Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 021 inlägg
Det är nog svårt att hitta någon som bestrider att jordanvändningen är effektivare nu än för 200 år sedan. Nuvarande styckningsförbud (nåja) har ju dock på sätt och vis lett till andra problem, som ganska många delägda fastigheter, där man förr oftare styckade och ärvde varsin lott.
Nu är det väl kanske inte marken så mycket som ett kärt sommarnöje vid sjön som drar, men ändå. Var tid har sina problem.
Sen var väl även skiftesreformerna relativt begränsade till respektive trakt (by). Idag äger (och/eller arrenderar) väl många aktiva bönder flera gårdar i olika trakter och kanske rent av olika kommuner. Nästa nivå av skiftesreform skulle alltså kunna vara att exempelvis få ihop gårdarna X-kommun A-trakt 1:2, X-kommun B-trakt 2:15 och Y-kommun C-trakt 2:10 till en effektiv och välfungerande enhet samtidigt som andra ägare med kopplingar till andra kommuner och trakter ska få till sitt.
Det är lätt att se att det blir närmast oöverblickbart att centralplanera något sådant. Och kanske kände de som utsattes för skiftesreformerna mot sin vilja samma sak ur sitt dåvarande perspektiv. ”Varför ska någon tvinga mig bort från mina 25 kända småskiften och ge mig ett eller ett par stora istället?” Typ. En inte orimlig fråga även om vi nu vet att det blev bättre på totalen (denna för individuella variationer blinda aggregatnivå).
Nu är det väl kanske inte marken så mycket som ett kärt sommarnöje vid sjön som drar, men ändå. Var tid har sina problem.
Sen var väl även skiftesreformerna relativt begränsade till respektive trakt (by). Idag äger (och/eller arrenderar) väl många aktiva bönder flera gårdar i olika trakter och kanske rent av olika kommuner. Nästa nivå av skiftesreform skulle alltså kunna vara att exempelvis få ihop gårdarna X-kommun A-trakt 1:2, X-kommun B-trakt 2:15 och Y-kommun C-trakt 2:10 till en effektiv och välfungerande enhet samtidigt som andra ägare med kopplingar till andra kommuner och trakter ska få till sitt.
Det är lätt att se att det blir närmast oöverblickbart att centralplanera något sådant. Och kanske kände de som utsattes för skiftesreformerna mot sin vilja samma sak ur sitt dåvarande perspektiv. ”Varför ska någon tvinga mig bort från mina 25 kända småskiften och ge mig ett eller ett par stora istället?” Typ. En inte orimlig fråga även om vi nu vet att det blev bättre på totalen (denna för individuella variationer blinda aggregatnivå).
Hej. Är det någon som kan hjälpa till? Vi har en tomt som är avsöndrad 1928. Ca 2010 har fastighetens styckats i 2 delar. Jag har nu upptäckt att de nya tomtmarkeringarna inte riktigt stämmer överens med markeringarna från 1928.
2 markeringar från 1928 är solklara och består av hb (hål i berg). 1 markering har jag inte hittat . Det ska vara rm (Rör i mark). Har hittat en fyrkantig gjutning med ett kapat armeringsjärn i. Platsen där den hittades känns konstig i förhållande till tomtgränsen.
Tomten gränsar mot en allmänning så vi ska inte börja bråka med någon granne.
Kan någon avgöra om detta kan vara en gammal gränsutsättning (rm) eller om det är något annat?
2 markeringar från 1928 är solklara och består av hb (hål i berg). 1 markering har jag inte hittat . Det ska vara rm (Rör i mark). Har hittat en fyrkantig gjutning med ett kapat armeringsjärn i. Platsen där den hittades känns konstig i förhållande till tomtgränsen.
Tomten gränsar mot en allmänning så vi ska inte börja bråka med någon granne.
Kan någon avgöra om detta kan vara en gammal gränsutsättning (rm) eller om det är något annat?
Skulle inte klassas som Rör i mark i alla fall.Krille-72 skrev:
Hej. Är det någon som kan hjälpa till? Vi har en tomt som är avsöndrad 1928. Ca 2010 har fastighetens styckats i 2 delar. Jag har nu upptäckt att de nya tomtmarkeringarna inte riktigt stämmer överens med markeringarna från 1928.
2 markeringar från 1928 är solklara och består av hb (hål i berg). 1 markering har jag inte hittat . Det ska vara rm (Rör i mark). Har hittat en fyrkantig gjutning med ett kapat armeringsjärn i. Platsen där den hittades känns konstig i förhållande till tomtgränsen.
Tomten gränsar mot en allmänning så vi ska inte börja bråka med någon granne.
Kan någon avgöra om detta kan vara en gammal gränsutsättning (rm) eller om det är något annat?
[bild] [bild]
Rör i mark är vad det låter som just ett järnrör rakt ner i marken. Det skulle kunna vara rör i gjutning om det ens är något.Hej. Är det någon som kan hjälpa till? Vi har en tomt som är avsöndrad 1928. Ca 2010 har fastighetens styckats i 2 delar. Jag har nu upptäckt att de nya tomtmarkeringarna inte riktigt stämmer överens med markeringarna från 1928.
2 markeringar från 1928 är solklara och består av hb (hål i berg). 1 markering har jag inte hittat . Det ska vara rm (Rör i mark). Har hittat en fyrkantig gjutning med ett kapat armeringsjärn i. Platsen där den hittades känns konstig i förhållande till tomtgränsen.
Tomten gränsar mot en allmänning så vi ska inte börja bråka med någon granne.
Kan någon avgöra om detta kan vara en gammal gränsutsättning (rm) eller om det är något annat?
[bild] [bild]
Värt att notera är ju att avsöndringar inte har lagligen tillkomna gränser och om det inte gjorts någon bestämning eller liknande så är markeringar som gjordes då värda typ ingenting.
Jag tror inte att detta är en gammal gränsmarkering. Ville mest kolla med bättre vetande.N Nils ST skrev:
Vad menar du med att ”avsöndringen” inte har lagligen tillkomna gränser?
Man verkar ha lagt ner ett jädra jobb vid avsöndringen. Nu kan jag iaf inte garantera att alla gränsmarkeringar som finns upptagna i avsöndringen från 1928 är just från 1928. Det kan ju teoretiskt vara markeringar från stommfastigheten? Hur vet man det i så fall?
Om man tittar på den gränsen som gränsar till allmänning så är det stamfastighetens ”gamla” gräns. Det är en helt rak linje på ca 80 m. Inte mindre än 5 markeringar ska finnas utsatta längst med denna gräns. Om dessa markeringar är från 1928 eller äldre vet jag som sagt inte.
Det är svårt även för bättre vetande att avgöra eftersom det beror mycket på omständigheterna. En gränsmarkering kan i princip vara vad som helst bara det går att utläsa av förrättningsakten Men i vissa fall räcker det med att det bedöms som sannolikt att det ska utgöra en gränsmarkering.
En avsöndring är en sorts sämjedelning. Alltså att två person kom överens själva om att den ena skulle få köpa lite mark av den andra utan att blanda in lantmäteriet. Det var fullt möjligt under en tid dock med lite olika krav på hur det skulle hanteras under årens gång. Under en tid räckte det med att skicka in köpet till LM medans det senare krävdes en karta som var upprättad av en lantmätare. Men det samma gäller för samtliga fall, gränserna är inte fastställda och eventuella markeringarna har ingen juridisk verkan. För att dom ska få det krävs en fastighetsbestämning. Markeringarna kan dock vara en bra indikation på vart gränsen var tänkt att vara men de väger väl i princip lika tungt som en gammal häck eller staket egentligen.
Det finns såklart undantag som i ditt fall, är en gräns en gammal tex. laga skiftes gräns så är ju just den gränsen fastställd om allt är som det ska med den gränsen.
För att få reda på om gränsmarkeringarna är utsatta för stamfastighetens ursprungliga gräns eller inte måste man kolla akten då stammen bildades. I vissa fall får man gå ännu längre tillbaka för att hitta när just den gränsen tillkom.
Är det uthugget en rund ring runt hålet skulle jag inte tro att det är en gränsmarkering utan snarare någon sorts mätpunkt/stompunkt/hjälppunkt. Gränser brukar markeras med en kvadrat runt hålen.
Men det är fortfarande svårt att säga utifrån en bild bara, man måste se aktuella förrättningsakter och jämföra med.
Uppenbarligen komplicerat måste jag säga.N Nils ST skrev:
Om jag tittar på kartan från avsöndringen 1928 så är kartan upprättad av en Distriktslantmätare. Om vi förenklar det så är det från början en stor 4 kant som är stamlägenhetes ägor. Denna delas på mitten så det blir 2 rektanglar. Min fastighet är den högra rektangel. Om du då tänker långsidorna på rektangeln. Den vänstra gränsar mot ” Stamlägenhetens ägor”. Där finns 3 punkter utsatta. db, db, och hb.
Den högra långsidans gräns är den som gränsar mot allmänning. Där finns totalt 5 punkter utsatta längst med gränsen.
Jag tror mig ha funnit 2 punkter. Båda har benämningen hb. Den ena är den som jag lade upp en bild på i tidigare inlägg. Den andra ser i princip likadan ut. Där kan jag också se lite röd färg. Båda består av ett borrhål och sen har man huggit ut som en cirkel runt borrhålet.
2012 Styckade tomten genom att rektangeln delades på mitten.
Den nya kartan från lantmäteriet har ett servitut för en skaftväg på den fastigheten där det finns en ”huvudbyggnad”. Den fastigheten är nu benämnd ”Stamfastighet”. Skaftvägen slickar gränsen mot allmänningen. (Höger långsida mot allmänningen.)
På denna nya karta står det ”Fastighetsrättslig beskrivning, aktbilaga BE. Teknisk beskrivning aktbilaga TBE.
När jag nu tittar på den högra gränsen mot allmänningen finns 3 punkter utsatta. På kartan från 1928 fanns 5 punkter utsatta.
1 punkt är ny. Den visar helt enkelt var delningen av rektangeln är gjort.
Nu spänner jag ett snöre mellan 2 punkter från 1928. Då hamnar snöret över den nya punkten från 2012. Problemet är nu att den punkten inte livar med snöret. Det skiljer ca 1 m.
På kartan från 2012 där det står fastighetsrättslig beskrivning är den högra gränsen helt spikrak. Men den nya utsatta punkten på kartan stämmer alltså inte om man spänner ett snöre mellan 2 gamla punkter från 1928. Båda den gamla punkterna från 1928 finns med.
MEN på kartan från 2012 finns bara x och y koordinater med från en av dessa 2 punkter. OCH koordinaterna på den punkten stämmer inte med koordinaterna från 1928. MEN det finns ingen ny fysiskt markering utan det är fortfarande de hb på samma ställe som punkten avser.
på kartan från 1928 kan jag inte utlösa vilket system som används. På kartan från 2012 står det koordinatsystem PLAN Swefef 99 18 00
Långt inlägg. Är glad om du orkar läsa vidare och kan hålla isär allt.
Allmänningen till höger är naturreservat. Vi skall alltså spränga och bygga en väg som slickar gränsen till naturreservatet. Vägen kommer att slicka gränsen både på stamfastigheten (från 2012) och den nya fastigheten från 2012.
Jag har beställt en fullständig nybyggnadskarta för den nya fastigheten. Under övrig info skrev jag till att jag tycker det ser ut som att gränsen inte riktigt verkar stämma. ( Förklarade det jag gjorde för dig ovan).
Jag har nu fått svar och dom skriver: ”Vi tänker att du i samband med att de är ute och mäter för nybyggnadskartan (då de normalt inte lägger så mycket vikt vis just fastighetsgränser och gränsmarkeringar) även beställer en gränsutvisning. Så visar dom var gränserna går.
Skulle det sen visa sig vara några tveksamheter -vilket det inte borde vara- så får man ta det därifrån”.
Jag ska alltså beställa och betala för en gränsutvisning. Trots att jag precis har beställt en nybyggnadskarta som kostar runt 10”.
Jag får inte riktigt ihop allt i skallen. Lek med tanken att jag beställer en nybyggnadskarta. Sen söker jag bygglov för hus och skaftväg. Jag spränger på gränsen mot naturreservatet enligt marklovet. Sen visar det sig att gränserna inte Juridiskt fastslagna och jag har hamnat med vägen inne på naturreservatet. Är det mitt fel då?
Har du möjlighet att lägga upp kartorna här, eventuellt med fastighetsnamn strukna? Jag tror det skulle förtydliga en hel del.
I texten som följer med kartorna skall det stå beskrivet vilka gränserna är på kartan. Inte alltid man beskriver alla gränser, utan låter de gamla gälla på några sidor.
I texten som följer med kartorna skall det stå beskrivet vilka gränserna är på kartan. Inte alltid man beskriver alla gränser, utan låter de gamla gälla på några sidor.
Förstår inte riktigt vad du menar med: ”I texten som följer med kartorna skall det stå beskrivet vilka gränserna är på kartan.”M -MH- skrev:
Om jag tittar på kartan från 1928 på den högra gränsen från 1928 finns 5 punkter. 2 punkter anger x och y koordinater. 3 punkter anger riktning och längd.
Tittar jag på kartan från 2012 finns 3 punkter. Samtliga anger x och y koordinater.
Ska tillägga att den högra gränsen som är ett rakt streck fortsätter flera km genom området.
( Ska försöka lägga upp bilder under morgondagen).
Hänvisar till mitt tidigare inlägg om jag behöver beställa gränsanvisning trots att jag beställt nybyggnadskarta?
Koordinaterna från 1928 är bara ett lokalt system. Spontant låter det på beskrivningen som om du har tre lagligen tillkomna gränser från innan 1928 men att gränsen som tillkom då inte är lagligen bestämd. Men det underlättar såklart att se kartor. Har den avsöndrade fastigheten sedan avstyckas behövs fastighetsbestämning om den nya gränsen ska ansluta till avsöndrad gräns. Men det framgår ju isf i akten. Där ska också stå i KA vilka punkter som är återfunna tex. Med kartor tror jag du kan få bra svar.
Tyvärr har man ju sett exempel på kommuner som är väldigt noga med BYA i förhållande till fastighetsstorlek samtidigt som inga av gränserna är lagligen tillkomna. Det är klart fördelaktigt att veta var gränsen går när det är dags att bygga.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 021 inlägg
Ja.
Men jag tror att du lägger för mycket vikt vid koordinaterna; har du tydliga märken i terrängen och inget skäl att tro annat än att de är orubbade så är det dem du bör gå efter.
Är du säker på att några gränser inte bestämdes i samband med avstyckningen 2012? Om man ansluter mot avsöndrade gränser vid andra fastighetsbildningsåtgärder bestäms de i regel. Det låter som att du har hittat gamla markeringar som inte längre gäller.
