Du nämnde att det sen tidigare finns sex givna bygglov för olika åtgärder. När gavs dessa och vad innehöll de för åtgärder? Det är intressant eftersom det kan finnas information i dessa som föranleder att man skulle kunna anse att tidigare avvikelser faktiskt har godtagits. Därmed borde det samtidigt finnas argument som talar för att det byggnaden är ett "lagligt" enbostadshus. Om det finns äldre beslut om lov för t.ex. tillbyggnader där kommunen inte har lyft denna problematik. Då ska det inte vara problem med t.ex. attefallsregler eller lovbefriade åtgärder. Om int eannat är det bra argument i din dialog med ordföranden för att möjligen få till ett positivt beslut i nämnden. Läs mer här om du inte redan gjort det: [länk]
Boverket skriver även att rättsläget är osäkert om det inte framgår om en avvikelse har prövats vilket ni kan använda er av i argumentationen med kommunen (och ordförande i nämnden). Det finns öppningar för att hantera detta ärende pragmatiskt. Citat från länken ovan: "Om det uttryckligen framgår i det tidigare bygglovs- eller fastighetsbildningsbeslutet att avvikelsen har prövats och att den har godtagits är det ingen tvekan om att den har godtagits och att bygglov kan ges även om utgångsläget är planstridigt. Om det finns ett beslut där bygglov har getts eller fastighetsbildning har skett där det inte framgår av beslutet att det var en avvikelse och att avvikelsen har godtagits är det däremot oklart vad som gäller. Detsamma gäller om det inte går att få tag på beslutet. Det finns ingen vägledning i förarbetena till lagen och den rättspraxis som finns är inte entydig. Att det inte framgår av beslutet kan ha flera orsaker. Det kan till exempel vara att byggnadsnämnden eller Lantmäteriet var medveten om att åtgärden var planstridig och ansåg att det var en godtagbar avvikelse, men inte skrev in det i beslutet. Det kan även vara så att byggnadsnämnden eller Lantmäteriet inte var medveten om åtgärdens avvikelse och därför framgår det inte av beslutet. Ett annat exempel är att åtgärden var planenlig enligt den rättspraxis som gällde när beslutet togs men enligt dagens rättspraxis är den inte det."
Vad gäller utformningen av de befintliga byggnaden så låter det som om det kan finnas möjligheter till avsteg från dagens BBR, läs mer på denna sida: [länk]
Du borde kunna argumentera för at det är ett unikt fall där särskilda skäl är applicerbart och at avvikelsen är mindre (rumshöjd exempelvis).
Har ni fortfarande möjlighet att överklaga till MÖD och begära prövningstillstånd? Gör det i sådana fall och utveckla din talan med denna nya information du presenterat!
Annars borde du skicka in en ny ansökan igen, även om det är en tråkig och krävande process.
Hade varit intressant att tagit del av domen från MMD i sin helhet om det är möjligt? Eller om du vill PM:a vilket mål nr det rör sig om.
Just planstridiga utgångslägen är komplicerat och detta område borde verkligen ses över för att förenkla. Hur många suterränghus med lov med stöd av lagstiftning innan ÄPBL är idag inte att betrakta som planstridiga i områden med äldre stads- eller byggnadsplaner som föreskriver högst en våning? Blir ett himla besvärligt läge för dessa fastighetsägare om de önskar göra en i övrigt planenlig tillbyggnad ...
Åtgärderna är för olika tillbyggnader. Från början fanns ingen övervåning som sagt. Så här ser det ut. Det vita är alltså ursprungsytan som anses inte ha bygglov.
Jo, jag argumenterade just detta till MMD men utan gehör. Enligt Boverket är bygglovsbeslut gynnande, varav det inte uttryckligen måste framgå av beslutet att det är en avvikelse för att avvikelsen ska anses vara godtagen i ett tidigare beslut. De svarade i stället detta:
"Att nämnden sedan byggnaden uppfördes vid upprepade tillfällen mellan åren 1922
och 1976 meddelat bygglov för ändringar m.m. av byggnaden innebär inte automatiskt att avvikelsen från planen prövats och godtagits på sätt som avses i 13 punkten i övergångsbestämmelserna till PBL. Någon sådan uttrycklig prövning av avvikelsen har såvitt framkommit inte gjorts."
Gällande BBR är så är det tillsynsinspektörerna som säger ja eller nej till att ev. avsteg får göras här... och i den här kommunen är man benhård.
Domen har nr P 4699-20. Och vi har överklagat vidare till MÖD nu men även om de ens tar upp ärendet så har vi ingen aning om hur det slutar. Känns som ett vanskligt lotteri och om vi ska vara ärliga så är vi inte sugna på att slösa ett år till. Allt handlar om vad statsjuristerna säger att vi kan göra. Dialogen med ordföranden i nämnden är än så länge väldigt bra (den enda personen som verkligen tagit sig tid för oss i den här situationen).
Jag är väl inne på samma linje som Boverket i sådana fall, man kan tycka att det kunde varit en rimlig tolkning. Om nu kommunen missat det i tidigare beslut borde det inte "straffa" dig nu flera år senare. När man förvärvar en fastighet och tittar i arkivet där det framgår att tidigare lov beviljats för tillbyggnader så borde man kunna vara trygg i det inför framtida planenliga tillbyggnader. Skillnad om man vill göra en planstridig tillbyggnad, då är det ju inget konstigt att tidigare avvikelser behöver beaktas.
Bra att du begärde prövningstillstånd hos MÖD! Du har ju inget att förlora på det i detta skede.
Ja, just vad gäller rumshöjd så är det ju ett tekniskt egenskapskrav som byggnadsinspektörerna granskar inför startbesked. Mot bakgrund av allt du redogjort för så är det ju tråkigt att de inte tar höjd för helheten och de förutsättningar som finns. Är det en värdefull byggnad? Utpekad på något vis? I sådana fall kanske du har möjligheter att peka på varsamhetskraven och förvanskningsförbudet? Du kan läsa lite mer om det på denna länk: https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...llampning-av-kraven-vid-andring-av-byggnader/
Åtgärderna är för olika tillbyggnader. Från början fanns ingen övervåning som sagt. Så här ser det ut. Det vita är alltså ursprungsytan som anses inte ha bygglov.
[bild]
Om jag tolkar skissen rätt så har man vid sammanlagt tre olika tillfällen godkänt tillbyggnader som sträcker sig in i det planstridiga området och är lagda där pga. de livar med den befintliga väggen.
Vore konstigt om inte detta ska kunna analogitolkas som att man accepterat att huset i dess helhet får existera?
Ooxöga skrev:
Om det finns ett beslut där bygglov har getts eller fastighetsbildning har skett där det inte framgår av beslutet att det var en avvikelse och att avvikelsen har godtagits är det däremot oklart vad som gäller.
Här bör man rimligtvis ta hänsyn till tidpunkten för beslutet också. Ett relativt sentida beslut kan man förvänta sig att det ska vara explicit utskrivet pga. hur lagstiftning och praxis sett ut då. Medan ett äldre beslut skulle vara rent anakronistiskt att lägga något tolkningsvärde i att det inte är utskrivet, eftersom det var det normala förfarande som man kunde förvänta sig utifrån dåtidens rutiner.
Klistrar in domen från Mark o miljö. Vi har inte överklagat till MÖD då vi inte har tid att slösa ett år till på en dom som med största sannolikhet får samma utfall.
"Vad gäller den i målet aktuella byggnaden så kan konstateras att gällande plan inte
innehåller någon anvisning om att 39 § byggnadsstadgan inte ska tillämpas.
Om 39 § BS ska tillämpas så får byggnadsnämnden göra undantag för regeln om minsta avstånd till tomgräns.
Har byggnadsnämnden haft ärendet uppe, eller är det bara tjänstemännen som har handlagt det?
Om det senare, så skulle jag kontakta lämpliga politiker i byggnadsnämnden och berätta om läget. Lämpliga politiker är de vars partier du kan tänka dig att rösta på, och det kan du kanske tala om också.
Ordföranden i nämnden kanske bör kontaktas också, oavsett partifärg.
Åtgärderna är för olika tillbyggnader. Från början fanns ingen övervåning som sagt. Så här ser det ut. Det vita är alltså ursprungsytan som anses inte ha bygglov.
[bild]
Tillbyggnaderna måste väl ha fått lov efter att ÄPBL infördes 1987 för att man ska kunna säga att de har godkänts i efterhand.
Jag hoppas verkligen det har löst sig för TS, detta var en ögonöppnande tråd för mig. Hur vårt rättssystem har sänkt tankarna bakom PBLs enkelhet genom beslut på 90-talet som gett orimlig praxis. Nästan som att man vill skapa problem.
Jag hoppas verkligen det har löst sig för TS, detta var en ögonöppnande tråd för mig. Hur vårt rättssystem har sänkt tankarna bakom PBLs enkelhet genom beslut på 90-talet som gett orimlig praxis. Nästan som att man vill skapa problem.
Ja, TS skrev ju tidigare att de överklagat P 4699-20 till MÖD. Brukar läsa en del av deras avgörande men kan inte minnas att jag sett något som liknar TS situation, gissningsvis blev det inget prövningstillstånd.
Det här är en tråd som jag inte sett tidigare. Jag har inget väsentligt att tillföra men TS hade en fråga i #62 som aldrig besvarades, nämligen:
Bbladbaggen skrev:
Förstår inte hur en detaljplan i så fall skulle kunna ändras till vår fördel när det gäller placering. Kan du ge exempel på hur en sådan formulering skulle kunna vara (isch)?
Här är ett exempel. Efter MÖD P 11466-15 så väljer Nacka kommun numera att precisera placering av huvudbyggnad i nya planer i gamla områden så här:
Hej! Det löste sig. Det visade sig att tomten/lagfarten inte skapades juridiskt förrän året efter huset byggdes, dvs det fanns ingen tomt i någon formell mening då (och utan tomt inte heller någon tomtgräns att förhålla sig till). Handlingen fanns hos Lantmäteriet men inte i kommunens arkiv. I handlingen finns ett beslut av nämnden med en anteckning om att det redan finns ett hus uppfört på tomten, dvs därmed redan godkänt i förhållande till tomtens utstakning/placering. Så slutet gott allting gott efter ett sista möte med kommunens jurister. Vi lade dock ner överklagan till förmån för en attefallstillbyggnad på 15 m2 för att spara tid då processen hade hållit på i ett år till. Efter det har vi fått andra bygglov godkända utan problem. En jäkla soppa!
Det här är en tråd som jag inte sett tidigare. Jag har inget väsentligt att tillföra men TS hade en fråga i #62 som aldrig besvarades, nämligen:
Här är ett exempel. Efter MÖD P 11466-15 så väljer Nacka kommun numera att precisera placering av huvudbyggnad i nya planer i gamla områden så här:
[bild]
Ja, den där formuleringen borde fler kommuner använda sig av när det tas fram nya DP i områden... Om man nu inte ser det som ett problem det vill säga.
