Ja jag vill inte verka tjatig men nånstans har jag lärt mig att trådhastigheten ska regleras i förhållande till bågspänningen för att ge en stabil båge. Min svets verkar ha en mer direkt koppling till bågsidan än din verkar ha, men får jag gissa så kan nog diacen ha mycket att säga till om i den kretsen. Jag skulle tro att dennes data är mer noga än triacen . (I vart fall om triacen ligger nåsånär lika originalet i triggström)
Originaltriacen (T1210NH) är specad att tända vid 25 mA på gaten. Den jag bytte till (BTA12 700 BW) är specad att tända vid 50 mA på gaten. Det var kortslutning mellan ena huvudterminalen och gaten på triacen. Kanske att den tagit med sig diacen. Det verkar dock lite konstigt att den skulle gå sönder bara lite.
Elektrolytkondensatorerna hör till en del av kortet som fungerar. Dels är de för att glätta spänningen som reläet drar med och dels är de för den logik som gör att trådmatningen pulserar om man vill det. Reläet drar som det skall och pulserar om man ställer in att det skall göra det.
Bjober. Det är i högsta grad en koppling mellan bågspänningen och trådmatningen. Trådmatningen matas från själva svetstransformatorn före likriktaren. Min fundering gällde om den var tvungen att vara det eller om man kunde bygga en annan reglering fristående från svetsspänningen. Om det du läst stämmer så är det en uppenbart dålig idé. Jag har nu även mätt dioderna i svetslikriktaren, och de verkar ok.
Jag har för mig att jag provade min trådmatning med nätaggregat och att det funkade skit, men det är ++10år sedan så ska inte säga säkert. Har du nått att prova med?
Jag provade att koppla ett batteri till motorn för att se att den fungerade. Den snurrade snällt och matade tråd, men jag har inte provat att svetsa på det viset. Jag insåg att jag farit med osanning. Trådmatningen drivs av en egen sekundärlindning. Det borde fortfarande innebära att trådhastigheten sjunker vid ökat strömuttag, men kanske inte lika mycket som om den drivits direkt av bågspänningen.
Här är två oscilliskopbilder när jag mäter över diacen. Jag har svårt att komma till en annan slutsats än att diacen är trasig.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Här tänder diacen i båda riktningar, men vid helt olika spänning.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Här tänder inte diacen alls i ena riktningen trots att spänningen kommer upp i samma nivå som på föregående bild. Den tycks leda igenom ungefär som en zenerdiod, men den tänder inte.
Ja, det är nog bara en "monac" kvar av din diac. Anledningen till att den ändå stannar vid 17V är väl att maximal diodbackspänning uppnås då, d.v.s. i princip zenereffekten som du säger. Ibland räcker den "statiska" styrströmmen till att tända triacen (kurva1) (utan den impuls som vid normal funktion bildas när kondingen laddar ur), ibland inte (kurva2). Jag tror inte att diacen tänder in något av fallen - spänningen går mot noll genom att triacen tänder helt enkelt.
Det är inte alls orimligt att diacen ryker om triacen går sönder i öppen mod med det schemat som du har. I och med att det saknas en serieresistans för potentiometern så hamnar i värsta fall (potten på 0 ohm) hela lasten över diacen om denna men inte triacen tänder. Det är brukligt att ha en sådan serieresistans, så jag skulle löda in en. Du kommer kanske att tappa lite grann i max motorstyrka och det är kanske därför de har valt att inte ha någon serieresistans.
Jag skaffade en diac från Elfa. Än har jag bara svetsat några provsträngar, men intrycket är att svetsen fungerar bättre än den gjort så länge jag ägt den. Jag misstänker att diacen varit dålig redan tidigare. Tack för all hjälp.
Ruskar liv i denna tråden igen, då jag har samma kort och problem som TS.
Lödde loss och mätte triacen, har runt 34 Mohm mellan A1-A2 och A2-G. Ca 1 ohm mellan A1-G. Då bör väl den vara kass om jag förstått instruktionerna på nätet korrekt
Min slutsats var att det inte var så kinkigt vilken triac man använde. Enda skälet till att jag använde den det blev var att jag hittade den hemma. Jag lödde loss den från en trasig elementtermostat. Hittar du databladet på den ursprungliga? Titta på ström- och spänningstålighet. Möjligen även tändström. Men det sista skilde ju en del mellan den ursprungliga och den jag valde så det är nog inte så kinkigt.
Om du har ett likadant kort som jag så är elektrolytkondensatorerna till för att ge pulserande matning av tråden. De kondensatorer som är inblandade i hastighetsregleringen är bara de små som sitter i närheten av triacen. Vad är det för svets du har? Min är en Loke mig som jag inte sett i fler exemplar. Inte överdrivet bra för övrigt.
