Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 500 inlägg
Går det att relatera till vissa förbrukare? Jag kan tänka mig att t.ex spishällen orsakar övertoner som påverkar andra apparater. Ett elverk är ju inte lika starkt som nätet. Distorerad spänning är inte bra för någon apparat, men jag kan ju inte säga om det är något du behöver titta på. Man skulle vilja se (mäta) hur det ser ut med en elkvalitetsanalysator.
Hej linvigeL linvige skrev:
Som vanligt är det svårt att felsöka utan att vara på plats eller att, i förekommande fall, mäta i en anläggning.
När du skriver att du kan; ”tydligt ”höra” elverkets gång”. Är det då den variation i drivmotorns varvtal som kan uppstå när den försöker reglera varvtalet (generatorfrekvensen) till 50 Hz?
Det är, i så fall, detsamma som att sitta och ”gunga med foten” på gaspedalen när du kör en bil.
Vattenpumpen, som rimligtvis är en asynkronmotor utan varvtalsstyrning, kommer i så fall att variera upp och ned i varvtal motsvarande elverkets variation, och det borde höras.
Är det så då varierar även belastningsströmmen till vattenpumpen upp och ned medförande en sämre verkningsgrad d.v.s. högre förluster (på samma sätt som ett pumpande på gaspedalen i en bil ger högre bränsleförbrukning). För vattenpumpen, med relativt kort drifttid, behöver det inte innebära ett (allvarligt) bekymmer.
Har svårt att uttala mig om vad man ”hör” från en spishäll i normalfallet? Och hur det i så fall påverkas av en ”gungning” i nätfrekvensen.
M Martin Lundmark skrev:
Hej, exakt så. När någon inte kan hålla jämn gas vid bilåka.
Jag behöver komplettera min anläggning med lite mätutrustning tänker jag, i vilket fall. Det jag var fundersam på är om jag på något vis skadar elverket (min käraste ägodel)
Hej linvigeL linvige skrev:
Både kylskåpet och vattenpumpen har rimligen båda en asynkronmotor vars varvtal följer frekvensen. Det sitter nog en varvtalsstyrning på luftvärmepumpen så den påverkas nog inte av frekvensvariationer.
Troligtvis så har ditt elverk en liten roterande massa som kräver extra mycket av motorstyrningen för att inte variera i varvtal. Alternativt en ökad svängmassa (ett extra svänghjul) men då blir den tyngre.
Det finns möjligen ett alternativ för den händige motorspecialisten att modifiera varvtalsregulatorn i drivmotorn till elverket.
Om jag minns rätt så har man försett de generatorer som används vid stora evenemang med mycket ljusstyrning (typ eurovisionsschlagerfestival och dess delfinaler) med stora svänghjul för att kunna hantera stora belastningsvariationer från ljusstyrningen.
Vad blev det för elverk? Hur stort är det i förhållande till lastens ”toppvärde och medelvärde”?L linvige skrev:
Jag kan tänka mig att vid långvarig drift av asynkronmotorer med en kontinuerligt gungande frekvens så ökar slitaget.
Har inte, vad jag minns, tidigare hört att ” gungande frekvens” har varit ett speciellt problem vid reservdrift.
Men ditt elverk är troligen inte så stort och jag har inte så mycket erfarenhetsåterkoppling från den typen av elverk.
Är det 3-fas från aggregatet till dina förbrukare?L linvige skrev:
Så små aggregat genererar stora spänningsvariationer när lasten blir ojämnt fördelad över faserna.
Speciellt vid hög ström som vid tex start av kompressor eller pump.
Ja det är 3-fas med AVR-funktion. I samband med installationen fördelade jag förbrukarna på två centraler och har räknat fram jämn fördelning på faserna för att inte skada motorn. Jag har en 3-fas grupp (vattenpumpen) och resten är enfas-grupper med diverse kritiska förbrukare tex kyl och frys.X xLnT skrev:
Ovanpå det är vi naturligtvis restriktiva med att använda alla förbrukare, spola vatten mm vid strömavbrott. Har fungerat riktigt bra hitintills, mycket nöjd.
Som du resonerar förstår du nog inte att när kylskåpets eller frysens kompressor startar (på en fas) så sjunker spänningen på resterande två.L linvige skrev:
Och vice versa på förbrukare du har med hög startström på andra faser.
Det är inte den kontinuerliga lasten som avses utan plötsliga starter/avbrott på förbrukarna med hög startström, som tex kompressorer eller pumpar.
Så längt hade jag inte riktigt tänkt, tack för förtydligandet. Det jag resonerat om och beräknat är kontinuerlig last per fas, inget annat.X xLnT skrev:
Utöver min 3-fas förbrukare (vattenpumpen) finns det ett par kompressorer i form av kylskåp/frys och frysbox. Denna icke kontinuerliga last har jag ändå fördelat på olika faser även fast det då är en irrelevant uppdelning att göra. Jag har inte märkt av något problem hitintills under nöddrift och jag kan rimligen anta att elverket klarar av att hantera snedbelastningen som uppstår när en av mina kompressorer startar.
Ja, det är nog inte så farligt för varken aggregat eller förbrukare. Du kör väl inte reservkraft speciellt ofta?L linvige skrev:
Det var bara en teori till varför saker lät/betedde sig underligt vid reservkraft.
Om spänning och/eller frekvens fluktuerar så kan det uppstå problem.
Hej linvigeL linvige skrev:
Man får komma ihåg att elmaskinen i ett trefaselverk har betydligt högre impedans än din normala elmatning.
Jag har 16 A huvudsäkring och den kortslutningsström som uppstår om jag kortsluter mellan fas och nolla i elcentralen är över 1000 A.
Skulle jag koppla en trefasgenerator till elcentralen, med märkströmmen 16 A (11 kVA) då blir strömmen vid kortslutning uppskattningsvis ca 32–48 A (2–3 ggr märkströmmen). Det normala elnätet är alltså 20-30 ggr ”starkare” än kraftmatningen vid reservdrift.
Om man lastar en trefasgenerator med en enfaslast då minskar spänningen på den belastade fasen samtidigt som spänningen ökar på de två övriga faserna.
Att det blir så, framgår i figuren där de tre fasspänningarna representeras av tre färgade visare som roterar moturs.
Om vi t.ex. enbart belastar den "blå fasen" då uppstår ett internt spänningsfall i just den fasen i generatorn på grund av den indre impedansen. Den blå pilen blir då kortare i ”båda ändarna” Pilspetsen dras mot centrum samtidigt som centrum (för alla tre pilarna) kommer närmare den blå pilens spets.
Förflyttningen av mittpunkten mot den blå pilspetsen innebär (i praktiken) att spänningen ökar i de två återstående faserna, grön och röd pil blir längre, samtidigt som spänningen minskar i den belastade (blå) fasen.
Denna förflyttning av pilspets och nollpunkt sker naturligtvis även vid drift med det ”normala” nätet. Men påverkan (variationen i spänning) är då uppskattningsvis 20-30 ggr lägre än vid reservdriften.
Många generatorer justerar utspänningen genom att mäta en fasspänning och sedan öka eller minska magnetiseringen utifrån behovet. Detta kan öka osymmetrin vid enfaslast.
Lastar man en trefasgenerator med enbart enfaslaster så klarar de flesta elektronikbaserade laster (LED-lampor, switchade nätdelar etc.) ofta av ett ganska stort inspänningsområde utan att ta skada. Glödlampor och transformatorer (med järnkärna) kan däremot skadas (t.ex. få kortare livslängd) vid förhöjd spänning.
En trefasmotor ogillar om fasspänningarna är olika stora och om fasvinklarna mellan dessa inte är 120 grader (titta i figuren).
Om en trefasmotor, vid osymmetri, inte belastas fullt eller om drifttiden är kortvarig kan det många gånger gå bra, men man får se upp om man kör fullast och/eller med lång driftstid.
Redigerat:
Hej!
Jag bygger vidare på min anläggning och ska nu installera elbilsladdare med lastbalansering. Jag har valt produkten Wallbox som tillsammans med en mätare ska garantera säkringarna håller. Huset är avsäkrat med 20A.
Sedan tidigare har jag delat upp anläggningen på två centraler där den ena innehåller prioriterade funktioner att mata med reservelverk. Laddningen av bilen är semi-prioriterad utifrån att jag vill ha möjligheten att ladda bilen, via huset, och reservelverket.
Är det något speciellt man bör tänka på i uppbyggnaden? Klarar sig laddaren utan lastbalansering och mätare i händelse av strömavbrott eller är det bättre att lägga över alla ingående komponenter som prioriterad?
En förutsättning som jag har är att jag använder överlagrat nätverk för kommunikation mellan laddare och mätare.
Lägger med en bild på hur jag tänkt i princip.
Jag bygger vidare på min anläggning och ska nu installera elbilsladdare med lastbalansering. Jag har valt produkten Wallbox som tillsammans med en mätare ska garantera säkringarna håller. Huset är avsäkrat med 20A.
Sedan tidigare har jag delat upp anläggningen på två centraler där den ena innehåller prioriterade funktioner att mata med reservelverk. Laddningen av bilen är semi-prioriterad utifrån att jag vill ha möjligheten att ladda bilen, via huset, och reservelverket.
Är det något speciellt man bör tänka på i uppbyggnaden? Klarar sig laddaren utan lastbalansering och mätare i händelse av strömavbrott eller är det bättre att lägga över alla ingående komponenter som prioriterad?
En förutsättning som jag har är att jag använder överlagrat nätverk för kommunikation mellan laddare och mätare.
Lägger med en bild på hur jag tänkt i princip.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 500 inlägg
Hur ska elbilen laddas vid reservdrift? Den är ju matad från den oprioriterade elcentralen. Jag antar att du växlar matning till den prioriterade centralen mellan mät och reservkraft.
Lastbalanseringen bör gå att stänga av i laddstationen. Å andra sidan kommer mätarna att rapportera 0 A så laddaren kanske släpper på allt den får, dvs en ström som du själv ställer in 6-8-10 A. Jag vet inte om det är lönt att installera lastbalansering vid reservdrift.
Viktigt är att elbilen laddar med trefas. Det behöver du trippelkolla då det finns avarter på marknaden. Annars blir det besvärligt att med andra förbrukare jämna ut belastningen per fas.
Lastbalanseringen bör gå att stänga av i laddstationen. Å andra sidan kommer mätarna att rapportera 0 A så laddaren kanske släpper på allt den får, dvs en ström som du själv ställer in 6-8-10 A. Jag vet inte om det är lönt att installera lastbalansering vid reservdrift.
Viktigt är att elbilen laddar med trefas. Det behöver du trippelkolla då det finns avarter på marknaden. Annars blir det besvärligt att med andra förbrukare jämna ut belastningen per fas.
