Byggnadsmoment i 30talshus?
Jag var några frågor om konstruktion och för/nackdelar med vissa typer av konstruktion, alltså byggnadssätt.
Jag var fått ärva ett hur som är byggt på 30 talet. Det är källare och 3 våningar på det. Bostadshus 300 kvm.
Källaren ca 100 kvm.
Jag har uppfattat att det är byggt i stående timmer som sedan putsas.
Fråga 1
På 80talet breddad man sockel och byggde ett "skaltegel". Vilket gör att tegelfasaden bara går 1 cm utanför sockel. Var det inte vanligare att man monterade grova vinkeljärn och teglade på? För/ nackdelar.
Fråga 2
Källaren består av någon platta som är ojämn det får lite upp och ner i olika partier. Väggarna som dessutom breddats verkar bestå av tegel på vissa ställe och cement med rätt stora stena på andra ställen. Förutom väggarna finns gjutna/murade väggar som ett kors i källaren. Är detta en stabil konstruktion. De inte bärande väggarna är ca 4 dec de yttre ka ske 7 dec.
Fråga 3.
Flera av golven i huset, gäller samtliga våningar är ojämna.
På första våningen skuttar golven mot mitten från de punkter där de bärande väggarna i källaren håller uppe balkar osv. Vad kommer detta av. Är det balkar som börjar ge vika? Eller är det naturligt att detta kommer med åren?. Jag har funderat på att sätta stående balk under några av de balkar som jag tror sviktar.
Vad kan hända, kan golvet teoretiskt rasa ner genom och till våni gen under.
Skall tilläggas att huset allmänt är i gott skick.
Vi hade tänkt sälja så en sådan besiktning gjordes av Anticimex. Alltså en mindre djupgående besiktning men besiktningdmannen konstaterade bara klämma golv vanligt i gamla hus.
Tacksam gör input
Jag var fått ärva ett hur som är byggt på 30 talet. Det är källare och 3 våningar på det. Bostadshus 300 kvm.
Källaren ca 100 kvm.
Jag har uppfattat att det är byggt i stående timmer som sedan putsas.
Fråga 1
På 80talet breddad man sockel och byggde ett "skaltegel". Vilket gör att tegelfasaden bara går 1 cm utanför sockel. Var det inte vanligare att man monterade grova vinkeljärn och teglade på? För/ nackdelar.
Fråga 2
Källaren består av någon platta som är ojämn det får lite upp och ner i olika partier. Väggarna som dessutom breddats verkar bestå av tegel på vissa ställe och cement med rätt stora stena på andra ställen. Förutom väggarna finns gjutna/murade väggar som ett kors i källaren. Är detta en stabil konstruktion. De inte bärande väggarna är ca 4 dec de yttre ka ske 7 dec.
Fråga 3.
Flera av golven i huset, gäller samtliga våningar är ojämna.
På första våningen skuttar golven mot mitten från de punkter där de bärande väggarna i källaren håller uppe balkar osv. Vad kommer detta av. Är det balkar som börjar ge vika? Eller är det naturligt att detta kommer med åren?. Jag har funderat på att sätta stående balk under några av de balkar som jag tror sviktar.
Vad kan hända, kan golvet teoretiskt rasa ner genom och till våni gen under.
Skall tilläggas att huset allmänt är i gott skick.
Vi hade tänkt sälja så en sådan besiktning gjordes av Anticimex. Alltså en mindre djupgående besiktning men besiktningdmannen konstaterade bara klämma golv vanligt i gamla hus.
Tacksam gör input
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Du har ett plankhus med stomme av stående spontad plank, antagligen 3 tum tjockt. På insidan är det putsat. Putsen sitter på en vassmatta och det kan finnas ytterligare panel bakom. Om sockeln breddats på ett kompetent sätt kan jag inte se något fel i det. De yttre källarväggarna verkar bestå av gråsten i betong, vilket inte var vanligt på 30-talet. Det pekar på att huset ligger på landet. Det normala var armerade betongmurar på sulor. Om det finns sulor under dina grundmurar vågar jag inte säga. Marken under huset har stor betydelse för konstruktionens stabilitet. Mellan väggarna göt man som regel tunna oarmerade betongplattor.
Ojämna golv är vanliga i 30-talshus. Man använde gärna virkesdimensioner som var starka men inte så styva. Man tog heller inte hänsyn till förändringar pga långvarig belastning. Att golven skulle braka ihop är det nog ingen risk för. Det optimala sättet att förstärka golven beror på den aktuella planlösningen.
Ojämna golv är vanliga i 30-talshus. Man använde gärna virkesdimensioner som var starka men inte så styva. Man tog heller inte hänsyn till förändringar pga långvarig belastning. Att golven skulle braka ihop är det nog ingen risk för. Det optimala sättet att förstärka golven beror på den aktuella planlösningen.
Tack för bra och uttömmande svar.
Men plank kontra timmer är väl olika saker.
Eller kallas båda varianterna för plank.
Men plank kontra timmer är väl olika saker.
Eller kallas båda varianterna för plank.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Plank är en variant av timmer som är spontat. Menar du att timret i ytterväggarna inte är spontat?
Väggarna i den yttre konstruktionen är Stående timmer. Fyrkantstimmer. 12x12 runt hela huset.
Sen utan på det är det putsat.
I efterhand har dock en tegelfasad tillkommit.
Sen utan på det är det putsat.
I efterhand har dock en tegelfasad tillkommit.
Medlem
· Västernorrland
· 10 280 inlägg
är du säker på 30 talet som byggnadsår då? Stående timmer var ju annars vanligt runt 1900 men försvann ganska snabbt för modernare sätt att bygga.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag håller med om tillkomståret. Det måste vara ett betydligt äldre hus, både med hänsyn till väggar och grund. 12x12 (cm antar jag) är dessutom en knepig dimension.
Byggt kring 1930. 3 våningar med källare.
Ligger i äldre "villaområde" nästan mitt i centrum.
Ja, det verkar vara stående timmer ibde delar som gått att kontrollera.
Ligger i äldre "villaområde" nästan mitt i centrum.
Ja, det verkar vara stående timmer ibde delar som gått att kontrollera.
Har öppnat lite innerpanel i trappan till källaren.
Hittade stående stolpar med TAGEL emellan. Stolparna ser mycket fina ut. Är ca 12x12 cm och fyrkantiga.
Hittade stående stolpar med TAGEL emellan. Stolparna ser mycket fina ut. Är ca 12x12 cm och fyrkantiga.
Medlem
· Västernorrland
· 10 280 inlägg
Stående timmer om vi nu benämner det så är byggt på samma sätt som hus som har liggande timmer. Vanligt runt 1900 men var tidsödande då man helst byggde med gammalt torrt virke som redan sjunkit ihop eller så hade man dragband och drog ihop det med. Tidsödande och krångligt som sagt och det varade inte så länge.. Sen kom stående plank och de kan ha vilka mått som helst men är oftast planhyvlat runt om och spontat.
De stående timmer/plank jag hittat är råsågat. Inte hyvlat.
Medlem
· Västernorrland
· 10 280 inlägg
ja det kan såklart vara sågat också. Tänkte mest på utseendet på timmer kontra plank. Alla vet ju hur ett hus med liggande timmer ser ut typ. Så såg det ut runt 1900 fast stående då. Sen kom det spontat virke som är mer uniformt.
Jag tänker mer på frågan om bärighet.
Plank är ju knappast bärande i sig, med stående timmer eller stående stolpar bär på ett helt annat sätt
Plank är ju knappast bärande i sig, med stående timmer eller stående stolpar bär på ett helt annat sätt
Kollat igen och det är sågat virke, stående i 12x12 eller 12x14.
Ingen spontant alls.
Ingen spontant alls.
