För att det skall vara en miljövinst, d v s att träden skall hjälpa till att ta upp den koldioxid vi släppt ut fossilt, behöver ju kolet återgå till att bli fossilt. Om man eldar upp den som ved, etanol eller metanol så återgår kolet i fprm av koldioxid i atmosfären. Även när trädet ligger och ruttna återgår mycket till atmosfären.Maskintok skrev:Men etanol mm är väl mest vattenånga...
Det är ju inte fossilt bunden kol i den koldioxid växter släpper ut..
När man gör etanol så är det väl i jäsningsprocessen som koldioxiden frigörs.
Bara en reflektion, lite OT
om detta tvistar de lärda... orkade knappt läsa hälften när jag googlade...G gaidin skrev:
fast etanolens koldioxid ingår ju i ett kretslopp.. det gör inte det man gräver upp ur marken.. Så jorden bör bli gladare om man tankar sprit både här och där... Sedan låter träden i tätorter vara.. Och sköter den svenska skogen..
Redigerat:
Minns jag rätt skrev jag att om det är farligt så ska det bort.M Messier1994 skrev:
Om inte så ska grannen mest bara vara tyst och sköta sin egna tomt
Jag är inte kär i mina träd. Jag tar bort träd och växtlighet som skadar. Men att ta bort ett träd för att grannen vill det gör jag inte. De får betala hur mycket de vill.
Skall vi framgångsrikt binda koldioxid med träd i krävs det att koldioxiden hålls bunden så länge som möjligt. Detta innebär att träden får växa länge för så länge de lever är koldioxiden bunden. Detta innebär att man försöker hålla största möjliga trävolym per hektar. Detta innebär också att innan träden dör och ruttnar hugger man ned dem och sågar byggnadsvirke av dem och bygger hållbara hus med mycket trä i till exempel massivträ eller timmerhus som håller mer än halva kolmängden bunden i 100-300 år till. Då kan man hålla kolet bundet i 200 år i skogen och sedan 300 år i huset och det blir 500 år som det är borta ur kretsloppet innan huset har tjänat ut och blir ved och koldioxiden frigörs.
En massavedsåker med turbotall håller väldigt litet koldioxid bunden eftersom all koldioxid är ute i luften igen på några årtionden. Att den binder mycket koldioxid i året saknar betydelse när den kommer ut igen nästan omedelbart.
En massavedsåker med turbotall håller väldigt litet koldioxid bunden eftersom all koldioxid är ute i luften igen på några årtionden. Att den binder mycket koldioxid i året saknar betydelse när den kommer ut igen nästan omedelbart.
Unga växande träd jobbar stenhårt för klimatet - LRF
https://www.lrf.se/politikochpaverk...aringar.-de-ater-mest-koldioxid-nar-de-vaxer/
suttit och läst en viss herre på SLU skriva om detta.
Kolförråden i skog och mark ökar och bidrar till att bromsa klimatförändringarna | Externwebben
https://www.slu.se/ew-nyheter/2020/12/klimatrapportering2020/
https://www.lrf.se/politikochpaverk...aringar.-de-ater-mest-koldioxid-nar-de-vaxer/
suttit och läst en viss herre på SLU skriva om detta.
Kolförråden i skog och mark ökar och bidrar till att bromsa klimatförändringarna | Externwebben
https://www.slu.se/ew-nyheter/2020/12/klimatrapportering2020/
Nja, om du tillverkar papper som lagras så borde det ju vara bra för miljönH heimlaga skrev:
Träd lagrar in mest koldioxid per år när de är unga och växer kraftigt, desto större de blir desto mindre växer de per år och desto mindre koldioxid lagrar de in. De håller den dock lagrad så länge man inte eldar upp dem, eller låter dem förmultna...
vet inte att jag har varken dementerat eller kommenterat vad du skrev, utan la till länkar så man har fakta.H heimlaga skrev:
Mja..... det finns skäl att komma ihåg att massaindustrin lobbar hårt för kortare omloppstider och större inriktning på massavedsproduktion och ofta får olika skogsägarorganisationer med sig.Maskintok skrev:
I dag är man som skogsägare i kläm mellan miljömupparna som menar att man inte borde få hugga alls och skogsindustrin som vill ha ett skogsbruk inriktat enbart på produktion av massaved som för närvarande betalas så dåligt att man knappt får huggnings- och utkörningskostnaderna betalade.
Den där artikeln uppfattade jag som en partsinlaga från skogsindustrins sida. Eftersom det ingenstans kommer fram hus länge koldioxiden är bunden.
inte massaved, fiber.H heimlaga skrev:
Man lägger ner de flesta massabruken.
Medans fiber säljer man som export eller så går det till tillverkning..
Förstår hur och vad du menar, men jag är mer på SLU sidan än industri sidan.
Etanol: C2H5OH. Kol, väte och syre, alltså.Maskintok skrev:Men etanol mm är väl mest vattenånga...
Det är ju inte fossilt bunden kol i den koldioxid växter släpper ut..
Förbränning av etanol:
etanol + syrgas -> koldioxid + vatten
Vid förbränningen hamnar kolet från etanolen i atmosfären som koldioxid.
Sen tar det ganska lång tid innan det kolet binds av växter igen.
Skillnaden mellan fossilt kol i atmosfären och icke-fossilt kol är helt enkelt hur lång tid det tar att återbinda. Fossilt kol bands för miljontals år sen. Förbränning av nyhuggen ved släpper ut koldioxid som bands för upp till några hundra år sen.
Klimatet (den globala uppvärmningen) struntar fullständigt i var koldioxiden kommer ifrån.
Vattenånga är f.ö. också en växthusgas. Den står för cirka 75% av växthuseffekten.
Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan - NaturvårdsverketP pmd skrev:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-.../Biogena-koldioxidutslapp-och-klimatpaverkan/
Ja, det är en lite mer detaljerad beskrivning av det jag berättade. Fast bilden är en förenkling.
För upp till några hundra år sedan?P pmd skrev:
Typ all skog som huggs är under 50 år.
Och om man gör etanol av den eller eldar veden direkt så blir kolet till koldioxid.
Denna börjar omedelbart tas upp igen av träden som återplanteras där det huggits för något år sedan.
Koldioxidhalten i atmosfären ökar alltså inte till skillnad från när man tillför biomassa från dinosauriernas tid, som ju band den koldioxid som fanns på den tiden.
Genom att elda fossilt tillför man ju den ackumulerade mängden koldioxid som funnits under tusentals år, på några få decennier idag.
Så självklart är det skillnad på biobränsle som ersätts i samma takt med ny växtlighet, och fossilt som ju är en enorm kolsänka från forntidens atmosfär.
50 är mindre än 100. Upp till hundra år stämmer alltså. Jag satte hundra år som en övre gräns med hyfsad marginal så ingen skulle gnälla över att det tar väldigt lång tid för träd att binda koldioxid. 100 år är extremt kort tid med fossila mått mätt.K karlmb skrev:
50 år är dock också för lång tid för att få ordning på växthusgasutsläppen. Vi har ungefär till 2050 på oss att reducera utsläppen så mycket att vi inte spräcker 2-graders målet 2100.
