jo, det var nog lite slarvigt formulerat av mig... vad jag försökte säga var att här är det rent allmänt förhållandevis låga luxtal ("hög mysfaktor..."), ljus som kommer från många olika ljuskällor – därför känns det inte alldeles angeläget med att sträva efter ett högt lumen/watt från själva ljuskällan då det finns så många andra saker som spiller ström som ligger i samma härad (drivdon, kopplingsur, dimmers, smarta puckar...)
Administrator
· Skåne
· 6 445 inlägg
Om det är dyrt, som nu 79% högre, så vill jag inte betala för det. Det var därför jag skrev ”kanske”.ullberg skrev:
Du menar förutom dialekten, alltså ...useless skrev:
Hej Harka,harka skrev:
jo, det var nog lite slarvigt formulerat av mig... vad jag försökte säga var att här är det rent allmänt förhållandevis låga luxtal ("hög mysfaktor..."), ljus som kommer från många olika ljuskällor – därför känns det inte alldeles angeläget med att sträva efter ett högt lumen/watt från själva ljuskällan då det finns så många andra saker som spiller ström som ligger i samma härad (drivdon, kopplingsur, dimmers, smarta puckar...)
Om vi vill prata mysfaktor så måste vi dra igång med ljus temperaturen. 6500K är ett blått dags ljus som holler dig vaken.. 3000K är vad brasan och stearinljus ger dig och är absolut mysigt. Det fins led baserades ljus källor som sänker Kelvin värdet när man dimmar ner dom.. så kallade 'warm on dim' lampor. Jag kan absolut rekommendera sådana.
Dom har bara ett problem.. om du blandar många armaturer i ett rum kan det see litte konstigt ut att ha flera olika Kelvin värden samtidigt i rummet.
Hej Harka,
jo, det var nog lite slarvigt formulerat av mig... vad jag försökte säga var att här är det rent allmänt förhållandevis låga luxtal ("hög mysfaktor..."), ljus som kommer från många olika ljuskällor – därför känns det inte alldeles angeläget med att sträva efter ett högt lumen/watt från själva ljuskällan då det finns så många andra saker som spiller ström som ligger i samma härad (drivdon, kopplingsur, dimmers, smarta puckar...)
Du har rätt att påpeka detta. LED lampor drar relativt lite ström i dag. Also är dom Inte så betydande idag.
Men jag tror att t
100% korrekt... Men frågan var om man sparar ström genom att dimma. Svaret är 'ja' men inte alltid linjärt..
jo, det var nog lite slarvigt formulerat av mig... vad jag försökte säga var att här är det rent allmänt förhållandevis låga luxtal ("hög mysfaktor..."), ljus som kommer från många olika ljuskällor – därför känns det inte alldeles angeläget med att sträva efter ett högt lumen/watt från själva ljuskällan då det finns så många andra saker som spiller ström som ligger i samma härad (drivdon, kopplingsur, dimmers, smarta puckar...)
Prata om påsättning och det är inte ens fredag ...
Tråden har virrat iväg en del, men jag tänkte återvända till den första frågan, och ta det grundläggande.
Först av allt, lampor som består av en glödtråd (eller något annat t.ex. glödstrumpan i en gasollykta) som upphettas tills de glöder och därmed emitterar ljus är i princip en svartkroppstrålare, även om de aldrig är en perfekt svartkropp i rent fysikalisk mening. Men det är nära nog för att vi kan tänka oss glödtråden som en svartkropp då den har så hög temperatur.
Detta innebär att ju högre temperatur glödtråden har, ju högre upp i färgspektrumet för synligt ljus kommer vi, mer blått mindre rött.
Kolla i länken och titta på kurvan för 3000K, den motsvarar i princip en halogen-lampa. Och då ser man att mängden av rött ljus från denna lampa är större än mängden blått t.ex. Kolla även dagsljus, ca 6000-6500K.
Och allt under det röda spektrumet av synligt ljus är alltså IR-strålning, dvs värme, som inte bidrar med synligt ljus. Och denna energi är alltså "förlorad", lampan har dålig verkningsgrad. Dvs mer värme, mindre synligt ljus.
Det har varit detta som Edison kämpat med, och alla senare glödlampsingenjörer. Man har velat få så varm glödtråd som möjligt, helst uppåt 4500-5000K, för att få bättre verkningsgrad.
Edisons första koltrådslampor var troligen på något runt 2000K.
Och det går att köra med varmare glödtråd, det fanns speciella fotolampor som var uppskrämda till högre temperatur, för att erhålla mer dagsljuslikt ljus vid film och foto. Nackdelen av den korta brinntiden, nedåt ett hundratal timmar, dvs vanliga glödlampor höll 10 ggr så länge.
Med volfram-tråd, lindad och grejad rätt, samt rätt gas och tryck i lampan landade till sist de kommersiellt bästa glödlamporna på ca 2700K och ca 1000 timmars brinntid.
Sen uppfanns halogenlampan, annan gas i lampkolven och lite annat tricks, och man kunde skrämma upp temperaturen till 3000K med bibehållen, kanske t.o.m något ökad livslängd, och lite bättre verkningsgrad.
Så det var lite teori om glödlampor och dess egenskaper.
Vad händer när vi dimrar? Jo, temperaturen på glödtråden sjunker snabbt, så ljuset blir gulare/rödare och verkningsgraden sjunker.
Och om man återigen kikar på diagrammet i länken så ser man att vid 1000K så blir det inte speciellt mycket synligt ljus, men fortfarande en hel del IR. vid ungefär 800K blir det inget alls synligt ljus, men lampan drar fortfarande mycket energi, som bara blir värme. Verkningsgraden är usla 0%.
Så slutsatsen är att:
* Det drar mindre el när man dimrar ner.
* Verkningsgraden sjunker när man dimrar ner, och blir snabbt ytterst kass
* Livslängden på lampan ökar när man dimrar ner
* Ljuset blir gulare och sen rödare, när man dimrar ner.
Är man intresserad av bästa energiprestanda ska man välja lampor som utan neddimring ger precis så mycket ljus man som max vill ha, dvs att man verkligen använder lamporna vid max ljus ibland, annars kör man alltid, 24/7 med sämre verkningsgrad. Dvs byt till lägre Watt, tills det matchar ens behov.
(Ja byta till LED är ju ännu bättre, men just nu uppehåller jag mig endast vid glödtrådslampor)
Om man typ en kort gång i månaden behöver fullt ljus, men alltid annars dimmar ner mycket så kan man fundera över en annan lösning för det starka ljuset, istället för att jämt köra med låg verkningsgrad.
Men det som också påverkar är vilken färgtemperatur man vill ha. Önskas det där varma gula ljuset så finns inget glödtrådsalternativ, då får man acceptera den låga verkningsgraden eller byta teknik på ljuskällan (LED).
Redigerat:
Mikael, helt perfekt inlägg. Du känner till Edison-glödlampans historia!Mikael_L skrev:
Prata om påsättning och det är inte ens fredag ...
Tråden har virrat iväg en del, men jag tänkte återvända till den första frågan, och ta det grundläggande.
Först av allt, lampor som består av en glödtråd (eller något annat t.ex. glödstrumpan i en gasollykta) som upphettas tills de glöder och därmed emitterar ljus är i princip en svartkroppstrålare, även om de aldrig är en perfekt svartkropp i rent fysikalisk mening. Men det är nära nog för att vi kan tänka oss glödtråden som en svartkropp då den har så hög temperatur.
Detta innebär att ju högre temperatur glödtråden har, ju högre upp i färgspektrumet för synligt ljus kommer vi, mer blått mindre rött.
Kolla i länken och titta på kurvan för 3000K, den motsvarar i princip en halogen-lampa. Och då ser man att mängden av rött ljus från denna lampa är större än mängden blått t.ex. Kolla även dagsljus, ca 6000-6500K.
Och allt under det röda spektrumet av synligt ljus är alltså IR-strålning, dvs värme, som inte bidrar med synligt ljus. Och denna energi är alltså "förlorad", lampan har dålig verkningsgrad. Dvs mer värme, mindre synligt ljus.
Det har varit detta som Edison kämpat med, och alla senare glödlampsingenjörer. Man har velat få så varm glödtråd som möjligt, helst uppåt 4500-5000K, för att få bättre verkningsgrad.
Edisons första koltrådslampor var troligen på något runt 2000K.
Och det går att köra med varmare glödtråd, det fanns speciella fotolampor som var uppskrämda till högre temperatur, för att erhålla mer dagsljuslikt ljus vid film och foto. Nackdelen av den korta brinntiden, nedåt ett hundratal timmar, dvs vanliga glödlampor höll 10 ggr så länge.
Med volfram-tråd, lindad och grejad rätt, samt rätt gas och tryck i lampan landade till sist de kommersiellt bästa glödlamporna på ca 2700K och ca 1000 timmars brinntid.
Sen uppfanns halogenlampan, annan gas i lampkolven och lite annat tricks, och man kunde skrämma upp temperaturen till 3000K med bibehållen, kanske t.o.m något ökad livslängd, och lite bättre verkningsgrad.
Så det var lite teori om glödlampor och dess egenskaper.
Vad händer när vi dimrar? Jo, temperaturen på glödtråden sjunker snabbt, så ljuset blir gulare/rödare och verkningsgraden sjunker.
Och om man återigen kikar på diagrammet i länken så ser man att vid 1000K så blir det inte speciellt mycket synligt ljus, men fortfarande en hel del IR. vid ungefär 800K blir det inget alls synligt ljus, men lampan drar fortfarande mycket energi, som bara blir värme. Verkningsgraden är usla 0%.
Så slutsatsen är att:
* Det drar mindre el när man dimrar ner.
* Verkningsgraden sjunker när man dimrar ner, och blir snabbt ytterst kass
* Livslängden på lampan ökar när man dimrar ner
* Ljuset blir gulare och sen rödare, när man dimrar ner.
Är man intresserad av bästa energiprestanda ska man välja lampor som utan neddimring ger precis så mycket ljus man som max vill ha, dvs att man verkligen använder lamporna vid max ljus ibland, annars kör man alltid, 24/7 med sämre verkningsgrad. Dvs byt till lägre Watt, tills det matchar ens behov.
(Ja byta till LED är ju ännu bättre, men just nu uppehåller jag mig endast vid glödtrådslampor)
Om man typ en kort gång i månaden behöver fullt ljus, men alltid annars dimmar ner mycket så kan man fundera över en annan lösning för det starka ljuset, istället för att jämt köra med låg verkningsgrad.
Men det som också påverkar är vilken färgtemperatur man vill ha. Önskas det där varma gula ljuset så finns inget glödtrådsalternativ, då får man acceptera den låga verkningsgraden eller byta teknik på ljuskällan (LED).
Jag tror att jag kunde lägga till två små kommentarer främst för intresse ..
De flyttade till volframtråd i glödlampor ganska tidigt och med lite smart dopning i legeringen lyckades de ställa in färgen något. De lekte också med legeringen för att MINSKA glödlampornas liv, vilket leder till en av de mest fascinerande berättelserna om monopolkraftspel i historien. Effter det ändrade alla lagstiftningen för att skydda konsumenter globalt från STOR INDUSTRI.
Det kallades Pheobus-konsortiet. Ta en titt på:
Det finns en glödlampa i en brandstation i USA som har varit tänt i över hundra år och har en lojal följd. Ta en titt online eftersom den har en webbkamera. Lägg märke till hur gul det ser ut ...
Jag håller med .. Lysdioder är en helt ny historia och jag är rädd att det kan finnas en ny kartell som arbetar begränsar deras liv. Det är helt enkelt möjligt att få en LED-lampa att hålla i 100 000 timmar, men ingen vill det.
Kan ta lite snabbt gasurladdningslampor också.
Man kom på för drygt 100 år sedan att gas som joniserats kunde leda ström, och även att detta kunde producera ljus. Det har lett till en annan typ av ljuskällor.
Kvicksilverlampor och lysrör nyttjar att man kan excitera kvicksilveratomer med denna energi, som sen alstrar UV-ljus när elektronerna återvänder till normalt energitillstånd.
Så dessa ljuskällor innehåller små mängder kvicksilver.
Och för att erhålla användbart ljus så finns det något slags fluorescerande skikt (ljuspulver) på insidan av lampan/röret, som omvandlar UV-ljuset till synligt ljus (med mer eller mindre bra resultat och effektivitet).
I början blev det ljus som bestod av några enstaka våglängder, dvs ljuset var inte bra, alla färger fanns ej representerade. (tänk natriumlampor, de gula längs motorvägarna, de har monokromt ljus med en enda våglängd, riktigt så illa var inte lysrören).
Sedermera kom man på att blanda olika pulver för att få s.k fullfärgslysrör. De har inte alls något helt jämnt spektra, utan ett antal toppar som gör att typ grönt, blått och rött blandas till något som ger i princip vitt ljus.
Allt här är nu rätt kraftigt förenklat. Jag ville bara skriva några rader om urladdningslampor.
Bland dessa har vi alltså lysrör, kvicksliverlampor, neonlysrör (neon som ger ett rött ljus utan att ha lyspulver), natrium, metallhalogen osv.
Det är en helt annan teknologi. En "revolution" med dessa ljuskällor var att kunna skrämma upp färgtemperaturen, en önskan hos fotografer, filmbranschen, trycksaksframställning och många fler ställen var att erhålla konstgjort dagsljus, dvs ca 6000K.
Detta var omöjligt med glödtrådar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gasurladdningslampa
Man kom på för drygt 100 år sedan att gas som joniserats kunde leda ström, och även att detta kunde producera ljus. Det har lett till en annan typ av ljuskällor.
Kvicksilverlampor och lysrör nyttjar att man kan excitera kvicksilveratomer med denna energi, som sen alstrar UV-ljus när elektronerna återvänder till normalt energitillstånd.
Så dessa ljuskällor innehåller små mängder kvicksilver.
Och för att erhålla användbart ljus så finns det något slags fluorescerande skikt (ljuspulver) på insidan av lampan/röret, som omvandlar UV-ljuset till synligt ljus (med mer eller mindre bra resultat och effektivitet).
I början blev det ljus som bestod av några enstaka våglängder, dvs ljuset var inte bra, alla färger fanns ej representerade. (tänk natriumlampor, de gula längs motorvägarna, de har monokromt ljus med en enda våglängd, riktigt så illa var inte lysrören).
Sedermera kom man på att blanda olika pulver för att få s.k fullfärgslysrör. De har inte alls något helt jämnt spektra, utan ett antal toppar som gör att typ grönt, blått och rött blandas till något som ger i princip vitt ljus.
Allt här är nu rätt kraftigt förenklat. Jag ville bara skriva några rader om urladdningslampor.
Bland dessa har vi alltså lysrör, kvicksliverlampor, neonlysrör (neon som ger ett rött ljus utan att ha lyspulver), natrium, metallhalogen osv.
Det är en helt annan teknologi. En "revolution" med dessa ljuskällor var att kunna skrämma upp färgtemperaturen, en önskan hos fotografer, filmbranschen, trycksaksframställning och många fler ställen var att erhålla konstgjort dagsljus, dvs ca 6000K.
Detta var omöjligt med glödtrådar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gasurladdningslampa
Det är ju inte samma pengar att släcka 40w lampa som att ställa på bvp och heller inte samma verkningsgrad men jag kan ha fel dock
Sant, men det är ändå en dålig idé att inte bry sig om verkningsgraden på lamporna.S Sigge Sk skrev:
För det första så är det enbart i bostäder med direktverkande el där det går att räkna hem den värmetillförseln på något ekonomiskt sätt. Så fort du har ett effektivare värmesystem i huset så blir det en förlustaffär att värma med glödlampor. Har du en modern bergvärmeanläggning får du ut 5-6 ggr mer värme med samma inmatad energi.
Dessutom kanske man vill ha belysning tänd även på sommaren när värmeutvecklingen snarare är en nackdel.
Så nej, värmeargumentet är inget vidare för att fortsätta använda glödlampor.
