Det här är ju en del av det man måste kontrollera när man köper något som kan vara del av något annat. Köper man skog så innebär det att skogen kan vara del av både jaktarrende, viltvårdsområde, naturreservatet, eventuell samfälligheter etc. Listan kan göras väldigt lång. Likväl innebär åkermark att den måste brukas av er eller någon annan. Här kanske det också finns ett aktivt arrende. Allt detta är sådant som man bara får acceptera om man inte har haft kunskapen eller kontrollerat fastigheten innan och köpt "grisen" i säcken. Vill ni inte ha hundar som råkar springa över tomten så får ni stängsla in den. Men du kan ju prova att dressera viltet så att hundarna går åt rätt håll förbi era ägor nästa gång.
M -MH- skrev:
Ett arrende gäller enligt kontrakt oavsett om det framkommer i en försäljning. Ett jaktarrende registreras ofta inte ngnstans utan är ett nyttjandekontrakt mellan två parter där man tex använder lrf's gamla mall. Vi tecknar oftast sådana på 5 eller 10år i taget där de automatiskt förnyas. Vi har kontrakt som skrevs för 50år sedan.M -MH- skrev:
Finns inget arrende så finns det inget arrende. Finns arrende så gäller det oavsett. Men är det en del av viltvårdsområde så gäller det majoritetsbeslut. Har den förra ägaren varit med i en vvo så gäller samma förutsättningar för en ny ägare. Detta skall finnas fastställt hos Länsstyrelsen. Jag har själv en jaktstuga som har en bit mark kopplad till och som även ingår i ett viltvårdsområde.M -MH- skrev:
Sen när det kommer till det övriga så är det så att det finns nackdelar och fördelar med den lantliga idyllen. Det är allt för många som flyttar ut till landet med absolut noll koll på verkligheten. Sedan blir man arg när det inte blir det som man tänkt det. Jag är själv född och uppvuxen i stan men har fått lära mig en hel del från min fru som är från norra delarna av landet.
Att arrende i lagens mening (dvs jordbruksarrende, lägenhetsarrende, anläggningsarrende eller bostadsarrende) gäller om det är skriftligt även mot nya ägaren, det har du helt rätt i (se JB 7:13)
Avtal om nyttjanderätt av jakt är inget sådant arrende, och gäller bara mot nye ägaren om det undantas vid försäljningen (se JB 7:11). Detsamma gäller servitut.
Redigerat:
Hej Jag svarar inte bra dig utan även andra som tycket TS skall vara vänlig mot jaktlaget. Har det framkommit att TS varit ovänlig. Borde inte jaktlagets medlemmar också vara vänliga mot sin nya granne om det skall bli en bra kontakt och grannsämja.F F_man skrev:
Problemet är väl det att TS inte vet vem hen skall vara vänlig mot. TS har haft en kort kontakt med en jägare som inte verkade så vänlig.
Gården såldes av ett dödsbo, då kan det ju vara så att ingen bott på fastigheten på ett tag och marken blivit mer eller minder en del av jaktlagets mark oavsett vad som kan vara reglerat i avtal m.m.
Det kan ju vara så att man ser ner på ny inflyttade stadsbor som kanske inte tänker som de redan bofasta och så struntar i TS.
Det diskuteras om jaktarrende, jaktupplåtelse m.m så här står det på VILT.S Ett jaktarrende innebär rätten att jaga på en mark, även kallat jakträtten eller jaktupplåtelse. Normalt äger markägaren jakträtten till sin egen mark, men den kan av olika anledningar upplåtas eller arrenderas ut till annan person. Det kan bero på att markägaren själv inte jagar, eller på att markägaren vill tjäna pengar på att arrendera ut jakten. Ett jaktarrende kan innehas ev en enskild person, ett jaktlag eller ett företag.
E
E
Och så här står det i Wikiwad om viltvårdsområde ( jaktvårdsområde)
Viltvårdsområde (tidigare jaktvårdsområde) är en sammanslutning av fastigheter, fastställd av länsstyrelsen, med syfte att genom bättre samordning av jakten över ett större område befrämja jakt och viltvård. Ett viltvårdsområde (vvo) bildas genom majoritetsbeslut och omfattar ofta en by eller ett skifteslag. Gränserna för ett vvo fastställs genom förrättning och kan inte omprövas förrän 3 år har gått. Bildande av viltvårdsområde regleras genom lag (2000:592) om viltvårdsområden.
En av de viktigaste målsättningarna med ett vvo är att samordna älgjakten, med syfte att få en mer målinriktad avskjutning, och på längre sikt en bättre älgstam. Även för småviltjakten finns fördelar att hämta, då större tidigare dåligt utnyttjade marker kan erbjuda fler jägare fler jakttillfällen. Möjligheten att bedriva en meningsfull viltvård ökar när en samordning mellan fastigheterna sker.
För att erhålla jakträtt inom ett vvo krävs att man äger mark av jaktlig betydelse, i regel jordbruks- eller skogsmark om minst 5 hektar. Vilka marker som har jakträtt i området framgår av Länsstyrelsens beslut om bildande. Ofta gäller regeln att en markägare har en jakträtt på varje påbörjat 100 hektar, men det kan skilja mellan olika områden då detta beslutas av viltvårdsområdesföreningen då de fastställer sina stadgar. Den som inte äger egen mark kan arrendera en jakträtt av till exempel ett skogsbolag på mark som ingår i ett jaktvårdsområde. I norra Sverige förekommer även att viltvårdsområden säljer dagkort för småviltjakt, s.k. korttidsjakt.
Viltvårdsområde (tidigare jaktvårdsområde) är en sammanslutning av fastigheter, fastställd av länsstyrelsen, med syfte att genom bättre samordning av jakten över ett större område befrämja jakt och viltvård. Ett viltvårdsområde (vvo) bildas genom majoritetsbeslut och omfattar ofta en by eller ett skifteslag. Gränserna för ett vvo fastställs genom förrättning och kan inte omprövas förrän 3 år har gått. Bildande av viltvårdsområde regleras genom lag (2000:592) om viltvårdsområden.
En av de viktigaste målsättningarna med ett vvo är att samordna älgjakten, med syfte att få en mer målinriktad avskjutning, och på längre sikt en bättre älgstam. Även för småviltjakten finns fördelar att hämta, då större tidigare dåligt utnyttjade marker kan erbjuda fler jägare fler jakttillfällen. Möjligheten att bedriva en meningsfull viltvård ökar när en samordning mellan fastigheterna sker.
För att erhålla jakträtt inom ett vvo krävs att man äger mark av jaktlig betydelse, i regel jordbruks- eller skogsmark om minst 5 hektar. Vilka marker som har jakträtt i området framgår av Länsstyrelsens beslut om bildande. Ofta gäller regeln att en markägare har en jakträtt på varje påbörjat 100 hektar, men det kan skilja mellan olika områden då detta beslutas av viltvårdsområdesföreningen då de fastställer sina stadgar. Den som inte äger egen mark kan arrendera en jakträtt av till exempel ett skogsbolag på mark som ingår i ett jaktvårdsområde. I norra Sverige förekommer även att viltvårdsområden säljer dagkort för småviltjakt, s.k. korttidsjakt.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 577 inlägg
Nu skall vi inte krångla till det ytterligare med jaktlag!E elmont skrev:
Det är illa nog med VVOn. Och TS lär ju inte vara med i ett jaktlag, om vederbörande inte själv gått med. Det är en förening där medlemmarna har ömsesidigt kommit överens om hur jakt skall bedrivas på marken/markerna som tillhör medlemmarna, och ett sådant medlemskap eller överenskommelser följer ju inte automatiskt med när marken byter ägare. Då får man börja om med den nye markägaren.
Nu har jag inte läst hela tråden så om jag skriver det som redan är skrivet får ni ha överseende med det. Om er fastighet ingår i ett viltvårdsområde så har du ingen rätt att förbjuda jakt på din mark, vare sig småvilt eller annat vilt. Att ta ur sin fastighet ur ett viltvårdsområde är inte så lätt, länsstyrelsen kräver mycket goda skäl för det. Att säga att man inte vill ha jakt på marken för att det är störande eller liknande är inte såna skäl. Jag pratade med en handläggare på länsstyrelsen om detta för några år sedan och han sa att religiösa skäl kan eventuellt vara godtagbart. Det finns visst religioner som förbjuder att man dödar djur.
