Att det varit gäckande väder denna aprilmånad tror jag många kan skriva under på - igår (måndag 26 april) hade vi snöyra och snöblandat regn på förmiddagen för att senare under dagen klarna upp något, temperatur mellan +1 och +6, detta en knapp mil söder om Stockholm. Efter att ha sett blåsippor redan i slutet av februari och vitsippor under många veckor nu är det nog många som tror att våren kommit av sig, men det har ju hänt förr även om det känns lite trist att inte hunnit städa ur växthuset.
Därför tänkte jag slå ett stag för Vårkollen - ett samarbete mellan Svenska Botaniska Föreningen och Svenska fenologinätverket - som uppmuntrar alla att ta en titt i naturen (jag räknar min halvvilda trädbevuxna tomt till natur) och nu i Valborgshelgen rapportera hur långt våren kommit just hos er. https://www.varkollen.se/
Går endast att rapportera 30 april och 1 maj.
Därför tänkte jag slå ett stag för Vårkollen - ett samarbete mellan Svenska Botaniska Föreningen och Svenska fenologinätverket - som uppmuntrar alla att ta en titt i naturen (jag räknar min halvvilda trädbevuxna tomt till natur) och nu i Valborgshelgen rapportera hur långt våren kommit just hos er. https://www.varkollen.se/
Går endast att rapportera 30 april och 1 maj.
Robotgräsklippare och igelkottar, ingen bra kombination.
https://www.natursidan.se/nyheter/ny-studie-om-igelkottar-och-robotgrasklippare/
https://www.natursidan.se/nyheter/ny-studie-om-igelkottar-och-robotgrasklippare/
Stor lycka! Min treenighet av markjagande insektsätande fåglar är alla tillbaka i år igen. Sädesärla, rödhake och idag rödstjärt. Alla mycket trevliga att titta och lyssna på och givetvis väldigt nyttiga för att hålla balans på insektspopulationen.
Rödstjärten är enkel att känna igen på sin jaktmetod på ganska långt håll. Den sitter med dallrande stjärt någon meter upp i tex ett träd och spanar efter insekter på marken eller i luften och gör sen en snabb attack och så tillbaka upp i ett träd. Kan häcka i en vanlig småfågelholk och den vill ha halvöppen mark med gott om insekter. Så vill man ha in den är det ungefär de vanliga knepen för att få in fåglar: träd, holkar, buskar, mycket insektslockande växtlighet, giftfritt och ingen katt. Och vill man inte ha in den så ska man alltså istället satsa på den moderna kombon med gigantisk altan, stenplattor, anal gräsmatta och ett tamt rovdjur.
När jag flyttade in för tre år sen fanns nog ingen av de tre fågelarterna här för då var det nästan bara träd och gräsmatta och förra ägarna hade två katter. Nyckeln hos mig var att börja förvandla en del gräsmatta till äng. Även om den är lååångt ifrån någon gudomlig blomsteräng än så har insektspopulationen redan ökat drastiskt och då kommer fåglar och fladdermöss som ett brev på posten. Staren har också kommit hit, med flera häckande par nu, som en följd av ökad mängd insekter på ängen. Även den oerhört vackra steglitsen är tillbaka i år. Den kom hit på sensommaren andra året och kalasade då på frö från 'ogräset' korsört som jag lät stå. Men nu kommer den hit redan på våren och häckar här någonstans.
Som tack till rödstjärten för att den kom tillbaka så drog jag ut ett par stora yviga döda grenar på ängen som den kan sitta och spana på. Och så sådde jag tjugo påsar ängsfrö till. Väldigt få av dom kommer blomma på den alltför näringsrika marken, men minsta lilla blomma är ett steg i rätt riktning och det behövs inte mycket för att märka att naturen snabbt och tacksamt återhämtar sig och betalar mig tusenfallt.
Rödstjärten är enkel att känna igen på sin jaktmetod på ganska långt håll. Den sitter med dallrande stjärt någon meter upp i tex ett träd och spanar efter insekter på marken eller i luften och gör sen en snabb attack och så tillbaka upp i ett träd. Kan häcka i en vanlig småfågelholk och den vill ha halvöppen mark med gott om insekter. Så vill man ha in den är det ungefär de vanliga knepen för att få in fåglar: träd, holkar, buskar, mycket insektslockande växtlighet, giftfritt och ingen katt. Och vill man inte ha in den så ska man alltså istället satsa på den moderna kombon med gigantisk altan, stenplattor, anal gräsmatta och ett tamt rovdjur.
När jag flyttade in för tre år sen fanns nog ingen av de tre fågelarterna här för då var det nästan bara träd och gräsmatta och förra ägarna hade två katter. Nyckeln hos mig var att börja förvandla en del gräsmatta till äng. Även om den är lååångt ifrån någon gudomlig blomsteräng än så har insektspopulationen redan ökat drastiskt och då kommer fåglar och fladdermöss som ett brev på posten. Staren har också kommit hit, med flera häckande par nu, som en följd av ökad mängd insekter på ängen. Även den oerhört vackra steglitsen är tillbaka i år. Den kom hit på sensommaren andra året och kalasade då på frö från 'ogräset' korsört som jag lät stå. Men nu kommer den hit redan på våren och häckar här någonstans.
Som tack till rödstjärten för att den kom tillbaka så drog jag ut ett par stora yviga döda grenar på ängen som den kan sitta och spana på. Och så sådde jag tjugo påsar ängsfrö till. Väldigt få av dom kommer blomma på den alltför näringsrika marken, men minsta lilla blomma är ett steg i rätt riktning och det behövs inte mycket för att märka att naturen snabbt och tacksamt återhämtar sig och betalar mig tusenfallt.
Det vore inte idé att slå ängen 1-2ggr / år och forsla bort det för att utarma marken något? Har för mig han den danske bonden gjorde så när han skulle återskapa en bäck med äng runt om.S segv skrev:
Jodå, jag har klippt ner den till 0mm flera gånger, och förra året växte gräset fortfarande upp och blev kraftigt och en och en halv meter högt. Blir nog ingen större skillnad i år heller. Det här är sveriges bästa åkermark med fet skånsk näringsrik lerjord och näring är ängens fiende nummer ett, så att riktigt utarma den och få en skir blomsteräng här tar mååånga år. Men som sagt, så fort man låter den artmässigt döda gräsmattan växa upp så kommer ändå insektslivet att blomma upp och gynna hela näringkedjan och det är ändå mitt viktigaste mål. Min trädgård ska i första hand bli ett insekts och småfågelparadis. Människans behov kommer här i andra hand.engs skrev:
Vi har betesmark som är gammal åker, den har betats konstant sedan 94 utan gödning, och gräset där konkurrerar fortfarande ut allt. Djuren som betat där har förvisso fått foder utifrån som kunnat tillföra näring.
Det går inte i en handvändning att göra om kraftig jord till en blommande äng, åtminstone inte på lerjord i Skåne.
Det finns dock rätt trevliga blomsterblandningar som man kan så efter plöjning. Olssons frö är duktiga på dessa.
Det går inte i en handvändning att göra om kraftig jord till en blommande äng, åtminstone inte på lerjord i Skåne.
Det finns dock rätt trevliga blomsterblandningar som man kan så efter plöjning. Olssons frö är duktiga på dessa.
Jag är djupt imponerad av din kunskap och dina ambitioner om att göra din trädgård till en plats för att gynna livet för alla de som inte kan göra sin röst hörd. När jag läser det du skriver infinner sig en känsla av hopp för framtiden - vi kan om vi vill förändra det som vi egensinnigt och ansvarslöst skadat och förstört.S segv skrev:
Här finns bra tips: https://pollinators.ie/videos/
Jag har köpt några växter sommarblom/ängsblommor/biväxter som ska hjälpa pollinerare. Lite otydligt när jag ska så dem. Måste det vara frostfritt tro? Eller går det lika bra att kasta ut dem nu?
Jag är uppvuxen med en sädesärla som varje år kom tillbaka och 60 år senare är det fortfarande sädesärlor på samma plats - VARJE sommar!S segv skrev:
Ok, det står "när jorden blivit varm" och maj-juni på mina. När det varit en kall natt är ju inte jorden särskilt varm, tänkte om de tar skada alternativt tar skada när de grott och kommit upp om det blir frost. Men jag kastar ut ett par påsar och sparar några då.S segv skrev:
Som jag nämnt innan så kan lite ris och grenhögar göra nytta för djuren i trädgården. Så jag har byggt upp två högar. Inga stora högar, mellan en och två meter breda. Hade väl tänkt att några insektsätande småfåglar skulle kunna hitta lite mat där inne. Kanske vågat hoppats på att någon liten småfågel, som gärdssmygen, skulle vilja häcka där. Men idag fick jag veckans bästa present. Koltrasten häckar i högen på baksidan! Himmel vad glad jag blir!
Jag har ju matat dom med ekologiska äpplen och hemmagjorda fettbomber över vintern och har haft uppåt ett dussin här när det varit kallt, men de har ändå varit otacksamt få och skygga så fort det blivit plusgrader. Trädgården är inte tillräckligt lummig än för att koltrasten ska trivas, då den vill smyga runt under buskar och leta insekter. Men idag så fick jag ändå belöningen. Med råge. Så jag har gjort mitt för sveriges nationalfågel och kommer att njuta extra mycket när koltrastarna sjunger sin magi över nejden.
Jag har ju matat dom med ekologiska äpplen och hemmagjorda fettbomber över vintern och har haft uppåt ett dussin här när det varit kallt, men de har ändå varit otacksamt få och skygga så fort det blivit plusgrader. Trädgården är inte tillräckligt lummig än för att koltrasten ska trivas, då den vill smyga runt under buskar och leta insekter. Men idag så fick jag ändå belöningen. Med råge. Så jag har gjort mitt för sveriges nationalfågel och kommer att njuta extra mycket när koltrastarna sjunger sin magi över nejden.
HURRA, HURRA, om stararna har ägg nu så har vi sex bosättningar i närheten av huset, såg dem nyss när de gick och pickade i gräset. Det är fler än vi haft på många år.
Om inte honorna ruvar ännu så är det tre par, inte dåligt det heller. Har inte varit ute på åkrarna och kollat där vi satt upp många holkar vid skogskanterna så det återstår att inspektera.
Det var den glada nyheten, den dåliga är att inga tornseglare har anlänt, inte heller svartvit flugsnappare. De håller tidtabellen bättre än SJ, första veckan i maj.
Vi har nyss låtit byta taket på baksidan av den gamla ladugården. På framsidan har vi tegelpannor, fortfarande i hyfsat skick och där huserar tornseglarna. Jag stressade nog takläggarna att taket på baksidan skall vara klart till den första maj, ingick i kontraktet. Sista helgen jobbade de både lördag och söndag och de fixade det, gissa om jag varit nervös men var är fåglarna?
Om inte honorna ruvar ännu så är det tre par, inte dåligt det heller. Har inte varit ute på åkrarna och kollat där vi satt upp många holkar vid skogskanterna så det återstår att inspektera.
Det var den glada nyheten, den dåliga är att inga tornseglare har anlänt, inte heller svartvit flugsnappare. De håller tidtabellen bättre än SJ, första veckan i maj.
Vi har nyss låtit byta taket på baksidan av den gamla ladugården. På framsidan har vi tegelpannor, fortfarande i hyfsat skick och där huserar tornseglarna. Jag stressade nog takläggarna att taket på baksidan skall vara klart till den första maj, ingick i kontraktet. Sista helgen jobbade de både lördag och söndag och de fixade det, gissa om jag varit nervös men var är fåglarna?
Det börjar bli plågsamt att läsa, allt som finns i naturen och på något sätt stör människan skall bort. Jag har länge grubblat över varför kunskapen om naturen och vårt beroende av den numera är närmast obefintlig, allt från maskar, svamp, insekter, fåglar, växter upplevs som störningar.
Nu läser jag om svalorna och deras behov av boplatser, här finns så många händiga personer som kanske kunde förbarma sig och snickra till en bostad för de bostadslösa som också lider brist på mat. Svalor brukar finnas där det finns jordbruk och djur.
https://www.natursidan.se/nyheter/allt-farre-hussvalor-du-kan-hjalpa-till/
Nu läser jag om svalorna och deras behov av boplatser, här finns så många händiga personer som kanske kunde förbarma sig och snickra till en bostad för de bostadslösa som också lider brist på mat. Svalor brukar finnas där det finns jordbruk och djur.
https://www.natursidan.se/nyheter/allt-farre-hussvalor-du-kan-hjalpa-till/
