Den vanliga vattenanalogin funkar alltid.
Tänk dig en vattenkran som är stängd. Trycket i vattenledningen motsvarar spänningen (Volt). När du öppnar kranen börjar det rinna vatten (motsvarande elektrisk ström, Ampere). Hur fort vattnet rinner beror på hur mycket du öppnar kranen (motstånd, Ohm).
När du har haft vattenkranen öppen ett tag har det runnit ut ett antal liter (Motsvarande elektrisk energi, kWh),
På samma sätt är det med en elektrisk krets. Är det ingen förbindelse mellan polerna, som t ex i ett oinkopplat batteri så finns det bara en spänning. Kopplar du in någonting så börjar det flyta en ström. Storleken på strömmen beror på motståndet i det du kopplar in.
Men det är inte så man brukar ändra flödet i en vattenkran...
Nej, men det är så flödet brukar ändras om man matar kranen med varierande vattentryck, tänk "vattenpump" med (för) stor hysteres. Men nu förvillar vi nog bara TS mest.
Den vanliga vattenanalogin funkar alltid.
Tänk dig en vattenkran som är stängd. Trycket i vattenledningen motsvarar spänningen (Volt). När du öppnar kranen börjar det rinna vatten (motsvarande elektrisk ström, Ampere). Hur fort vattnet rinner beror på hur mycket du öppnar kranen (motstånd, Ohm).
När du har haft vattenkranen öppen ett tag har det runnit ut ett antal liter (Motsvarande elektrisk energi, kWh),
På samma sätt är det med en elektrisk krets. Är det ingen förbindelse mellan polerna, som t ex i ett oinkopplat batteri så finns det bara en spänning. Kopplar du in någonting så börjar det flyta en ström. Storleken på strömmen beror på motståndet i det du kopplar in.
Den första analogin som faktiskt fick polletten att trilla ner för mig. Finns en jättebra video som förklarar hela rasket med samma analogi
Rekommenderas starkt till TS och andra el-utmanade som jag
Volt är spänning, alltså en möjlighet att utnyttja elen.
Ström är när du utnyttjar elen, detta får du betala extra för, mäts i Ampere.
Om ett batteri är stämplat 1 Ah kan det leverera 1 Ampere under en timmes tid.
Eller 500 mA under två timmar.
Eller 10 Ampere på 5 minuter.
Sen kan du enkelt sagt ta Ampere gånger Volt, då får du effekt, alltså VoltAmpere.
Ofta sätter vi gärna likhet med denna skenbara effekt och nyttig effekt men även fast det liknar och följer är det inte riktigt samma. Den nyttiga effekten kallas aktiv och ges i Watt.
Ordet skenbar betyder att effekten inte är riktig, typ på låtsas, men det är inte riktigt sant, den utför bara inte enbart det arbetet vi vill den ska utföra utan man har även med den reaktiva effekten då.
Sambandet mellan spänning, ström och resistans är:
Spänning = Ström x Resistans,
vilket kallas Ohms lag. Tycker detta illustreras ganska bra i nedanstående figur. Dvs, ju mer resistansen ökar (Ohm drar åt sitt rep) och strömmen ökar (Amp kryper fortare), desto högre spänning krävs det (Volt måste knuffa hårdare).
Alternativt, om man skriver Ohms lag som Ström = Spänning / Resistans visar bilden att ju mer Volt knuffar på (spänningen ökar) och ju mer Ohm släpper efter på sitt rep (resistansen minskar), desto fortare kan Amp krypa (strömmen blir högre).
useless skrev:
