen delvis består av smulor eller är det normalt? Kan man bara byta och sen fortsätta sova gott om natten utan att fundera mer på anledningen?
H
Hallerudsbo
Verktygstokig
· Värmland
· 2 890 inlägg
Hallerudsbo
Verktygstokig
- Värmland
- 2 890 inlägg
Om syllen har levt ett torrt liv så tror jag den lever långt längre än både en och 2 mans åldrar.
Men lite fukt då blir det fort knas.
Men lite fukt då blir det fort knas.
Husägare
· Småländska höglandet
· 3 482 inlägg
Ja, det är tillrådligt att haja till! Varför är syllträet smuligt? Pågående fuktskada? Gammal, redan åtgärdad fuktskada? Vad är det för typ av grund?B Bor i trähus från 1920 skrev:
(Det är inte jättevanligt med timrade hus byggda på 1920-talet, man hade som regel (pun intended) gått över till stående plank. Men även dessa har ju en bottensyll.)
En syll i ett timmerhus kan hålla allt mellan 20 år och 1200 år. Det beror på hur mycket fukt den får i sig. Jag skulle säga att syllbyte ungefär vart tvåhundrade år är ganska normalt men blir det oftare finns det skäl att se om man hittar fuktkällan.
Det vanliga problemet med torpargrunder är dåligt städat kryprum med mycket spån i botten som blir en svampodling när de alltför små öppningarna i stenfoten inte förmår hålla igång en tillräcklig luftcirkulation efter att man har slutat elda i eldstäderna så att värmen i skorstensgrunderna inte längre driver på luftcirkulationen.
Det vanliga problemet med torpargrunder är dåligt städat kryprum med mycket spån i botten som blir en svampodling när de alltför små öppningarna i stenfoten inte förmår hålla igång en tillräcklig luftcirkulation efter att man har slutat elda i eldstäderna så att värmen i skorstensgrunderna inte längre driver på luftcirkulationen.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 881 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 881 inlägg
Jag tror det är rätt vanligt, särskilt för byggår 1920. Det som då hände var att betongen blev allmänt tillgänglig och man började gjuta grunder. Det man inte förstod är att betong suger fukt, vilket den tidigare använda gråstenen inte gör. Så ofta la med syllen rakt på den råa betongen. Det förkortar dess livslängd. Det tog några år att lära sig att man behöver syllpapp där trä möter betonggrunder.B Bor i trähus från 1920 skrev:
Redigerat:
Jag har ett gammalt hus på västkusten. Har haft både myror och trämask i syllarna. Förra året tog jag bort delar av syllarna och satte i nya på några ställen. Det gamla träet håller i många år, trots att insekter varit där om inte fukten biter förstås. Om träet är dålig inuti kan huset börja svaja så att säga.B Bor i trähus från 1920 skrev:
Kolla kvalitet på hela stocken är mitt råd.
Tack för input!
Vi kommer byta hela syllen, men sen är frågan vad vi ska åtgärda för att få nästa syll att hålla 200 år.
Vad ska vi lägga krutet på, vad har bidragit mest?
Vad förkortar respektive ökar livslängden för en syll?!
- eldning (skorstenen finns kvar, men ingenstans att elda)
- modern tät färg på fasad (pärlspont utan luftspalt spikad på timret med tunn skiva/papp - typ Treetex - mellan)
- ingen syllpapp (sten med något slags bruk utanpå, timmerstock direkt på)
- huset står på berg (oklart hur berget går under huset, om det för in vatten, men det är nedförsbacke bort)
- låg torpargrund (i ett hörn av huset, där det står på berg, ligger syllen mindre än 10 cm från marken, det krävs inte mycket snö för att nå upp)
- organiskt material i grunden (där vi ser in ligger det ex. några gamla kartonger med råttgift och annat bös)
- "nya" lackade golv tätar inomhus, ev. med plast under (värmen från oss når inte ner till grunden)
- bristfällig ventilation både sommar eller vinter (det finns 2 små "hål" i grunden, det ena är ett öppet hål mot norr som inte går att stänga och det andra är en lucka i söder som alltid har varit stängd)
- takavvattning till kommunalt avlopp med mycket gamla rör (går rakt ner i hörnen av husen, oklart om allt vatten når kommunens system)
- dränering (en slang ligger i dager pga berg, övrigt tämligen obefintlig)
- fälld björk 2 meter från huset
Det är möjliga problemområden vi har identifierat!
Samtidigt har huset stått i 100 år (jättefint skick, riktigt hantverk, varmt året om, inga lukter tidigare - men sedan snösmältningen har vi någon obekant lukt; svamp eller död råtta - hur vet man?). Huset ligger i hörnet av en tomt med katastrofalt söderläge där alla växter och gräsmatta torkar ut.
Skadedjur är råttor (riktigt stora som Anticimex har lagt gift åt 3 år i rad, de kan ligga döda under huset), silverfiskar på vintern och spår av någon trädgnagare som Anticimex sagt går på fuktigt trä och är ganska snälla.
Så: kan vi byta syllstock med papp under och sen sova gott, eller ska vi börja beta av listan?
Vad fixar vi först, vad gör mest åverkan?
Jag ser verkligen fram mot diskussionen!
Kan vi börja med vad som är värst, så kan vi gå över till lösningen senare (Hasopor, lerklining?)?
Tråden ligger i byggvård, ni förstår vad vi tycker om plast.
Vi kommer byta hela syllen, men sen är frågan vad vi ska åtgärda för att få nästa syll att hålla 200 år.
Vad ska vi lägga krutet på, vad har bidragit mest?
Vad förkortar respektive ökar livslängden för en syll?!
- eldning (skorstenen finns kvar, men ingenstans att elda)
- modern tät färg på fasad (pärlspont utan luftspalt spikad på timret med tunn skiva/papp - typ Treetex - mellan)
- ingen syllpapp (sten med något slags bruk utanpå, timmerstock direkt på)
- huset står på berg (oklart hur berget går under huset, om det för in vatten, men det är nedförsbacke bort)
- låg torpargrund (i ett hörn av huset, där det står på berg, ligger syllen mindre än 10 cm från marken, det krävs inte mycket snö för att nå upp)
- organiskt material i grunden (där vi ser in ligger det ex. några gamla kartonger med råttgift och annat bös)
- "nya" lackade golv tätar inomhus, ev. med plast under (värmen från oss når inte ner till grunden)
- bristfällig ventilation både sommar eller vinter (det finns 2 små "hål" i grunden, det ena är ett öppet hål mot norr som inte går att stänga och det andra är en lucka i söder som alltid har varit stängd)
- takavvattning till kommunalt avlopp med mycket gamla rör (går rakt ner i hörnen av husen, oklart om allt vatten når kommunens system)
- dränering (en slang ligger i dager pga berg, övrigt tämligen obefintlig)
- fälld björk 2 meter från huset
Det är möjliga problemområden vi har identifierat!
Samtidigt har huset stått i 100 år (jättefint skick, riktigt hantverk, varmt året om, inga lukter tidigare - men sedan snösmältningen har vi någon obekant lukt; svamp eller död råtta - hur vet man?). Huset ligger i hörnet av en tomt med katastrofalt söderläge där alla växter och gräsmatta torkar ut.
Skadedjur är råttor (riktigt stora som Anticimex har lagt gift åt 3 år i rad, de kan ligga döda under huset), silverfiskar på vintern och spår av någon trädgnagare som Anticimex sagt går på fuktigt trä och är ganska snälla.
Så: kan vi byta syllstock med papp under och sen sova gott, eller ska vi börja beta av listan?
Vad fixar vi först, vad gör mest åverkan?
Jag ser verkligen fram mot diskussionen!
Kan vi börja med vad som är värst, så kan vi gå över till lösningen senare (Hasopor, lerklining?)?
Tråden ligger i byggvård, ni förstår vad vi tycker om plast.
svårt att råda men jag skulle nog satsa på att bygga en eldstad så att huset blir uppvärmt inuti sig själv. Dräneringen skulle jag kolla upp också. Har ni spindlar i källaren mår huset bra. Gamla ruttna syllar håller bra också om de inte är anfrätta rakt igenom.B Bor i trähus från 1920 skrev:
Det mesta på den lista är inte bra.
Det är dock sannolikt inte bara en faktor som ställer till det utan snarare bidrar de allihop lite grand var. Med så lite fakta att gå på är det omöjligt att analysera situationen.
Var är syllen skadad? (t ex in- eller utsida, ovenkant eller underkant)
Är hela syllen runt om huset dåligt?
Är syllen bara lite mösig några cm in eller rätt igenom?
Markstänk? (Låg grund och hård yta ger extremt mkt markstänk som snabbt föröder trävirke.)
etc etc etc
Om huset har stått fint i 100 år så behöver ni inte göra något annat än att backa de odugliga moderna lösningar som huset blivit pådyvlat de senaste 50 åren eller så. T ex skrapa bort den täta färgen och rädda fasaden. Skrapa bort golvlacken. Sedan bör det vara lugnt, men alla punkterna behöver gås igenom och kontrolleras ordentligt. Trossbottens skick behöver nog också kontrolleras. Galler som håller råttor och mindre gnagare ute bör sättas i luftningshålen.
Förekommer markstänk så rekommenderar jag regelbunden tjärning av syllen och de nedre delarna av väggen där det skvätter upp. Alt en rejäl offerbräda som får bytas lite då och då.
Det är dock sannolikt inte bara en faktor som ställer till det utan snarare bidrar de allihop lite grand var. Med så lite fakta att gå på är det omöjligt att analysera situationen.
Var är syllen skadad? (t ex in- eller utsida, ovenkant eller underkant)
Är hela syllen runt om huset dåligt?
Är syllen bara lite mösig några cm in eller rätt igenom?
Markstänk? (Låg grund och hård yta ger extremt mkt markstänk som snabbt föröder trävirke.)
etc etc etc
Om huset har stått fint i 100 år så behöver ni inte göra något annat än att backa de odugliga moderna lösningar som huset blivit pådyvlat de senaste 50 åren eller så. T ex skrapa bort den täta färgen och rädda fasaden. Skrapa bort golvlacken. Sedan bör det vara lugnt, men alla punkterna behöver gås igenom och kontrolleras ordentligt. Trossbottens skick behöver nog också kontrolleras. Galler som håller råttor och mindre gnagare ute bör sättas i luftningshålen.
Förekommer markstänk så rekommenderar jag regelbunden tjärning av syllen och de nedre delarna av väggen där det skvätter upp. Alt en rejäl offerbräda som får bytas lite då och då.
Tack för svar!
Syllen är dålig utifrån (på en del ställen hela vägen rakt genom, på en del ställen med gedigen kärna), på ganska många ställen runt huset - en del med t.ex. låg grund och stänk, men en del ställen ligger högt och stänkfritt. Underkant av stocken tror jag nog det är på de flesta ställen (och där kommer ytterligare en punkt till listan över fel: naturgrunden har fått puts mot trät på vissa ställen, dessutom i "backe in").
Vi tror att skadorna har avstannat, det är torrt och fint just nu.
Vi kommer beta av listan så gott det går, vi börjar med att ta bort den moderna färgen och måla fasaden med linolja, plus slå bort putsen och göra "backe ut" och hoppas att det är rätt ordning.
Syllen är dålig utifrån (på en del ställen hela vägen rakt genom, på en del ställen med gedigen kärna), på ganska många ställen runt huset - en del med t.ex. låg grund och stänk, men en del ställen ligger högt och stänkfritt. Underkant av stocken tror jag nog det är på de flesta ställen (och där kommer ytterligare en punkt till listan över fel: naturgrunden har fått puts mot trät på vissa ställen, dessutom i "backe in").
Vi tror att skadorna har avstannat, det är torrt och fint just nu.
Vi kommer beta av listan så gott det går, vi börjar med att ta bort den moderna färgen och måla fasaden med linolja, plus slå bort putsen och göra "backe ut" och hoppas att det är rätt ordning.
Det låter som att syllen behöver bytas i sin helhet. Hade det bara varit lite ytligt här och där hade det förmodligen gått att halvsula.
Det blir nog bra. Om panelen är dålig nedtill så är det läge att lägga in en vattbräda/offerbräda för att skydda den nya syllen från regnvatten.B Bor i trähus från 1920 skrev:
