Medlem
· Västernorrland
· 2 065 inlägg
Vederbörande skrev förmodligen planen på ett sätt som fungerade med den lagstiftning som gällde när planen skrevs. Hen kan knappast klandras för att lagstiftningen senare har ändrats...joakim_j skrev:
Det var inte ovanligt med liknande bestämmelser framåt 80-90 tal. Min syster byggde ut radhuset i mitten av 80 talet. De var tvungna att få intyg från alla i längan att om de skulle bygga ut på liknande sätt så skulle de bygga ut exakt likadant.
Har för mig att Olof Palme fick göra samma sak när ha byggde ut sitt radhus i Vällingby.
Har för mig att Olof Palme fick göra samma sak när ha byggde ut sitt radhus i Vällingby.
Nä, jag kanske var lite onödigt tvär där, jag har bara lite svårt för det här detaljplanerandet i allmänhet.R Räknenisse skrev:
Lite mer OT så kanske 6 kap 2 § i ÄPBL kan gälla här? Äldre planer skall ju tolkas som om de antogs med stöd av ÄPBL, enligt övergångsbestämmelserna i nya PBL.
Det gick sådär. Klaganden fick bifall och bygglovet upphävdes.
Länsstyrelsens bedömning
Av detaljplanen framgår att aktuell fastighet bland annat omfattas av beteckningen ”a” som enligt planbestämmelserna innebär: ”Bygglov ska medges samtidigt för all bebyggelse inom kvarteret”. Klagandena har invänt att denna bestämmelse hindrar bygglov för X eftersom det endast rör en enskild fastighet och inte samtliga fastigheter inom kvarteret.
Nämnden har anfört att bestämmelsens syfte förmodligen är att i nybyggnadsskedet tillämpa ett arkitektoniskt helhetsgrepp för bebyggelsen. Vid senare bygglovsansökningar bedömer nämnden dock att bestämmelsen
är orimlig och omöjlig att följa och därför utgör en nullitet. Länsstyrelsen konstaterar att Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i dom den 31 januari 2012, i mål nr P 6568-11 (MÖD 2012:29) angett att ”Det kan ifrågasättas om bestämmelsen om detaljplanens genomförandetid uppfyller plan- och bygglagens krav på tydlighet och förutsägbarhet samt huruvida den i övrigt står i överensstämmelse med 5 kap. 7 och 8 §§ ÄPBL. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar dock att detaljplanen har vunnit laga kraft”.
Mot bakgrund av ovan nämnda dom från MÖD menar Länsstyrelsen att oberoende av om nämnden anser att planbestämmelsen är orimlig eller omöjlig att följa, ska detaljplanen som vann laga kraft den 20 december 2001 tillämpas i målet och det innefattar även planbestämmelsen ”a”. Mark- och miljödomstolen har i avgörande den 19 juni 2017 i mål nr P 3771-16 tolkat en liknande bestämmelse och där tolkat bestämmelsen som att om bygglov en gång har meddelats för området kan bygglov därefter inte beviljas för enskild fastighet utan att anses som planavvikelse. Det är uppenbart att bygglov tidigare lämnats för samtliga bostäder inom kvarteret. Det nu beviljade bygglovet får därför ses som en planavvikelse.
Avvikelsen kan inte anses utgöra en sådan liten avvikelse som avses i 9 kap. 31 b § PBL. Mot bakgrund av det och vad som ovan anförts om att detaljplanen vunnit laga kraft och därför ska följas ska det överklagade beslutet upphävas och ansökan om bygglov avslås.
Länsstyrelsens bedömning
Av detaljplanen framgår att aktuell fastighet bland annat omfattas av beteckningen ”a” som enligt planbestämmelserna innebär: ”Bygglov ska medges samtidigt för all bebyggelse inom kvarteret”. Klagandena har invänt att denna bestämmelse hindrar bygglov för X eftersom det endast rör en enskild fastighet och inte samtliga fastigheter inom kvarteret.
Nämnden har anfört att bestämmelsens syfte förmodligen är att i nybyggnadsskedet tillämpa ett arkitektoniskt helhetsgrepp för bebyggelsen. Vid senare bygglovsansökningar bedömer nämnden dock att bestämmelsen
är orimlig och omöjlig att följa och därför utgör en nullitet. Länsstyrelsen konstaterar att Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i dom den 31 januari 2012, i mål nr P 6568-11 (MÖD 2012:29) angett att ”Det kan ifrågasättas om bestämmelsen om detaljplanens genomförandetid uppfyller plan- och bygglagens krav på tydlighet och förutsägbarhet samt huruvida den i övrigt står i överensstämmelse med 5 kap. 7 och 8 §§ ÄPBL. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar dock att detaljplanen har vunnit laga kraft”.
Mot bakgrund av ovan nämnda dom från MÖD menar Länsstyrelsen att oberoende av om nämnden anser att planbestämmelsen är orimlig eller omöjlig att följa, ska detaljplanen som vann laga kraft den 20 december 2001 tillämpas i målet och det innefattar även planbestämmelsen ”a”. Mark- och miljödomstolen har i avgörande den 19 juni 2017 i mål nr P 3771-16 tolkat en liknande bestämmelse och där tolkat bestämmelsen som att om bygglov en gång har meddelats för området kan bygglov därefter inte beviljas för enskild fastighet utan att anses som planavvikelse. Det är uppenbart att bygglov tidigare lämnats för samtliga bostäder inom kvarteret. Det nu beviljade bygglovet får därför ses som en planavvikelse.
Avvikelsen kan inte anses utgöra en sådan liten avvikelse som avses i 9 kap. 31 b § PBL. Mot bakgrund av det och vad som ovan anförts om att detaljplanen vunnit laga kraft och därför ska följas ska det överklagade beslutet upphävas och ansökan om bygglov avslås.
Ta och begär ut de citerade målen, skärskåda ifall de verkligen är relevanta. Och överklaga. Möjligt att det måste upp förbi mark o miljödomstolen till mark o miljööverdomstolen.
En alternativ väg är att du begär en förenklad plan för just din fastighet. Kallas även frimärksplan. Nackdelen är att det kostar typ 100 000+, och tar tid, men även överklagande tar tid.
En alternativ väg är att du begär en förenklad plan för just din fastighet. Kallas även frimärksplan. Nackdelen är att det kostar typ 100 000+, och tar tid, men även överklagande tar tid.
Det är också nästan så att man skulle gå på kommunen för att få till en ändring av detaljplanen som helhet (och inte enbart den egna fastigheten). Det kanske är lönlöst, men när de själva är av åsikten att skrivelsen är "nullifierad" och den åsikten nu inte delas i högre instans så kanske de är villiga att göra en justering i detaljplanen?H hempularen skrev:
Fast det tar längre tid att få genomfört om det skall gälla ett större område, och det lär inte få speciellt hög prioritet hos kommunen. Kostnaden för detaljplaneändringar är hög.H Hajjen skrev:
Jag håller med i stort, men tänkte samtidigt att när det var en såpass ny detaljplan som de "sabbat" så kanske de är lite mer medgörliga. Sedan tänker jag, kanske lite naivt, att det blir en ganska enkel process om bara texten ska ändras. Det bör ju vara när kartor måste ändras och ritas om i flera led som det kostar? Man kan alltid sondera terrängen liteH hempularen skrev:
När vi började titta på fritidshus för ett par år sedan var det ett område med en samfällighet. Typ 300 fastigheter i samfälligheten. De skulle bygga ut kommunalt avlopp, dör samfälligheten skulle dra ”lokalt” inom området. Då hade de upptäckt att detaljplanen från 60 talet explicit förbjöd alla former av vattendragning inom fastigheterna. Det skulle bara finnas sommarvatten vid tappställe utanför resp. tomt. Alla former av avloppsanläggningar var explicit förbjudna.
Samfälligheten beställde en planeändring. Ändringen bestod i ett tilläggsdokument till planen där man skriver ”raderna xxx - yyy” i detaljplanen stryks. Och en motivering på ett par sidor med utredningar om att godkända enskilda avloppsanläggningar ändå redan fanns på samtliga berörda fastigheter.
Det framgick av samfällighetens årsredovisning att kostnaden för planeändringen var samfällighetens största kostnadspost det året. De förvaltade ett vägnät och sommarvatten nät med 10-15 km vägar, underhåll, snöröjning! ledningsteparationerosv. Men denna strykning av två rader i detaljplanen kostade mer än att underhålla 15 km vägar.
Samfälligheten beställde en planeändring. Ändringen bestod i ett tilläggsdokument till planen där man skriver ”raderna xxx - yyy” i detaljplanen stryks. Och en motivering på ett par sidor med utredningar om att godkända enskilda avloppsanläggningar ändå redan fanns på samtliga berörda fastigheter.
Det framgick av samfällighetens årsredovisning att kostnaden för planeändringen var samfällighetens största kostnadspost det året. De förvaltade ett vägnät och sommarvatten nät med 10-15 km vägar, underhåll, snöröjning! ledningsteparationerosv. Men denna strykning av två rader i detaljplanen kostade mer än att underhålla 15 km vägar.
Tack för all input. Vi har pratat med kommunen och de tyckte absolut att vi skulle överklaga. De skulle också se om de själva ville driva frågan eftersom den prejudicerande effekten på domen är väldigt stark.
Jag förstår både byggnadsnämndens resonemang och bakgrunden till Länsstyrelsens dom. Det är tråkigt för TS att det krånglar och tar tid, men intressant om saken prövas i högre instans.H Hajjen skrev:Jag håller med i stort, men tänkte samtidigt att när det var en såpass ny detaljplan som de "sabbat" så kanske de är lite mer medgörliga. Sedan tänker jag, kanske lite naivt, att det blir en ganska enkel process om bara texten ska ändras. Det bör ju vara när kartor måste ändras och ritas om i flera led som det kostar? Man kan alltid sondera terrängen lite
Jag undrar vad du, Hajjen, menar när du skriver att kommunen ”sabbat” detaljplanen och bör vara medgörliga? Ändring av plan är inte ”bara att ändra en text”, det ska till utredningar, flera instanser ska höras, planen ska på samråd mm mm. Det tar tid och kostar pengar.
Då har du en skaplig chans att få kommunens juridiska kompetens som hjälp vid ett överklagande.M MjölkarKor skrev:
Det är såklart förhoppningen.H hempularen skrev:
Jag menade bara att kommunen äger ju detaljplanfrågan och här har de gjort en ändå relativt ny detaljplan, med en skrivelse som uppenbarligen har fått en annan betydelse än de själva anser den ska ha. De har ju på så sätt tagit bort möjligheterna för alla fastigheter inom detaljplanen att få bygglov (som jag förstår det?) vilken ändå måste anses som en ganska stor miss (eftersom det inte var tanken). Jag är inte särskilt insatt i förfarandet att ändra en detaljplan så (som jag skrev) tänkte jag lite naivt att det bör vara lättare att justera enbart en skrivelse i planen, än att göra större ändringar. Men om du, som verkar ha bättre koll på detta, inte tror att det spelar så stor roll så är det säkert så och kostnaderna kanske inte skiljer så mycket (även hempularens svar tyder ju på att även mindre ändringar enbart i text blir väldigt kostsamt).M MetteKson skrev:
Att göra en ändring av detaljplan ("tidigare tillägg till detaljplan) är betydligt mindre arbetskrävande ingrep än att göra en ny detaljplan. Vid en ändring prövas inte användning av marken utan det är bara konsekvenser av den (eller i förekommande fall, de) bestämmelse som ändras (eller tas bort) som ska göras. I min kommun skulle vi nog se att det var vi själva som klantat till det (med en orimlig och förmodligen lagstridig bestämmelse) och göra det på kommunbidrag, dvs kommunen hade själv stått för kostnaden. Det är inte ett omfattande arbete i det här fallet, förutsatt att den här bestämmelsen är det enda som är tokigt med planen.
(Men att göra en ny detaljplan är ett mycket omfattande arbete. Det är många saker som ska utredas och prövas, och olika intressen som ska vägas mot varandra. Och då tar det tid och kostar betydligt mer.)
(Men att göra en ny detaljplan är ett mycket omfattande arbete. Det är många saker som ska utredas och prövas, och olika intressen som ska vägas mot varandra. Och då tar det tid och kostar betydligt mer.)
