Den liknar trä, är 16 mm tjock, och inte ens om man knackar på den kan man skilja den mot en träplanka. Jag har satt upp 3 olika plastfasader som prov på mitt hus för bedömning.
[bild]
[bild]
OBS alla skruvar blir dolda vid rätt montering
Det är Stadsantikvarien som kategoriskt säger "att kompositplast inte kan tillåtas", just för att det är plast. Hon nämner inget om utseende.
PBL (Plan Och Bygglagen) är lagtexten, BBR (Boverkets ByggRegler) är en uttolkning av lagtexten som Boverket gör. Ingenstans nämns att man kan utdöma ett material enbart av vad den tillverkad av, det är utseende och form (och naturligtvis tekniska aspekter, hållbarhet, miljö).
Det materialet har jag inte sett tidigare. Intressant. Vad heter det? Har du nån länk? Ska du ta ner befintlig fasad eller sätta ”plasten” utanpå? Bor du i något kulturhistoriskt område eller byggnad? Antar det är kap 8:1 ”God färg-, form- och materialverkan” som antikvarien refererar till?
Det materialet har jag inte sett tidigare. Intressant. Vad heter det? Har du nån länk? Ska du ta ner befintlig fasad eller sätta ”plasten” utanpå? Bor du i något kulturhistoriskt område eller byggnad? Antar det är kap 8:1 ”God färg-, form- och materialverkan” som antikvarien refererar till?
Det heter OnceWall www.oncewall.se finns bara på Västkusten.
Vanliga amerikanska plastfasader är bara max 1 millimeter tjocka och så rackliga att kraftig vind kan få dem att lossna från väggen. Oncewall har 3 olika där den jag är intresserad av som jag har på bilden heter Exclusive.
Nej jag bort inte i ett kulturhistoriskt område, även om alla hus på min gata är byggda omkring 1928-1940. Det försökte stadantikvarien först påstå men fick backa när jag tog fram hennes egen rapport som hon själv hade gjort 15 år tidigare. Husen på min gata har olika färger och olika material. Mitt eget hus är vitt men flesta husen på gatan är gula eller grå, och inget annat hus är likt något annat. Hälften av husen är extraisolerade med moderna material (dock trä).
Så här kan ett helt hus se ut:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Detta hus har dock beslag runt fönster och hörn i metall vilket jag dock dels tycker är fult, dels har för kort garanti (30 år).
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Här se du mina experiment med plast på hörn och dropplist i rostfritt, garanterat att hålla i 50-100 år utan "ommålning", och när det är dags att byta ut så skruvar man ner allt (rosfri skruv). Under ligger den gamla fasaden orörd.
Rätt det är kap 8:1 de hänvisar till, men bevisbördan ligger hos dem att visa att mitt material inte uppfyller PBL eller BBR.
Det heter OnceWall www.oncewall.se finns bara på Västkusten.
Vanliga amerikanska plastfasader är bara max 1 millimeter tjocka och så rackliga att kraftig vind kan få dem att lossna från väggen. Oncewall har 3 olika där den jag är intresserad av som jag har på bilden heter Exclusive.
Nej jag bort inte i ett kulturhistoriskt område, även om alla hus på min gata är byggda omkring 1928-1940. Det försökte stadantikvarien först påstå men fick backa när jag tog fram hennes egen rapport som hon själv hade gjort 15 år tidigare. Husen på min gata har olika färger och olika material. Mitt eget hus är vitt men flesta husen på gatan är gula eller grå, och inget annat hus är likt något annat. Hälften av husen är extraisolerade med moderna material (dock trä).
Så här kan ett helt hus se ut:
[bild]
Detta hus har dock beslag runt fönster och hörn i metall vilket jag dock dels tycker är fult, dels har för kort garanti (30 år).
[bild]
Här se du mina experiment med plast på hörn och dropplist i rostfritt, garanterat att hålla i 50-100 år utan "ommålning", och när det är dags att byta ut så skruvar man ner allt (rosfri skruv). Under ligger den gamla fasaden orörd.
Rätt det är kap 8:1 de hänvisar till, men bevisbördan ligger hos dem att visa att mitt material inte uppfyller PBL eller BBR.
Försök att bortse från BBR, det har nämligen inget med själva bygglovet att göra....Att ta med BBR paragrafer i ett ev. överklagande av ett bygglov avseende fasadmaterial är bara bortkastat arbete. Det kan mycket väl vara så att fasadmaterialet är enligt BBR men det har ingen betydelse för bygglovet.
Bygglov och startbesked är två vitt skilda saker med två separata beslut.
Sen har inte alls byggnadsnämnden någon "bevisbörda" vad det gäller material, anser dom att ditt valda fasadmaterial inte uppfyller samtliga krav i PBL så skall dom avslå ansökan. Naturligtvis skall dom i beslutet redovisa vad dom anser strider mot PBL. Sen om du inte är nöjd med deras beslut så är det bara att överklaga eller lämna in en reviderad(eller ny) ansökan där du beaktar byggnadsnämndens synpunkter.
Ett förödande misstag jag gjorde i en myndighetskontakt var att jag formulerade mig otydligt och handläggaren tolkade det som överklagande när jag egentligen ville att de skulle ompröva beslutet i samma instans.
Det är alltså viktigt att man är tydlig med vad man vill. Psykologin är också viktig. Försök inte provocera med "jag har rätt, du har fel" utan istället beskriv hur du ser på saken och lägg fram fakta och exempel som stödjer det.
Jobbet har fortsatt med att läsa in praxis från olika rättsärenden, främst i samband med bygglov som strider mot områdesbeskrivningar samt överklaganden vid nyttjande av främmande material.
tänkte även ta ett kika på de kommentarer som inkommit sedan senaste inlägg.
@MultiMan - har ännu inte tagit del några provet som påvisar betongens yta efter 10 år. väsentligt här är att betongen kommer gjutas pigmenterad - dvs att fägen redan är "ingjuten" i betongen. En kioskvältare för den som vill måla annan färg om 100 år, men det gör att vi inte behöver ta hänsyn till att färgen "flagnar av med åren". Solblekning är det vi tittar på just nu.
intressant med din input om träimmitationen - tanken är att fasaden ska likna plank som ligger dikt ann mot varandra utan läkt. i bilden framgår det blygsamt att "plankorna" har skålformad form pga normalt uträtade årsringar. vill att fasaden ska likna denna fasad.
@Le Luik - jo vilket område som de har rätt att besluta i är klart intressant.
@claesborjesson - kul att se dina exempel/tester. även om jag är inne på betongspåret så är det kul att se vad som finns på marknaden. vart har du hittat att bevisbördan ligger hos beprövande part?
Steamboy/Godis - ja - blir sällan speciellt bra att se stadstjänstemännen som bakåtsträvare även om hänvisningarna i deras beslut gör det svårt för en redan pressad privatperson att veta hur eller vad som hen behöver göra för att följa deras lagstadgade resonemang.exempelvis köper jag att tjänstemännen använder hänvisningen till 2 kap 6 § i PBL (byggnadsverk ska samspela med landskapsbilden etc), men jag kommer på lite för många alternativ att ändra min ansökan så att byggnaden ska passa just landskapsbilden. och även om tjänstemännen inte , vad jag förstår får ge råd i det enskilda fallet så bör iaf något ha yttrats på nämndens möte, vilket fått bägaren att rinna över till ett avslag, vilket hade varit guld att få reda på. Ett exempel är RÅ 2001 ref 31, fallet Krokslätt 71:6 gammalt rättsfall ja, men där har lässtyrelsen i alla fall under bearbetning av bygglov vid ett tillfälle lagt fram att en globformad byggnad får bygglov under kravet är att den placeras längre bort från dess tänkta position, (intilliggande hus och det globformade ansågs krocka för mycket arkitetoriskt). Hade jublat över kommunens jobb om jag ens fått något i närheten av ett korrigeringsförslag , just nu står jag med 1000 valmöjligheter och några veckors betänketid och risken är att jag bara tar upp deras tid med en felriktad överklagan.
RÅ 2001 ref 31 används som praxis för 2 kap 6§ PBL
Det handlar nog inte om bakåtsträvare när kommunen värnar om kulturmiljö m.m.. PBL anser det värdefullt att bevara stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och en god helhetsverkan.
Tjänstemännen hos kommunen får och ska ge dig råd och exempel på lösningar som fungerar, har du inte fått den hjälpen så har dom gjort fel. Det som "Le Luik" skriver att kommunen inte får ge förslag på utformning stämmer inte.
Sen är det så att kommunen inte kommer att lägga ner speciellt mycket tid på din överklagan, den skickas till länsstyrelsen och det är dom som tar över. Det är inte ens säkert att kommunens tjänstemän kommer att läsa din överklagan innan dom ev. skall yttra sig i ärendet om länsstyrelsen så önskar.
Tar man bort något gammalt ersätter man med lika för lika.
Kommunen har rätt. Vi ska vara rädda om vårt kulturarv.
Betong och aluminimum är dessutom några av de värsta klimatbovarna som finns.
Ni kanske kan bygga med reglar och ekoisolering och träfönster. Kolla om de godkänner detta alternativ.
Mitt hus är 80 år gammalt och med cirka 8 lager färg, innerst Linolja, sedan plastfärg och ytterst oljefärg. Jag har provskrapat för att ta reda på hur jag på bästa sätt skall avlägsna färgen. Med det mest effektiva färgborttagningsmedlet skulle det gå åt mellan 120 och 280 liter lösningsmedel.
Att i stället byta träet går inte, man kan idag inte få tag på de fina kvalitet av trä som man hade då. Kärnvirke av gran.
Att sedan i 100 år måla om huset var 10 år med cirka 40 liter färg per gång blir c:a 400 liter färg.
Hur ofta behöver man måla om plast,betong, aluminium ?
Plasten håller 50-100 år och man skruvar ner och upp ny med 100% återvinning av ALL plast.
Tar man bort något gammalt ersätter man med lika för lika.
Kommunen har rätt. Vi ska vara rädda om vårt kulturarv.
Betong och aluminimum är dessutom några av de värsta klimatbovarna som finns.
Ni kanske kan bygga med reglar och ekoisolering och träfönster. Kolla om de godkänner detta alternativ.
Tack för info jenhul. Och ja nog tror jag att de Godkänner ett hus i trä med träfönster och ekoisolering. Mateiralvalet är dock dock kontextberoende och du bör läsa tidigare inlägg om bland annat storleken på huset och den acumulerade energiåtgång som kommer gå åt för att värma upp huset. Kwh för 100 års uppvärming ska snart få utsläppen för några betongelement att bli
Skrattretande liten.
Tack för info jenhul. Och ja nog tror jag att de Godkänner ett hus i trä med träfönster och ekoisolering. Mateiralvalet är dock dock kontextberoende och du bör läsa tidigare inlägg om bland annat storleken på huset och den acumulerade energiåtgång som kommer gå åt för att värma upp huset. Kwh för 100 års uppvärming ska snart få utsläppen för några betongelement att bli
Skrattretande liten.
Du tror inte att en bra konstruerad trävägg isolerar bättre än ett prefabricerat betongelement?
Tjänstemännen hos kommunen får och ska ge dig råd och exempel på lösningar som fungerar, har du inte fått den hjälpen så har dom gjort fel. Det som "Le Luik" skriver att kommunen inte får ge förslag på utformning stämmer inte.
Som jag skrev tidigare så är det en balansgång mellan att ge råd och ge förslag på lösningar och utformning. Det finns en gräns när handläggaren kliver ut över gränsen för från sin myndighetsutövning och börjar agera konsult genom att tala om hur något ska lösas. Regelverket är också baserat på funktionskrav, dvs hur man löser något är den enskildas frihet, men att det ska lösas är ett myndighetskrav. Det finns alltså två skäl till varför man som handläggare inte ska tala om hur något ska lösas, och framförallt inte kräva en viss specifik lösning. Man kan ju tala varmt för fördelarna med en viss utformning, men man kan inte använda det som hot om, eller skäl för avslag om den sökande nekar.
Att man inte får ta steget över till agera konsult regleras av Konkurrenslagen och det är Konkurrensverket som har tillsyn över frågan. De skriver i sin information att de kan förbjuda att blanda myndighetsutövning med affärsverksamhet. Vilket också har hänt, därför är de flesta kommuner försiktiga med att gå för långt. I det andra fallet, om man kräver att en specifik lösning ska användas, då kan den sökande, om vederbörande inte vill acceptera det kravet, välja mellan överklaga eller eventuellt anmäla för tjänstefel. Det här är grundläggande kunskap om myndighetsutövning som man som handläggare bör veta.
Du tror inte att en bra konstruerad trävägg isolerar bättre än ett prefabricerat betongelement?
Absolut. Om träväggen får vara av 2020 standard med 45 cm isolering. Den tjockleken på vägg kan vi dock inte förhålla oss till utan att bråka med husets arkitektur
Som jag skrev tidigare så är det en balansgång mellan att ge råd och ge förslag på lösningar och utformning. Det finns en gräns när handläggaren kliver ut över gränsen för från sin myndighetsutövning och börjar agera konsult genom att tala om hur något ska lösas. Regelverket är också baserat på funktionskrav, dvs hur man löser något är den enskildas frihet, men att det ska lösas är ett myndighetskrav. Det finns alltså två skäl till varför man som handläggare inte ska tala om hur något ska lösas, och framförallt inte kräva en viss specifik lösning. Man kan ju tala varmt för fördelarna med en viss utformning, men man kan inte använda det som hot om, eller skäl för avslag om den sökande nekar.
Att man inte får ta steget över till agera konsult regleras av Konkurrenslagen och det är Konkurrensverket som har tillsyn över frågan. De skriver i sin information att de kan förbjuda att blanda myndighetsutövning med affärsverksamhet. Vilket också har hänt, därför är de flesta kommuner försiktiga med att gå för långt. I det andra fallet, om man kräver att en specifik lösning ska användas, då kan den sökande, om vederbörande inte vill acceptera det kravet, välja mellan överklaga eller eventuellt anmäla för tjänstefel. Det här är grundläggande kunskap om myndighetsutövning som man som handläggare bör veta.
Med utgångspunkt från den informationen som TS lämnat i tråden, bedömer du att BN/tjänstemännen har behandlat TS ärende på ett felaktigt sätt? Och hur skulle det i så fall ha hanterats? Du skriver i dina inlägg mycket om vad handläggare och BN får/inte får göra och ta beslut om, och verkar väldigt säker på din sak. Har du själv erfarenhet av granskning av bygglov och arbete med PBL?
Ja, det anser jag att de gjorde när de talade om för honom vilken teknik han skulle vara tvungen att använda för att bli beviljad bygglov. Det ska inte prövas i ett bygglov.
Däremot kunde handläggaren till exempel ha bjudit in honom till ett möte där man diskuterade det som en möjlig lösning, för att påvisa att byggnadstekniken påverkar husets utseende, helst med (bild)exempel. Ett sådant möte ger sökande tid att fundera på det till det tekniska samrådet, där man tar upp husets konstruktion. Nu verkar handläggaren och nämnden se byggnaden som en pastisch, medans GustafZ bekräftade att han såg det som en modern tolkning av ett gammal hus.
Jag tror det är bättre om du bedömer mina inlägg, för att se om det finns substans i det jag skriver. Allt jag skriver är verifierbart och undersökningsbart, även om det kan kräva en viss arbetsinsats.
Jag reviderade mitt inlägg av den enkla anledning att jag anser det vara egalt vem jag är eller vad jag jobbar med. Det viktiga är vad jag skriver. Och det går att hitta stöd för det jag säger, även om man kanske måste gräva för att hitta det. Och för mig är rättssäkerheten för den enskilde primär. Det finns en anledning till att reglerna ser ut som de gör, och det är därför jag framför hård kritik mot egna tolkningar av PBL, som man inte kan hitta stöd för t ex i Boverkets Kunskapsbanken.
Jag tror det är bättre om du bedömer mina inlägg, för att se om det finns substans i det jag skriver. Allt jag skriver är verifierbart och undersökningsbart, även om det kan kräva en viss arbetsinsats.