Tror man att föräldraledighet är semester så har man inga barn, eller är mäkta frånvarande.S SueCia skrev:
Och även om man gladeligen är hemma med barnen betyder inte det att man frivilligt ger bort pension och inkomstbortfall. Det bör rimligen kompenseras vid ev separation. Särskilt eftersom ojämnt uttag av föräldradagar inte bara innebär att den ena får mindre, utan att den andra parten tjänar avsevärt mycket mer under lång tid. Det som inskaffas för dessa pengar bör ju delas.
Men som du själv påpekade vet vi inte om så varit fallet för TS.
Renoveringsnovis
· Stockholm
· 637 inlägg
Det är ju märkligt att folk resonerar att jobb skulle vara en belastning. Då har man ju valt totalt fel jobb, jobbar gör man ju för att det är kul. Fick ett samtal från chefen i veckan ”du måste ta ut din semester, varför har du så mycket sparat?”S SueCia skrev:
Det blir en dyr läropeng för dig, men man bör alltid göra kört det juridiska innan man flyttar ihop. Sa inte banken något ? Hos våran bank så tog de upp de juridiska och kom med rekommendationer.
Får hoppas att ni separerar som vänner och hon är snäll och avstår från bostaden.
Men skulle de vara en bitter separation skulle jag absolut kräva hälften.
När jag och min sambo köpte vårat första boende så skrev vi testamente och samboavtal innan köpet hos banken.
Då det bara var jag som gick in med kapital i huset så skrev vi ett avtal om detta.
Vid en separation så skall hon betala mig halva kontantinsatsen och detta avtalet gäller i 10år.
I övrigt så äger vi båda 50% av huset och ärver som att vi är gifta.
Får hoppas att ni separerar som vänner och hon är snäll och avstår från bostaden.
Men skulle de vara en bitter separation skulle jag absolut kräva hälften.
När jag och min sambo köpte vårat första boende så skrev vi testamente och samboavtal innan köpet hos banken.
Då det bara var jag som gick in med kapital i huset så skrev vi ett avtal om detta.
Vid en separation så skall hon betala mig halva kontantinsatsen och detta avtalet gäller i 10år.
I övrigt så äger vi båda 50% av huset och ärver som att vi är gifta.
Om du köpt lägenheten innan ni vart sambos så tror jag att den är din, såvida ni inte pratade om att köpa den "för att vi ska bo ihop" eller något i den stilen innan och planerade för det tillsammans, men då står ju ord mot ord såvida ni inte har vittnen. Du kan läsa lite om en liknande fråga här som gör att jag antar att det här gäller även i ditt fall: https://lawline.se/answers/nar-borjar-sambolagen-galla
Angående barnen om ni har gemensam vårdnad (= du har intygat faderskapet) så kan hon inte flytta med barnen om inte du godkänner det, ni har gemensam bestämmanderätt och kommer ni inte överens ska nuvarande bostadsort bestå. Enda sättet för henne att kunna flytta med barnen är att i sådant fall på ensam vårdnad vilket är svårt om det inte finns något som gör dig olämplig som förälder.
Men enklast i båda frågor är väl att du skaffar dig en bra advokat och tar reda på vad som gäller innan du skrider till verket.
Angående barnen om ni har gemensam vårdnad (= du har intygat faderskapet) så kan hon inte flytta med barnen om inte du godkänner det, ni har gemensam bestämmanderätt och kommer ni inte överens ska nuvarande bostadsort bestå. Enda sättet för henne att kunna flytta med barnen är att i sådant fall på ensam vårdnad vilket är svårt om det inte finns något som gör dig olämplig som förälder.
Men enklast i båda frågor är väl att du skaffar dig en bra advokat och tar reda på vad som gäller innan du skrider till verket.
Förstår inte liknelsen, är du sarkastisk och menar att jobbet egentligen suger? Menar du då att det också suger att ha barn? Eller menar du att du verkligen älskar ditt jobb och inte vill vara ledig? Alla har inte privilegiet att ha ett jobb som dom älskar och inte vill vara lediga ifrån, men jag inbillar mig ändå att majoriteten av alla föräldrar älskar sina barn och vill vara med dom.
Jobba måste man för att få pengar, ta hand om sina barn gör man för att man älskar dom. Jag har inte sett min föräldraledighet som en belastning, snarare tvärtom, oerhört tacksam över att bo i Sverige så att jag har möjligheten att vara med mitt barn så mkt som möjligt.
Angående barnen så har jag för mig att ena föräldern får flytta inom 10 mil utan att den andra ska godkänna det.
Är det längre ska du skriftligen godkänna flytten. Gör du inte det ska hon stå för reskostnader vid hämtning av barnen.
Det verkar bli dyrt för er. Så lös era problem istället och bli en lycklig familj.
Är det längre ska du skriftligen godkänna flytten. Gör du inte det ska hon stå för reskostnader vid hämtning av barnen.
Det verkar bli dyrt för er. Så lös era problem istället och bli en lycklig familj.
Vid delad vårdnad måste den som inte är boendeförälder skriva på, oavsett avstånd. Den som inte är boendeförälder kan flytta som den vill, det är ju barnets adress som ska godkännas.
Självklart är det ingen belastning att ta hand om sitt barn, det är en stor del av vad livet går ut på. Men det är bra att ha pengar nog så man kan äta när man är pensionär också. Barn får man tillsammans, det är rimligt att dela bördor och glädjeämnen i en familj. Barn, pengar och boende bör vara gemensamma.S SueCia skrev:
Gällande barnen så kan hon inte ta med dig dem och flytta. Ni måste komma överens, gör ni inte det är det upptill en domstol, om t.ex. din sambo vill flytta till Malmö. Förmodligen gör då rätten den bedömningen att det bästa är för barnen att bo kvar med dig. Man ser alltid till barnens behov.
Men tyvärr kan man inte köpa en ny bostad av lyckliga minnen. Det är den krassa verkligheten.S SueCia skrev:
Redigerat:
Ja, men även den som är hemma och sköter barn och hushåll skall väl ha möjlighet att få några kronor på banken, lite pension osv för att kunna bygga vidare på livspusslet.S SueCia skrev:
Eller menar du att en hemmavarande make/maka skall fungera som en oavlönad slav?
Renoveringsnovis
· Stockholm
· 637 inlägg
S SueCia skrev:
Hur mycket man än älskar sina barn så är det svårt att livnära sig på det. I ett helt jämställt förhållande är det inget problem, men så fort den ena parten (oftast kvinnan) tvingas vara hemma mer än den andra av ekonomiska skäl så anser jag att den tar ”en för laget” (rent ekonomiskt alltså, inte att det skulle vara fruktansvärt att vara hemma med barnen). Det var därför frågan kom upp i den här tråden. Det har inget med hur mycket man älskar sina barn att göra.S SueCia skrev:
Off topic, jag älskar mitt jobb! Och jag älskar mina barn, skulle jag välja fritt skulle jag ha ungefär lika mycket tid till båda delarna (vilket jag också har).
Oaktat föräldraledighet eller ej tycker inte jag alls att det bästa rådet till TS är att kontakta en jurist just nu. TS vet inte ens om han vill separera. Eventuellt vill han fortsätta att leva med sin sambo, utifrån hans inlägg. Då tycker jag det är otroligt illojalt att redan nu ta hjälp för att lista ut hur han kan lura henne genom att hon skall skriva om sig till sin lägenhet eller skriva på ett samboavtal, som TS undrar. Att utreda eventuella kryphål i sambolagen innan hon ens vet om det och kan skydda sina ekonomiska intressen sig tycker jag är grymt omoraliskt.
Hade jag varit sambon och hittat denna tråden hade det varit slutet på relationen. Det bästa rådet till TS borde rimligen vara att prata med sin partner.
Hade jag varit sambon och hittat denna tråden hade det varit slutet på relationen. Det bästa rådet till TS borde rimligen vara att prata med sin partner.
Aldrig hört talas om att den ena ska stå för resekostnader. Vi hade den frågan i vår tvist, både juristen och rådmännen skakade på huvudena. Kanske ändrat nu. Var trots alls ca 6 år sedan vår tvist.S slurppe99 skrev:Angående barnen så har jag för mig att ena föräldern får flytta inom 10 mil utan att den andra ska godkänna det.
Är det längre ska du skriftligen godkänna flytten. Gör du inte det ska hon stå för reskostnader vid hämtning av barnen.
Det verkar bli dyrt för er. Så lös era problem istället och bli en lycklig familj.
Vad ska den föräldern skriva under? Jag blev rådd att INTE skriva på något när mamman till vårt barn skulle flytta. Då var dottern inte skriven hos mig. Det ledde till att dottern var skriven på adress som ingen av oss var skrivna på. Skatteverket jobbade inte snabbt, när de skulle utreda (tills tingsrätten hade sagt sitt) vart dottern skulle vara skriven.Karlia skrev:
Jag var nog otydlig. Jag har separerat, bor en bit från barnets pappa. De gånger jag flyttade med minderårig barn, om så bara 100 meter, behövde barnets pappa skriva på adressändringen. Såklart att han kunde ha låtit bli, var barnet då skulle varit skrivet är oklart.
