Är det här något som skulle kunna vara användbart...? Jag har inte provat klämmorna ännu men enligt anda så ska det vara bra värden och fungera som de ska.
Detta med att spänningen ska ligga si eller så förstår jag inte vad det baseras på, men troligen empiriska studier.
En obelastad transformator mäter man normalt upp 235 V på och sen blir det ett spänningsfall längs hela kedjan.
Jag bor kanske 40 meter från en 800kVA och spänningen i området ligger runt 223 V, absolut inget konstigt med detta, vi har levt med den spänningen länge.
Vill jag hade jag såklart kunnat skruva upp transformatorn ett snäpp men detta är inget som stör överhuvudtaget och lampor och elektronik klagar inte.
Spänningen ligger enligt norm mellan 207 och 244 V och den som har 245V i sitt uttag för skriva till den som ansvarar för det men å andra sidan blir elräkningen lite mindre så går inga grejer sönder av det kan man låta det bero.
Utmärkt, det är värden som är logiska och rimliga så vi kan betrakta dem som pålitliga.
Man ser en tydlig skillnad (ökning) mellan elcentral, BVP och längst ut på en annan grupp.
Förimpedansen vid centralen är ca 0.8 ohm, vid BVPn 1.0 ohm och längst ut 1.2 ohm.
Det är rimliga värden och dessutom bra (normala) värden. Det hade kunnat vara det dubbla innan man kan börja prata om fel.
Det är också fullt rimligt att dessa impedansvärden ger ett synbart "svaj".
Jag antar att den mätning av spänningar du beskriv i #1 gjordes med ett stort tidsmellanrum eftersom du inte kan fånga tillfället precis innan BVPn slår till/av? Det förklarar den låga spänningsdifferensen.
Fortfarande är dock nivån på spänningen, utan belastning av byggfläkten, låg. Du borde ligga på minst 235 V. Min egen spänning just nu, 500 meter från transformatorn, är 245 V. Nätägaren brukar nog skruva upp den lite på landet så att grannen allra längst bort på ledningen ska få lite också. Detta är något du skulle kunna övervaka, även hos nån granne längre bort om det är möjligt, och rapportera till nätägaren. Förimpedansen är inte så dålig att det är lönt att klaga, men spänningen borde de inse att den behöver skruvas upp.
Högre spänning kommer inte att minska ditt svaj, men apparater som BVPn kanske mår bättre.
Kan du bedöma graden av svaj med byggfläkten på/av, jämfört med BVPn? Nästa intressanta fråga är ju hur mycket ström den verkligen drar, vid sina olika driftsfall, och från vilken fas om den inte är precis jämnt fördelad. Detta är nog alltför knepigt att lista ut, utan behöver mätas. Om du inte har en strömtång så är det enda mätinstrument du eventuellt har elmätaren. Vissa mätare kan visa aktuell ström/effekt per fas, så då kan du läsa av den. Men då får du givetvis först stänga av precis allting annat i huset.
Hej
Håller med dig Bo, ” Förimpedansen är inte så dålig att det är lönt att klaga, men spänningen borde de inse att den behöver skruvas upp.
Utmärkt arbete så här långt med tanke på omständigheterna, Bra indata från Nobbe_1
Bergvärmepumpens data är uppmätta vid nominell spänning och motorns driftström ökar därför något om nätspänningen är låg.
Den, från tillverkaren, uppgivna startströmmen (24 A, vid nominell spänning) är uppmätt med ett mjukstartsrelä och där är det något svårare att bedöma vad som händer vid låg spänning. Det är t.o.m rimligt att startströmmen till motorn snarare blir lägre än högre, vid låg spänning.
Ser man på kopplingsschemat på sid 30 i manualen så ser man att Mjukstartsrelä (97) är osymmetriskt. Det gör rimligen inte så stor skillnad men jag kan tänka mig att startströmmen är olika stor på de tre faserna.
Om vi antar att de uppmätta siffrorna är tillförlitliga så har vi en förimpedans hos kunden (mätt i ett uttag efter säkringsskåpet) med 0,3885 ohm i fasledaren. Det ger ett (teoretiskt) spänningsfall (under någon sekund) i vägguttaget i centralen på 9,33 V i fasspänning vid start av bergvärmepumpen. Jag har inte tagit hänsyn till faslägen, det kan öka/minska dessa siffror.
Att jag bara räknar på fasledaren beror på att nollan inte används av trefasmotorn i kompressorn i bergvärmepumpen. Fasimpedansen är hälften av den slingimpedans jag räknat ut av data från Nobbe_1 och jag har antagit att den använda fläkten har en nominell effekt på 2 kW vid 230 V och kompenserat för lägre spänning vid mättillfället. Det blir inga stora skillnader men jag gör det bästa av de siffror vi har tillgång till.
Det är ett bekymmer att räkna när impedansvärdarna är låga. När jag jämförde beräknade och uppmätta förimpedansvärden vid mitt hus, så fick jag börja ta hänsyn till impedanser (resistansen) i säkringarna.
Här får ni rätta mig om jag missat något;
Den tidigaste punkten vi har mätt på är efter kabeln från elmätaren (överlämningspunkten med huvudsäkringarna) via ett kopplingsskåp (med fördelning till fler laster?) kabel in till säkringsskåpet minst två säkringar i serie där (användes en som huvudbrytare?) och i ett uttag placerat vid säkringsskåpet.
Spänningen mättes väl i uttaget efter säkringsskåpet och inte där kabeln kommer in i säkringsskåpet?
Tack för din nedlagda tid och jag känner mig djupt tacksam
Jag försökte tyda ditt sista stycke och ska se om jag kan svara på dina frågor. Tidigaste punkten jag mätte på och angav värdena i #1 är tagna direkt i de tre första dvärgarna som fungerar som brytare för skåpet... Fas+nolla och sedan fasmätningen.
Sedan de värden jag presenterat idag är från dels uttaget direkt bredvid BVP, ett uttag direkt bredvid säkringsskåpet och sedan uttaget långt ut på "linan" där lamporna sitter som "svajar" mest.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
MMartin Lundmark skrev:
Hej
Håller med dig Bo, ” Förimpedansen är inte så dålig att det är lönt att klaga, men spänningen borde de inse att den behöver skruvas upp.
Utmärkt arbete så här långt med tanke på omständigheterna, Bra indata från Nobbe_1
Bergvärmepumpens data är uppmätta vid nominell spänning och motorns driftström ökar därför något om nätspänningen är låg.
Den, från tillverkaren, uppgivna startströmmen (24 A, vid nominell spänning) är uppmätt med ett mjukstartsrelä och där är det något svårare att bedöma vad som händer vid låg spänning. Det är t.o.m rimligt att startströmmen till motorn snarare blir lägre än högre, vid låg spänning.
Ser man på kopplingsschemat på sid 30 i manualen så ser man att Mjukstartsrelä (97) är osymmetriskt. Det gör rimligen inte så stor skillnad men jag kan tänka mig att startströmmen är olika stor på de tre faserna.
Om vi antar att de uppmätta siffrorna är tillförlitliga så har vi en förimpedans hos kunden (mätt i ett uttag efter säkringsskåpet) med 0,3885 ohm i fasledaren. Det ger ett (teoretiskt) spänningsfall (under någon sekund) i vägguttaget i centralen på 9,33 V i fasspänning vid start av bergvärmepumpen. Jag har inte tagit hänsyn till faslägen, det kan öka/minska dessa siffror.
Att jag bara räknar på fasledaren beror på att nollan inte används av trefasmotorn i kompressorn i bergvärmepumpen. Fasimpedansen är hälften av den slingimpedans jag räknat ut av data från Nobbe_1 och jag har antagit att den använda fläkten har en nominell effekt på 2 kW vid 230 V och kompenserat för lägre spänning vid mättillfället. Det blir inga stora skillnader men jag gör det bästa av de siffror vi har tillgång till.
Det är ett bekymmer att räkna när impedansvärdarna är låga. När jag jämförde beräknade och uppmätta förimpedansvärden vid mitt hus, så fick jag börja ta hänsyn till impedanser (resistansen) i säkringarna.
Här får ni rätta mig om jag missat något;
Den tidigaste punkten vi har mätt på är efter kabeln från elmätaren (överlämningspunkten med huvudsäkringarna) via ett kopplingsskåp (med fördelning till fler laster?) kabel in till säkringsskåpet minst två säkringar i serie där (användes en som huvudbrytare?) och i ett uttag placerat vid säkringsskåpet.
Spänningen mättes väl i uttaget efter säkringsskåpet och inte där kabeln kommer in i säkringsskåpet?
MMartin Lundmark skrev:
Hej
Håller med dig Bo, ” Förimpedansen är inte så dålig att det är lönt att klaga, men spänningen borde de inse att den behöver skruvas upp.
Utmärkt arbete så här långt med tanke på omständigheterna, Bra indata från Nobbe_1
Bergvärmepumpens data är uppmätta vid nominell spänning och motorns driftström ökar därför något om nätspänningen är låg.
Den, från tillverkaren, uppgivna startströmmen (24 A, vid nominell spänning) är uppmätt med ett mjukstartsrelä och där är det något svårare att bedöma vad som händer vid låg spänning. Det är t.o.m rimligt att startströmmen till motorn snarare blir lägre än högre, vid låg spänning.
Ser man på kopplingsschemat på sid 30 i manualen så ser man att Mjukstartsrelä (97) är osymmetriskt. Det gör rimligen inte så stor skillnad men jag kan tänka mig att startströmmen är olika stor på de tre faserna.
Om vi antar att de uppmätta siffrorna är tillförlitliga så har vi en förimpedans hos kunden (mätt i ett uttag efter säkringsskåpet) med 0,3885 ohm i fasledaren. Det ger ett (teoretiskt) spänningsfall (under någon sekund) i vägguttaget i centralen på 9,33 V i fasspänning vid start av bergvärmepumpen. Jag har inte tagit hänsyn till faslägen, det kan öka/minska dessa siffror.
Att jag bara räknar på fasledaren beror på att nollan inte används av trefasmotorn i kompressorn i bergvärmepumpen. Fasimpedansen är hälften av den slingimpedans jag räknat ut av data från Nobbe_1 och jag har antagit att den använda fläkten har en nominell effekt på 2 kW vid 230 V och kompenserat för lägre spänning vid mättillfället. Det blir inga stora skillnader men jag gör det bästa av de siffror vi har tillgång till.
Det är ett bekymmer att räkna när impedansvärdarna är låga. När jag jämförde beräknade och uppmätta förimpedansvärden vid mitt hus, så fick jag börja ta hänsyn till impedanser (resistansen) i säkringarna.
Här får ni rätta mig om jag missat något;
Den tidigaste punkten vi har mätt på är efter kabeln från elmätaren (överlämningspunkten med huvudsäkringarna) via ett kopplingsskåp (med fördelning till fler laster?) kabel in till säkringsskåpet minst två säkringar i serie där (användes en som huvudbrytare?) och i ett uttag placerat vid säkringsskåpet.
Spänningen mättes väl i uttaget efter säkringsskåpet och inte där kabeln kommer in i säkringsskåpet?
Om vi visste längder och kabeldata från elmätaren (överlämningspunkten från nätägaren) och till elcentralen kunde vi komplettera dina data med att beräkna impedansen (huvudsakligen resistiv) i elnätet från din elmätare. Delar har vi, fördelat på flera inlägg, men jag har ingen bra helhetsbild (inget enlinjeschema). Det är lätt att missa delar av impedanser och då blir resultatet sämre (svårare att tyda).
Skulle du fråga elnätsägaren om förimpedansen i fas och (PEN)-ledare vid din elmätare då kan vi kontrollera hur bra våra siffror är. Det skulle även underlätta lite i bedömningen vad gör vi nu? Det kan ta tid innan du får svar. Samtidigt kan man ställa frågor om spänningsnivån.
Om du med Fluke T5-1000 mäter strömmen (t.ex. i elcentralen) med bara fläkten på den säkringen (uttaget) och samtidigt notera spänningen, då kan vi förbättra noggrannheten i beräkningarna vi gjort. Fluke T5-1000 har ett område för att mäta strömmen.
Jag skrev att trefasmotorn i din bergvärmepump bara påverkar fasledarna vid start. Men beroende på övriga inkopplade laster och deras ”transienta” uppträdande när startströmmen kommer kan ge en ”sekundär” påverkan. Exempelvis, om du har du en dator enfasigt ansluten med en nätdel som snabbt reagerar på att fasspänningen minskar, kan ”hinna” reagera och kompensera spänningsfallet med ökad ström från elnätet. Det blir då en ström både i fasledaren och i nolledaren.
Med det vi hitintills har kommit fram till tror jag inte att du kommer någon väg med att kräva nätförstärkningar. Då jag tidigt bedömt (och skrivit) att det tydde på att du både störde och var störoffer, har jag (kanske för) tidigt börjat ge förslag vad du själv kan göra.
Jag tror fortfarande att ”du äger problemet och får själv hantera hur du löser det”.
Den hjälp du fått, har till stor del varit beroende på din egen insats och en positiv attityd. Din del har du skött bra, du har själv gett viktiga bidrag till resultatet hitintills.
Svaj och problem på landet.
I inlagg #91 skrev jag.
Känner igen problemet.
Mitt första hus var ett torp på landet. detta var på 70-talet och elen var 3-fas blankledning av koppar transformatorn var nere i nästa by av typ stolptrafo 10kVA det var 4 km luftledning spänningen på den tiden 380 V.
På den tiden var vi några som byggde stereoslutsteg, vi hade kommit över originalritningar till Harman/Kardon 2x 200W inkl. kortlayout! det var bar att tejpa och etsa kopparkort. Problemet var trafo men Torema i Växjö kunde linda en toroid trafo på 1000VA Först när vi startade slutsteget så gick proppen! startströmmen i en toroid är fler ggr större än i en vanlig EI- kärna.
Vad jag minns var det 4 st elektrolyter på varder 64000µF 63V så det var en j..kla startström.
En "Y/D" start fick byggas i form av en vanlig hållare för en E14 25W glödlampa som var i serie med trafo under start, efter några sekunder falnade lampan (tomgångsström i trafo) och med nästa brytare kortslöts lampan nu var det full effekt i slutsteget.
Jädra bra slutsteg! När vi spelade riktigt högt så blinkade lyset hos grannarna i byn i takt med bas -ackorden och det blåste varmluft från bashögtalarna. Belysningen svajade mer än TS belysning.
Jag har ett ärende hos e.on och de har bett mig mäta upp faserna varpå jag också har frågat dem efter de värden du beskriver ovan men det är lååååååånga svarstider när det går åt "detta håll" känns det som
Du menar att jag ska mäta just den gruppen i säkringsskåpet med gaffeln? Får jag ett bättre värde då än i uttaget?
Jag hoppas att vi kan fortsätta tråden och att jag kan vara behjälplig med att skaffa fram dom data du/ni behöver för att komma framåt ytterligare
MMartin Lundmark skrev:
Hej Nobbe_1
Några synpunkter.
Om vi visste längder och kabeldata från elmätaren (överlämningspunkten från nätägaren) och till elcentralen kunde vi komplettera dina data med att beräkna impedansen (huvudsakligen resistiv) i elnätet från din elmätare. Delar har vi, fördelat på flera inlägg, men jag har ingen bra helhetsbild (inget enlinjeschema). Det är lätt att missa delar av impedanser och då blir resultatet sämre (svårare att tyda).
Skulle du fråga elnätsägaren om förimpedansen i fas och (PEN)-ledare vid din elmätare då kan vi kontrollera hur bra våra siffror är. Det skulle även underlätta lite i bedömningen vad gör vi nu? Det kan ta tid innan du får svar. Samtidigt kan man ställa frågor om spänningsnivån.
Om du med Fluke T5-1000 mäter strömmen (t.ex. i elcentralen) med bara fläkten på den säkringen (uttaget) och samtidigt notera spänningen, då kan vi förbättra noggrannheten i beräkningarna vi gjort. Fluke T5-1000 har ett område för att mäta strömmen.
Jag skrev att trefasmotorn i din bergvärmepump bara påverkar fasledarna vid start. Men beroende på övriga inkopplade laster och deras ”transienta” uppträdande när startströmmen kommer kan ge en ”sekundär” påverkan. Exempelvis, om du har du en dator enfasigt ansluten med en nätdel som snabbt reagerar på att fasspänningen minskar, kan ”hinna” reagera och kompensera spänningsfallet med ökad ström från elnätet. Det blir då en ström både i fasledaren och i nolledaren.
Med det vi hitintills har kommit fram till tror jag inte att du kommer någon väg med att kräva nätförstärkningar. Då jag tidigt bedömt (och skrivit) att det tydde på att du både störde och var störoffer, har jag (kanske för) tidigt börjat ge förslag vad du själv kan göra.
Jag tror fortfarande att ”du äger problemet och får själv hantera hur du löser det”.
Den hjälp du fått, har till stor del varit beroende på din egen insats och en positiv attityd. Din del har du skött bra, du har själv gett viktiga bidrag till resultatet hitintills.
Är det här något som skulle kunna vara användbart...? Jag har inte provat klämmorna ännu men enligt anda så ska det vara bra värden och fungera som de ska.
Shelly energimätare ger ögonblicksbild och historik över matningsspänning och effekt, typ aktuell vy på en LVP:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
för matningsspänningen ger den min/max-värde per timme -- lite oklart för mig hur lång tid som utvärderas för spänningsextremerna, det vill säga oklart hur bra den är på att fånga transienta förlopp
Jag har ett ärende hos e.on och de har bett mig mäta upp faserna varpå jag också har frågat dem efter de värden du beskriver ovan men det är lååååååånga svarstider när det går åt "detta håll" känns det som
Du menar att jag ska mäta just den gruppen i säkringsskåpet med gaffeln? Får jag ett bättre värde då än i uttaget?
Jag hoppas att vi kan fortsätta tråden och att jag kan vara behjälplig med att skaffa fram dom data du/ni behöver för att komma framåt ytterligare
Hej Nobbe_1
Har själv aldrig använt Fluke T5-1000, som du har på bilden men jag ser att den har ett mätområde för växelström (mätområde 100 A, 0.1 A upplösning, +_ (3% + 3 digits ) enligt ”online manual”
Den ström du skall mäta är ca 8 A växelström så det är sannolikt att det borde gå bra att kontrollera indata till våra beräkningar. Även om jag bedömer att ”gaffeln” inte är lika bra som en strömtång som ansluter helt runt ledningen eller ett instrument som kopplas i serie med lasten..
Får vi ett samtidigt värde på spänning och ström då kan vi beräkna den resistans som du har kopplat in vid mätning enligt ”vattenkokarmetoden”. När jag räknade fick jag anta en resistans hos elelementet. Bättre värde på indata ökar sannolikheten att beräkningarna blir bra.
Vi ska inte i onödan "överarbeta projektet" men samtidigt så är det nog ”du som äger problemet och får själv hantera hur du löser det”.
Jag har ett ärende hos e.on och de har bett mig mäta upp faserna varpå jag också har frågat dem efter de värden du beskriver ovan men det är lååååååånga svarstider när det går åt "detta håll" känns det som
Du menar att jag ska mäta just den gruppen i säkringsskåpet med gaffeln? Får jag ett bättre värde då än i uttaget?
Jag hoppas att vi kan fortsätta tråden och att jag kan vara behjälplig med att skaffa fram dom data du/ni behöver för att komma framåt ytterligare
Effekten ökar ju (men kanske inte aktiv effekt i så hög grad) men tiden kanske inte minskar i motsvarande grad för alla typer av förbrukare.
P = U² / R, W = P * t
Om U i kvadrat minskar så minskar den aktiva effekten.
Men elförbrukningen kommer väl vara mer eller mindre konstant då det är värme som är den stora förbrukaren.
Däremot tror jag att vissa prylar kan få ökad livslängd med den mildare spänningen och redan där går det ju att spara pengar, behövs inga 240V lampor, nu är ju mycket LED idag och då spelar det kanske inte så stor roll och alla switchade nätaggregat brukar klara 250V.
Sak samma, det glider långt från ämnet nu, min poäng var mest att jag tycker inte 227 V är något att höja på ögonbrynen för.
Detta med att spänningen ska ligga si eller så förstår jag inte vad det baseras på, men troligen empiriska studier.
En obelastad transformator mäter man normalt upp 235 V på och sen blir det ett spänningsfall längs hela kedjan.
Jag bor kanske 40 meter från en 800kVA och spänningen i området ligger runt 223 V, absolut inget konstigt med detta, vi har levt med den spänningen länge.
Vill jag hade jag såklart kunnat skruva upp transformatorn ett snäpp men detta är inget som stör överhuvudtaget och lampor och elektronik klagar inte.
Spänningen ligger enligt norm mellan 207 och 244 V och den som har 245V i sitt uttag för skriva till den som ansvarar för det men å andra sidan blir elräkningen lite mindre så går inga grejer sönder av det kan man låta det bero.
Hej,
När det gäller nivån på spänningen så finns en del att tänka på.
Spänningsnivån i den transformatorn (t.ex. 10/0.4 kV) som finns närmast dig levererar elenergi till flera elanvändare. Ledningarna till dessa kan vara olika långa och belastningen kan variera.
Transformatorn har en omsättning som på sekundärsidan kan regleras i fasta steg (t.ex. 5 ggr 2,5%) När man gör denna justering måste man bryta elleveransen till alla abonnenter som är anslutna till transformatorn.
Spänningsfallet som uppstår i ledningarna från transformatorns 400 V sida beror på impedansen i ledningarna och belastningen (strömmen) som elanvändarna tar ut, och blir alltså (normalt) lägre hos elanvändarna än vid transformatorn.
Spänningen in till (10/0.4 kV)-transformatorn ligger nominellt på 10 kV och det normala är att den spänningsnivån regleras (i steg som ligger i området 0,5-2,5 % ) av lindningskopplare som sitter på transformatorn som levererar 10 kV till (10/0.4 kV) -transformatorn.
Eftersom det oftast är flera (10/0.4 kV) -transformatorer som samtidigt (parallellt) är inkopplade på 10 kV nätet så är det många (10/0.4 kV) -transformatorer och ännu fler abonnenter som kan få sin spänning automatiskt reglerade av linningskopplaren.
Jag skrev; ”Spänningsfallet som uppstår i ledningarna från transformatorns 400 V sida beror på impedansen i ledningarna och belastningen (strömmen) som elanvändarna tar ut, och blir alltså (normalt) lägre hos elanvändarna än vid transformatorn.”
Men, matar vi in eleffekt hos elanvändarna (kunderna) då blir spänningsfallet det omvända och då kan spänningen hos elanvändarna (en eller flera) bli högre än vid transformatorn.
Med möjligheten att mata in eleffekt från elanvändarna (kunderna) med t.ex. solceller så kan man starkt förenklat säga att reglerområdet har minskat (halverats). Kravet är att man håller sig inom 207–254 V. Se vidare; ”Solcellsanläggningar i Bjärke energis elnät”
De flesta apparater vi kopplar in med switchade nätdelar accepterar ett stort spänningsområde (t.ex.100 V till 254 V) och är konstruerade för att samtidigt ”göra sitt jobb” det innebär att de levererar en konstant effekt inom det området. Ökar spänningen så minskar strömmen, minskar spänningen så ökar strömmen. Ökar spänningen till en trefas elmotor så agerar den likadant, detta eftersom den levererar konstant effekt till den anslutna lasten så länge frekvensen är konstant.
En resistans i ett värmeelement och en glödlampa reagerar tvärtom, ökar spänningen så ökar strömmen, minskar spänningen så minskar strömmen.
Det är dyrare och mer komplicerat att ha automatiska lindningskopplare vid (10/0.4 kV) -transformatorer och eftersom det är elanvändarna (kunderna kollektivt) som måste betala investeringarna så är det inte en ”enkel nöt att knäcka”.
Mitt första hus var ett torp på landet. detta var på 70-talet och elen var 3-fas blankledning av koppar transformatorn var nere i nästa by av typ stolptrafo 10kVA det var 4 km luftledning spänningen på den tiden 380 V.
Det hör fungerade tillfredsställande i veckan, men då många torp och ödegårdar blivit fritidsboende så tilltog problemet fredag e.m. och kväll! Alla drog på elelement inom några timmar och spänningen sjönk katastrofalt!
Nu inträffade ett annat fenomen från den tiden, elektriker hade installerat Diazed centraler och naturligtvis från väster med grupperna vilket oftast, det saknades en eller två grupper som belastade T-fasen [L3]
Detta medförde att nollan blev hårt belastad i hela byn.
Typiska spänningar en Fredag klockan 20:00 var.
L1 150-170V
L2 190-210V
L3 240-260V (på den fasen small många glödlampor)
Nollan hade flyttar på sig mätt mot sann jord (vattenröret till brunnen) med 20-40V
Naturligtvis ringer man jouren (Mellersta Skånes kraft detta var på Söderåsen) och fick svaret vi kollar på det!
På måndag kom dom och mätte och fritidsägarna åkt hem och det var inget fel på spänningen!
Det tog fem år innan dom hängde upp en ALUS 4x40 mm²
Hmm. Var de så dåliga på att räkna förr på det nätområdet?
10kVA trafo... 4km friledning flera abonnenter... Area? Gissar på 10mm2 cu...
Och gick de upp till 40mm2 ALUS...
Då drog de en väldigt sträckt 50mm2 för att få ner den till arean 40mm2.... Då 40mm2 inte har funnits i alus.
Nä något stämmer inte.
Visst har det funnits 10kVA trafos men de försörjde högst en radie på några hundra meter...
Och skulle de ha tagit i med en 50mm2 ALUS när de förstärkte nätet, då räcker det inte ens till en abonnent 4km bort...
4km drar man inte lågspänning speciellt när det är flera abonnenter...
Nu vet vi inte om nätet i TS fall är svagt.
Men ts kan begära en elkvalitemätning av nätbolaget.
Är nätägarens nät underkänt då är de tvungna att förstärka nätet kostnadsfritt...
Det är inte vanligt men det förekommer att nätbolagen har underkända delar i nätet. De är ofta medvetna om vilka områden det gäller...
Varje fastighet med el har betalat en anslutningsavgift. Oftast är den betald upp till en viss säkringsstorlek, vanligt är 25A.
Då har de kunderna rätt att nyttja upp till 25A utan att betala extra kostnader för förstärkning....
Att sedan nätbolaget när de byggde området sålde ex 10st 25A anslutningar endast räknade med att alla säkrar 16A och dimensionerade efter det har inget med saken att göra... Det är så man bygger nät man räknar med att det är osannolikt att alla tar ut max samtidigt fast alla har "rätt" att göra det.
När det gäller nivån på spänningen så finns en del att tänka på.
Spänningsnivån i den transformatorn (t.ex. 10/0.4 kV) som finns närmast dig levererar elenergi till flera elanvändare. Ledningarna till dessa kan vara olika långa och belastningen kan variera.
Transformatorn har en omsättning som på sekundärsidan kan regleras i fasta steg (t.ex. 5 ggr 2,5%) När man gör denna justering måste man bryta elleveransen till alla abonnenter som är anslutna till transformatorn.
Spänningsfallet som uppstår i ledningarna från transformatorns 400 V sida beror på impedansen i ledningarna och belastningen (strömmen) som elanvändarna tar ut, och blir alltså (normalt) lägre hos elanvändarna än vid transformatorn.
Spänningen in till (10/0.4 kV)-transformatorn ligger nominellt på 10 kV och det normala är att den spänningsnivån regleras (i steg som ligger i området 0,5-2,5 % ) av lindningskopplare som sitter på transformatorn som levererar 10 kV till (10/0.4 kV) -transformatorn.
Eftersom det oftast är flera (10/0.4 kV) -transformatorer som samtidigt (parallellt) är inkopplade på 10 kV nätet så är det många (10/0.4 kV) -transformatorer och ännu fler abonnenter som kan få sin spänning automatiskt reglerade av linningskopplaren.
Jag skrev; ”Spänningsfallet som uppstår i ledningarna från transformatorns 400 V sida beror på impedansen i ledningarna och belastningen (strömmen) som elanvändarna tar ut, och blir alltså (normalt) lägre hos elanvändarna än vid transformatorn.”
Men, matar vi in eleffekt hos elanvändarna (kunderna) då blir spänningsfallet det omvända och då kan spänningen hos elanvändarna (en eller flera) bli högre än vid transformatorn.
Med möjligheten att mata in eleffekt från elanvändarna (kunderna) med t.ex. solceller så kan man starkt förenklat säga att reglerområdet har minskat (halverats). Kravet är att man håller sig inom 207–254 V. Se vidare; ”Solcellsanläggningar i Bjärke energis elnät”
[länk]
De flesta apparater vi kopplar in med switchade nätdelar accepterar ett stort spänningsområde (t.ex.100 V till 254 V) och är konstruerade för att samtidigt ”göra sitt jobb” det innebär att de levererar en konstant effekt inom det området. Ökar spänningen så minskar strömmen, minskar spänningen så ökar strömmen. Ökar spänningen till en trefas elmotor så agerar den likadant, detta eftersom den levererar konstant effekt till den anslutna lasten så länge frekvensen är konstant.
En resistans i ett värmeelement och en glödlampa reagerar tvärtom, ökar spänningen så ökar strömmen, minskar spänningen så minskar strömmen.
Det är dyrare och mer komplicerat att ha automatiska lindningskopplare vid (10/0.4 kV) -transformatorer och eftersom det är elanvändarna (kunderna kollektivt) som måste betala investeringarna så är det inte en ”enkel nöt att knäcka”.
Hej Martin.
Möjligt man ökat toleransen från +6 till +10%, jag hade för mig den stora nätägaren här detta som krav men kan inte hitta det nu.
Givetvis välkommet om nätet kräver stora förstärkningar på högspänningssidan vid installationer av större produktionsanläggningar då detta kan dra ut ordentligt på tiden.
Lindningskopplarautomatik på dessa mindre transformatorer torde vara väldigt sällsynt men kanske något som behövs mer i framtiden.
Du kanske känner till de smarta elnäten man testade på Gotland, där kanske man byggde dylikt, annars är det ju bara en sak till som ska servas.
Bara för att en apparat accepterar något betyder det inte att livslängden kan påverkas negativt, mer ström, mer värme.
Varje fastighet med el har betalat en anslutningsavgift. Oftast är den betald upp till en viss säkringsstorlek, vanligt är 25A.
Hej HSP
I ett inlägg (#63) här, tog jag upp ” områden där elnätet ursprungligen är avsett för fritidsboende" som jag hört omtalas om under årens lopp.
Jag tror det var julen 2012 som Vattenfall hade problem med elnäten på Värmdö. Det var strömavbrott för tusentals kunder i samband med blötsnö. Elnäten var ursprungligen avsedda för fritidsboende men nu hade många börjat bosätta sig permanent i sina fritidshus, blivit åretomboende och elnätet var inte anpassat för detta.
Många har till exempel valt att teckna upp till 25A i säkringsstorlek när de betalat en anslutningsavgift. Jag har sökt, men inte hittat om det fanns de som tecknat abornemang upp till 16A i säkringsstorlek, avsett för fritidsboende, när de betalat sin anslutningsavgift. T.ex. det som hände på Värmdö julen 2012 handlade det om speciella anslutningsavgifter för fritidsboende?
Har du kännedom om det funnits speciell anslutningsavgift för fritidsboende, t.ex. på 16A?
Bo.Siltberg skrev:
Nobbe_1 skrev:
