Jag har bara egen erfarenhet från 3 kommuner. Där har vi haft underlag från konstruktörer så inget i konstruktionen har ifrågasatts. Det är väl en fördel åsså att använda sig av redan beprövade konstruktioner som är allmänt vedertagna och man inte behöver räkna på precis allting. Däremot har jag riktigt dålig erfarenhet av både deras arkitekter (som ibland inte alls är arkitekter) och inspektörer när man kommer utanför det som har granskats i förväg eller väljer egna alternativ. Det här har varit utanför Sthlm och Uppsala och där är det inte så gott om utbildade riktiga snickare som vet hur det svenska byggkraven ser ut. Det är många från forna öststaterna som bygger och snickrar här. Oftast utan någon som helst aning om hur det ska göras här. De verkar bättre på att mura. Så här tror jag inte du hittar några inspektörer som lämnar det till "snickaren" att avgöra såna frågor.N nybyggarn3 skrev:
Själv är jag glad så länge jag slipper ha med kommunens anställda att göra å lättaste sättet tror jag är att köra på konstruktioner som de känner igen och är trygga med.
Det har jag sett. Fast det var ett ej färdigbyggt garage/verkstadshus under stormen Gorm hösten 2015:O OlleKlockare skrev:
Mitt förslag är ändå att TS funderar en vända till på om det inte kan kännas okej att använda stålband i stommen. Jag förstår och respekterar önskan om att bygga med naturliga material. Har själv byggt hus i egen regi och hade tänkte i samma banor, vilket bl.a. resulterade i cellulosa isolering, fasadskivs av träfiber och lindrev.
Av erfarenhet kan jag berätta att du ändå kommer att bära in massvis med kilon av mindre naturliga material, framförallt om du räknar metall till den kategorin och du inte tänker ta till radikala metoder. Vet inte hur många kilo spik och skruv det går i ett hus men gissar på över 100. Dessutom går det sjuka mängder plast. Som ett exempel krävde tappvarmvattensystemet i vårat hus flera hundra meter rörirör. Grävde dessutom ca 200 meter inkommande vatten. Det blir många kilo pemslang.
Min poäng är att man inte ska sila mygg och svälja kameler.
Av erfarenhet kan jag berätta att du ändå kommer att bära in massvis med kilon av mindre naturliga material, framförallt om du räknar metall till den kategorin och du inte tänker ta till radikala metoder. Vet inte hur många kilo spik och skruv det går i ett hus men gissar på över 100. Dessutom går det sjuka mängder plast. Som ett exempel krävde tappvarmvattensystemet i vårat hus flera hundra meter rörirör. Grävde dessutom ca 200 meter inkommande vatten. Det blir många kilo pemslang.
Min poäng är att man inte ska sila mygg och svälja kameler.
Nästa fråga då är väl hur mycket bättre de är med stålband mot ordentligt förankrad 45x45?
/Mikael
/Mikael
Säkert inte alls så länge du sätter reglarna diagonaltV Aspenlid skrev:
Om då TS vill använda trä så finns de väl egentligen ingen anledning att propsa på stålband? Reglarna tar ju som redan sagts även upp tryck..
/Mikael
/Mikael
Skulle väl vara för att spara tid. Stålbanden spänner man upp på en grisblink och de är inte ivägen sen. Jag är en ingen expert men ser inte framför mig ett sätt med diagonala reglar som inte medför en massa extra arbete.V Aspenlid skrev:
Bästa svaret
Stålband är ingen bra ide. De har så stor värmeutvidgning så om de är spända i kallväder är de väldigt slaka i varmt väder.
Alla spirverksstommar behöver en vindförstyvning. Antingen med snedsträvor eller skivor eller snedbrädning. Snedsträvor är vanliga i enklare uthus men även i skivade byggnader sätter man in någon snedsträva ibland. Förstyvande skivor är det vanliga i moderna isolerade byggnader.
Snedbrädning på utsidan i 45 graders vinkel var normal praksis från 1930-talet fram till en bit in på 60-talet. Snedbrädade hus är extremt styva. Då vi bytte nedre delen av alla väggar på ett hus hade vi 9 meters väggar som hängde fritt från hörn till hörn utan syll och med avsågade stolpar/reglar. Inga sättningar alls. Snedbrädningen gjorde att hela väggen fungerade som en jättelik balk. Normalt satte man upp en vindskyddspapp på stommen innan man spikade på snedbrädningen så att pappen kom innanför snedbrädningen.
En fenomenalt bra byggmetod som har blivit ovanlig för att det är billigare med skivor.
Om man inte har antingen en vindskyddskiva eller en snedbrädning utanpoå isoleringen är det bara en tidsfråga innan den jäser ut i luftspalten. Det måste finnas någonting stadigt som håller isoleringen på plats och papp duger inte.
Alla spirverksstommar behöver en vindförstyvning. Antingen med snedsträvor eller skivor eller snedbrädning. Snedsträvor är vanliga i enklare uthus men även i skivade byggnader sätter man in någon snedsträva ibland. Förstyvande skivor är det vanliga i moderna isolerade byggnader.
Snedbrädning på utsidan i 45 graders vinkel var normal praksis från 1930-talet fram till en bit in på 60-talet. Snedbrädade hus är extremt styva. Då vi bytte nedre delen av alla väggar på ett hus hade vi 9 meters väggar som hängde fritt från hörn till hörn utan syll och med avsågade stolpar/reglar. Inga sättningar alls. Snedbrädningen gjorde att hela väggen fungerade som en jättelik balk. Normalt satte man upp en vindskyddspapp på stommen innan man spikade på snedbrädningen så att pappen kom innanför snedbrädningen.
En fenomenalt bra byggmetod som har blivit ovanlig för att det är billigare med skivor.
Om man inte har antingen en vindskyddskiva eller en snedbrädning utanpoå isoleringen är det bara en tidsfråga innan den jäser ut i luftspalten. Det måste finnas någonting stadigt som håller isoleringen på plats och papp duger inte.
Ingen aning men så gjorde de.ingvarh skrev:
Om jag skall gissa någonting så var det kanske för att få en slät yta inåt så spånfyllningen skulle glida ned bättre och inte bilda hålrum när den satte sig. Eller kanske för att inte det tunna efterkrigtida vindskyddspappret skulle fladdra sönder av eventuellt luftdrag.
Jag har bara snedbrädat en vägg en gång. Det var en bärande mellanvägg som sträckte sig genom två våningar och var full av öppningar samtidigt som det var glest mellan upplagspunkterna på grunden. Det gick ju inte att få dit skivor i så stora bitar att de skulle ge någon skivverkan att tala om när det var mellantaksbjälkar och allt möjligt i vägen så efter mycket funderande snedbrädade jag väggen.
Redigerat:
Det blir då 4,8mm från -40 till +40 grader. Varken bättre eller sämre än en granbräda. Med skillnaden att slaka järnband låter stommen runka fram och tillbaka med vindstötarna medan strävor av trä ger långsamma rörelser.useless skrev:
Innanför brädslåningen på en sydvägg tror jag säkert att det närmar sig +40 en het sommardag. När det är -40 ute är det knappast kallare än -30 innanför brädslåningen för det läcker ju värme genom väggen...........
Jag tänker mig stålband på utsidan där man brukar sätta dem.
Jag tänker mig stålband på utsidan där man brukar sätta dem.
Jag har mina på insidanH heimlaga skrev:
