Om dränering

[AndersS]

Rolig läsning, ungefär så gjorde vi 1988 med Pordrän, men då förespråkade alla Platonmattan.
Skillnaden mot idag är väl att man använder tjockare isolering eller dubbla skivor.
Har idag en torr källare och ingen källarlukt.

 

[Rogermala]

Precis, då var ju Platon en "beprövad" och inarbetad metod. Men som sagt är det helt vansinnigt att använda för att isolera och torka ur väggen med. Det går ju även naturligtvis att använda dubbel tjocklek på skivorna. Men den eventuella "vinsten" värmemässigt lär inte vägas upp av den extra kostnaden. Så 1 lager räcker gott i de allra flesta fall.
Resultatet efter en omdränering(på rätt djup), bortskrapat asfaltskikt, och utvändig isolering enligt mitt förra inlägg ger ett helt makalöst resultat. Med varm och torr källare.

 

[larsson r]

Tänkte bidra med lite fakta för er som har funderingar om dränering och isolering av källarväggar. Klistrar in mitt inlägg från en annan tråd gällande om man ska fylla med makadam ända upp till mark eller inte.

Men först vanliga anledningar till fuktproblem i hus med källare och åtgärder.

Förr i tiden byggdes de flesta hus med källare genom att betongplattan gjöts direkt på mark, utan kapillärbrytande material(singel/makadam och cellplast) mellan betong och mark. Ytterväggarna fuktskyddades i regel utvändigt med kallasfalt som ströks på med pensel. Många hus värmdes också upp genom en oljepanna i källaren. Källaren värmdes då upp inifrån och värmekällan i källaren skapade ett slags "värmetryck" som pressade markfukt utåt.
När man sedan byter ut oljepannan mot t.ex. bergvärme eller fjärrvärme så försvinner den tidigare värmekällan som pressar fukt utåt.
Och problem kan börja uppstå. I en oisolerad källarvägg så uppstår kondenspunkten inne i betongväggen(mellan den kalla marken och det invändigt uppvärmda källarrummet). Och fukt rör sig mot kondenspunkten. Tidigare dräneringar lades också i regel för högt upp, så källarplattor brukar bada i vatten utan att dräneringen gör sitt jobb. Dessa saker gör att fukt binds i källarväggarna, vilket gör att kyla orsakar sprickor i betongen. Och fuktvandring kan även orsaka mögelrosor och färg/putssläpp på insidan.
Om man dessutom har isolerat eller klätt insidan av källarväggen med trä förvärras problemen.
Hur ska man då göra?
Jo, man ska isolera källarväggarna på utsidan!
Med isolering (dränskivor) på utsidan väggen, så flyttas kondenspunkten utåt. Skivorna isolerar väggen mot den kalla marken. Väggen värms upp inifrån, och varmt och kallt möts(kondenspunkt) mitt i isolerskivan. Fuktvandringen vänds alltså utåt ur väggen, förutsatt naturligtvis att man skrapat bort mestadels av det tidigare asfaltsskiktet. Vilket annars hindrar fukten från att vandra utåt. Fukten kondenseras i skivan och rinner neråt och når dräneringen.
I övrigt gör man enligt nedan.

Man ska absolut INTE fylla med makadam ända upp till marknivå. Det vet alla entreprenörer som är utbildade på DRÄN-material. Som sagts av tidigare inlägg ska makadam/singel bara ligga runt dräneringsrören. Annars leds extra vatten ner mot sulan/källarväggen, vilket är raka motsatsen mot vad man vill åstadkomma. Så mycket som möjligt av eventuellt asfaltskikt tas bort från betongväggen under mark. Själva sulan brukar skyddas med tätskikt/tätduk. Sedan läggs dränering med ev markduk. Se till så dräneringens högsta punkt hamnar under betongplattans underkant/lägsta punkt och med ca. 0,5 cm fall per meter. Dränröret bör täckas med ca. 10 cm singel/makadam typ 8-16. Därefter monteras dränskivorna upp till ca. 10 cm under slutlig marknivå. Skivorna skyddas med duk utanför mot återfyllningsmassorna. Föredrar själv Opti-drain systemet som har en egen grön skyddsduk med andas-funktion/typ gore-tex och som inte fastnar i skivorna eller binder fukt som vanlig markduk, men den funkar också. Överst toppar man med plastlist och tätmassa mot betongväggen. Sedan bör marken luta från väggen och utåt ca. 5 cm per meter närmaste 3 metrarna. Allt enligt tillverkarnas rekommendationer. Fyller man med singel ändå upp till mark som jag ändå tyvärr vet förekommer så uppstår flera nackdelar. Mer yt/regnvatten leds ner mot dräneringen och betongväggen vilket ökar fukten i källarväggen istället för att torka ut den. Man leder dessutom ner kyla mot väggen, vilket också är tvärt emot vad man vill. Dessutom måste man köpa mer makadam(dyrare), samt att man också måste köra bort jordmassor som annars hade återfyllts(också dyrare/extra transport/arbete). Återfyllsmassorna är också i regel mer "vattentäta", mot vad makadam är. Så man inte leder fukt mot väggen. Gör man som jag beskriver så får man en källarvägg som torkar ut och värms upp med bättre klimat och värmeekonomi. Tänk också på att man inte får ha isolering eller träbeklädnad på insidan källarväggarna. Vilket kan motverka utåtgående fuktvandring i betongväggen, och ge upphov till fukt och mögel m.m. måla gärna källarväggarna utvändigt över plastlisten så man får ett komplett tätskikt mot regn m.m. innan man återfyller de sista massorna. Tänk också på att överdriva återfyllningen en smula, då jordmassorna sjunker ihop och komprimeras olika mycket närmaste åren efter, beroende på innehåll. Man kan även få komplettera med mer material i vissa fall efter något år. Lerjordar sjunker ihop mest. Nya dagvattenrörsystem och brunnar installeras naturligtvis samtidigt.
Har gjort många husdräneringar under många år, och det blir mycket gott resultat och ekonomi om man gör på rätt sätt. Tyvärr förekommer okunskap och till och med fusk i branschen. Kolla gärna med tillverkarna av dränsystemen(Opti-drain, Iso-drän, m.m.) efter auktoriserade installatörer i ert område. De bör ha utbildning i hur systemen monteras. Och priserna skiljer sig förstås åt beroende på hur mycket som ska göras.

Ska kanske nämna något om platonmattor också. De ska man aldrig använda på källarväggar som är uppvärmda på insidan på något sätt. Eller där människor uppehåller sig. De är endast till för att hålla bort vatten/markfukt från att tränga in mot betong. Men de torkar inte ut eller värmer väggarna. Så de bör bara används vid t.ex. krypgrund, platta på mark, jordkällare eller dylikt.
Ja det blev mycket info....men hoppas det blir till hjälp

En sak att inte glömma , ved å oljepanna i källaren va ju enorma avfuktare med all luft dom drog i sej åxå

 

[Rogermala]

En sak att inte glömma , ved å oljepanna i källaren va ju enorma avfuktare med all luft dom drog i sej åxå

Precis det jag menade med "värmetrycket" som man hade tidigare med eldningspannorna...