Privat väg är inget som definieras i lagen. Enskilda vägar driftas och ägs av andra än stat och kommun. Har vägen den enskilda vägen driftsbidrag får man dock inte sätta bom eller hindra allmänheten från att använda den vägen. Erhålls inte driftsbidrag för den enskilda vägen kan man bomma - kanske det du avser med privat.M Mumlarn skrev:
Kan det vara så att det fanns en vägförening bildad enligt den numera upphävda lagen om enskilda vägar (EVL) och att ni fick en samfällighetsförening registrerad istället?M Mumlarn skrev:
Även jag tror att @Mumlarn har fel.B Berndtan skrev:
Det känns som att han har gått genom en process på nära håll och man känner igen vad han säger i stort, men han använder fel begrepp och det är det som alla reagerar på.
Men det stämmer att man som vägägare förlorar självbestämmelserätt när man får statligt eller kommunalt bidrag, men det ändrar inte vem som är väghållare och om vägen klassas som enskild eller allmän väg.
Allmän väg är den som drivs av stat eller kommun.
Alla andra vägar är enskilda vägar.
En enskild väg kan få bidrag från stat eller kommun eller ingen alls. Fortfarande enskild.
En enskild väg kan vara öppen för trafik eller ej. Fortfarande enskild väg.
Väglagen gäller generellt allmänna vägar, inte enskilda vägar.
Vad en väg är, är däremot inte lika entydigt...
Alla andra vägar är enskilda vägar.
En enskild väg kan få bidrag från stat eller kommun eller ingen alls. Fortfarande enskild.
En enskild väg kan vara öppen för trafik eller ej. Fortfarande enskild väg.
Väglagen gäller generellt allmänna vägar, inte enskilda vägar.
Vad en väg är, är däremot inte lika entydigt...
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 021 inlägg
Vad gäller grundfrågan, hur en fastighet med två bostäder ska hanteras andelsmässigt är det helt enkelt inte uppenbart. Det går att argumentera för exempelvis 1, 1,2 eller 2 andelar. Men även för något mer mellan 1 och 2 om man exempelvis jämför komplementhuset med ett fritidshus.
Hur det skulle hanteras i domstol beror nog delvis på hur anläggningsbeslutet är skrivet, så jag tror inte att man kan säga att det alltid är på det ena eller andra sättet, utan som så ofta med juridiken och ofullständig information hamnar man med den föga upplyftande slutsatsen att det beror på.
Hur det skulle hanteras i domstol beror nog delvis på hur anläggningsbeslutet är skrivet, så jag tror inte att man kan säga att det alltid är på det ena eller andra sättet, utan som så ofta med juridiken och ofullständig information hamnar man med den föga upplyftande slutsatsen att det beror på.
Tror inte det är nämnt någonstans (än) men det vore kul att höra vad alla förståsigpåare säger om vad som gäller för var någonstans på vägen man bor, spelat det någon roll för andelstalet?
Behöver t.ex. den som bor i början på en väg betala mindre än den som bor längst in på vägen?
Rimligen borde det vara så eftersom den i början på vägen troligen bara utnyttjar några procent av vägen medans den längst in närmare 100% av vägen (när vi nu talar om rättvisa).
Men - jag antar att det inte är så fiffigt ordnat.
Behöver t.ex. den som bor i början på en väg betala mindre än den som bor längst in på vägen?
Rimligen borde det vara så eftersom den i början på vägen troligen bara utnyttjar några procent av vägen medans den längst in närmare 100% av vägen (när vi nu talar om rättvisa).
Men - jag antar att det inte är så fiffigt ordnat.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 944 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 944 inlägg
Så kan det fungera för gemensamhetsanläggningar med längre vägar där det är väldigt olika vägsträckor det handlar om. Men för områden med typ gatunät eller mindre vägnät så schabloniseras dessa detaljer bort av Lantmäteriet.U Uppner skrev:
Så är det. Man räknar med ton-km metoden, som innebär att man multiplicerar antal ton per år med antal km väg man använderU Uppner skrev:
