Plastfasader har säkert utvecklats under årtionden. Men jag hade ett granngården där plastfasader var uppsatta. Såg ut som stående korrugerad plåt på håll. Var nog uppsatt på 80-talet (90-talet?) tror jag. Men plasten var sönderbruten, flera mindre bitar hade lossnat, hela plasten var spröd. Såg verkligen inte bra ut.
Nu antar jag att plastfasader i dag har bättre hållbarhet. Men problemet är att jag, och förmodligen få andra, har hört talas om denna fasadbeklädnad, och frågan är då hur det har kunnat utvecklats och hur bra det är i dag?
Nu antar jag att plastfasader i dag har bättre hållbarhet. Men problemet är att jag, och förmodligen få andra, har hört talas om denna fasadbeklädnad, och frågan är då hur det har kunnat utvecklats och hur bra det är i dag?
Jösses! Då var det dags igen. Varför drar ni bygglovsvurmare alltid fram samma trötta gamla retorik? Alltid samma skitsnack och alltid samma argument varje gång ni blir ifrågasatta.G grodis skrev:
Så här är det. Din barnsliga argumentation är ett klassiskt argumentationsfel som kallas för en "falsk dikotomi". Det betyder att du felaktigt beskriver verkligheten som svartvit med endast två alternativ och att om vi inte väljer det ena måste vi välja det andra. Några andra alternativ finns inte. Dessutom använder du en kombination av non sequitur och ett slutande plan när du försöker göra gällande att om du inte får som du vill så skulle det självklart leda till att vi inte skulle ha några lagar alls och då blir det anarki.
Det är givetvis helt tokigt och att en vuxen människa kan tro något annat är helt bisarrt. Det går alldeles utmärkt att skriva om PBL så att alla vaga formuleringar baserat på subjektivt tyckande i form av "förvanskning", "lämplig", "tilltalande", osv, försvinner utan att för den skull avskaffa lagstiftningen helt. Det går utmärkt att fortfarande planera infrastruktur, dela in mark i olika områden för bostäder, industrier, offentlig miljö, osv, utan att för den skull lägga sig i färg, form, material, osv. Det går utmärkt att ha tekniska krav på hållfasthet, brandskydd, energieffektivitet utan att diktera hur det skall realiseras.
Känner att jag måste bemöta detta...O Steamboy skrev:
Snacka om skitsnack från dig eller ordbajseri passar kanske bättre. Falsk dikotomi kanske inte är en term som passar så bra här...
Jag är definitivt ingen "bygglovsvurmare" men vill man nå framgång i ett överklagande eller en bygglovsansökan så måste man ju anpassa sig till gällande lagar och regler...
Personligen tycker jag man kunde ändra på en hel del detaljer vad det gäller bygglagstiftningen men vad jag tycker hjälper ju inte TS eller nån annan att få bättre förståelse för våra bygglagar. Och för mig är det helt ointressant vad du tycker borde ändras i PBL.
Jo, din jämförelse var grotesk och invändningen helt korrekt. Att jämföra avslag på ett byggnadslog pga "fel material" på en gård på landsbyggden där omgivningen är egna hus, och inget sticker ut arkitektoniskt med en anarki i ett uland är ju bara grotekst.G grodis skrev:
Tittar in lite snabbt nu efter några timmars uppehåll. livligt var de här.
MetteKson - Ne tre besök var över det normala - men då byggnaden är av de större formatet samt i en miljö som anses vara anmärkningsvärd byggnadsmässigt så är intresset stor, vilket klart är kul.
Beslutet är taget och utsänt enligt förenklad delgivning. inom 5 veckor skall beslutet ha överklagats från vår sida för att överklagan ska hanteras. Vem/hur överklagan hanteras framgår ej.
Steamboy/Godis - ja - blir sällan speciellt bra att se stadstjänstemännen som bakåtsträvare även om hänvisningarna i deras beslut gör det svårt för en redan pressad privatperson att veta hur eller vad som hen behöver göra för att följa deras lagstadgade resonemang.exempelvis köper jag att tjänstemännen använder hänvisningen till 2 kap 6 § i PBL (byggnadsverk ska samspela med landskapsbilden etc), men jag kommer på lite för många alternativ att ändra min ansökan så att byggnaden ska passa just landskapsbilden. och även om tjänstemännen inte , vad jag förstår får ge råd i det enskilda fallet så bör iaf något ha yttrats på nämndens möte, vilket fått bägaren att rinna över till ett avslag, vilket hade varit guld att få reda på. Ett exempel är RÅ 2001 ref 31, fallet Krokslätt 71:6 gammalt rättsfall ja, men där har lässtyrelsen i alla fall under bearbetning av bygglov vid ett tillfälle lagt fram att en globformad byggnad får bygglov under kravet är att den placeras längre bort från dess tänkta position, (intilliggande hus och det globformade ansågs krocka för mycket arkitetoriskt). Hade jublat över kommunens jobb om jag ens fått något i närheten av ett korrigeringsförslag , just nu står jag med 1000 valmöjligheter och några veckors betänketid och risken är att jag bara tar upp deras tid med en felriktad överklagan.
RÅ 2001 ref 31 används som praxis för 2 kap 6§ PBL
MetteKson - Ne tre besök var över det normala - men då byggnaden är av de större formatet samt i en miljö som anses vara anmärkningsvärd byggnadsmässigt så är intresset stor, vilket klart är kul.
Beslutet är taget och utsänt enligt förenklad delgivning. inom 5 veckor skall beslutet ha överklagats från vår sida för att överklagan ska hanteras. Vem/hur överklagan hanteras framgår ej.
Steamboy/Godis - ja - blir sällan speciellt bra att se stadstjänstemännen som bakåtsträvare även om hänvisningarna i deras beslut gör det svårt för en redan pressad privatperson att veta hur eller vad som hen behöver göra för att följa deras lagstadgade resonemang.exempelvis köper jag att tjänstemännen använder hänvisningen till 2 kap 6 § i PBL (byggnadsverk ska samspela med landskapsbilden etc), men jag kommer på lite för många alternativ att ändra min ansökan så att byggnaden ska passa just landskapsbilden. och även om tjänstemännen inte , vad jag förstår får ge råd i det enskilda fallet så bör iaf något ha yttrats på nämndens möte, vilket fått bägaren att rinna över till ett avslag, vilket hade varit guld att få reda på. Ett exempel är RÅ 2001 ref 31, fallet Krokslätt 71:6 gammalt rättsfall ja, men där har lässtyrelsen i alla fall under bearbetning av bygglov vid ett tillfälle lagt fram att en globformad byggnad får bygglov under kravet är att den placeras längre bort från dess tänkta position, (intilliggande hus och det globformade ansågs krocka för mycket arkitetoriskt). Hade jublat över kommunens jobb om jag ens fått något i närheten av ett korrigeringsförslag , just nu står jag med 1000 valmöjligheter och några veckors betänketid och risken är att jag bara tar upp deras tid med en felriktad överklagan.
RÅ 2001 ref 31 används som praxis för 2 kap 6§ PBL
Det är Länsstyrelsen som kommer behandla din ansökan OM det är ett beslut taget i byggnadsnämnden. Överklagan skickas till kommunen som gör en (kollar om överklagan skickats in i rätt tid) och sen skickar vidare handlingarna till Länsstyrelsen. BN granskar då inte ärendet igen. Det är motiveringen till Länsstyrelsen du jobbar på nu om jag förstår dig rätt? I den skrivelsen är det kring punkterna i avslaget du ska argumentera. Alternativa lösningar ser jag inte som aktuellt i det läget, överklagan behandlas utifrån de handlingar, ritningar och motiveringar som finns i det tagna beslutet. Idéer kring andra lösningar behandlas inte i överklagan. BN eller Länsstyrelsen ger inte konkreta råd i enskilda ärenden, det kan bli fel för alla parter om sökanden följer råden och en högre instans sen river beslutet. Motiveringen i avslaget på lovet ska vara en sammanfattning av vad BN kom fram till på sammanträdet.G GustafZ skrev:
Du skriver att du vill ha en hint om korrigeringsförslag för diskussion och att du ska ändra din ansökan, dessutom att du har fem veckor på dig att komma in med synpunkter. Tiden för överklagan beslut taget i BN är enligt PBL tre veckor. Inte för att tjata, men är det inte ett ’Förslag till beslut’ du fått och ska bemöta? Då kan resonemanget föras på ett annat vis än det jag ovan beskrev.
Jo, det får de och SKA göra också. Det hade varit bra om de haft möte med dig innan beslut togs. Vad de inte får göra är agera konsult, dvs tala om för dig hur du ska utforma lösningen. Det är en balansgång som inte alltid är så lätt, men den balansgången löses inte genom att vägra kommunicera och ge råd till sökanden i ett ärende.
M MetteKson skrev:
Ja vid närmare granskning ser jag nu att överklagan skickas vidare uppåt ()länstyrelsen) som du säger - bra att du punktmarkerade
Beslutet är taget av byggnadsnämnden där vi har 3 veckors överklagandetid men även 2 veckor som räknas som "delgivningstid" - tot 5veckor från dess att beslutet är taget skall överklagan inkommit.
Handlingar får skickas med som styrker våra argument men vi gör inte om själva byggnaden utan trycker snarare på hur huset anpassas till omgivningen samt hur valda materialval är ett nödvändigt ont för att få byggnadsverket att klara några som helst energiåtgångskrav för uppvärmning etc.
Något vi jobbar på just nu är som sagt att visa hur svårt det är att se att huset är byggt i betong. på nära håll - 2 meter går det antagligen att urskilja, men för den som vill hålla sig utanför tomtavgränsningszonen så har jag svårt att se hur denne skulle märka att byggnaden är i betong.
Dåså - plockar här fram ett exempel på hur fasaden kommer att se ut om den blir formgjuten i betong med en färgsättning som är så nära falu man kan komma. som sagt kommer jag inte ändra i hur huset är konstruerat i och med att handlingarna är inskickade - avser dock finna lagrum som kan bearbeta fallet lite mer konkret än miljöaspekter och inkännande av omgivning.A arkTecko skrev:
Redigerat:
Då tycker jag du är på rätt väg! Du resonerar på ett sakligt sätt med relevanta argument för ditt ärende och varför bygglov bör beviljas.G GustafZ skrev:Ja vid närmare granskning ser jag nu att överklagan skickas vidare uppåt ()länstyrelsen) som du säger - bra att du punktmarkerade
Beslutet är taget av byggnadsnämnden där vi har 3 veckors överklagandetid men även 2 veckor som räknas som "delgivningstid" - tot 5veckor från dess att beslutet är taget skall överklagan inkommit.
Handlingar får skickas med som styrker våra argument men vi gör inte om själva byggnaden utan trycker snarare på hur huset anpassas till omgivningen samt hur valda materialval är ett nödvändigt ont för att få byggnadsverket att klara några som helst energiåtgångskrav för uppvärmning etc.
Något vi jobbar på just nu är som sagt att visa hur svårt det är att se att huset är byggt i betong. på nära håll - 2 meter går det antagligen att urskilja, men för den som vill hålla sig utanför tomtavgränsningszonen så har jag svårt att se hur denne skulle märka att byggnaden är i betong.
Du har fått en del påpekanden i tråden som menar att BN inte får lägga sig i materialval, konstruktion mm i bygglovsskedet (med paragrafer tagna ur sitt sammanhang). Jag anser (obs min åsikt) att det inte tillför något i själva sakfrågan. Du vill få fram att de gjort fel bedömningen, inte att BN handlagt ärendet fel om jag förstår rätt?
Intressant att se materialet. Det är svårt att föreställa sig vid en beskrivning i text.
bra fråga Yonna.yonna skrev:
Hur är detta material en dag då man behöver åtgärda en skada
Ja om vi tänker oss ett verkligt scenario (inte hjullastare in i fasaden) men exempelvis att färgen flagnar efter 30 år så har vi exempelvis möjligheten att "borstslipa" fasaden för att bli av med kvarsittande färg samt behålla trästrukturen. om vi pratar grövre skada som gräver gjutning tordes det nästan vara enklast att kapa ut den skadade biten (3 cm in) och ersätta med en ny bit av samma fasadformat.
Tack för bilden.G GustafZ skrev:
Finns det bilder på hur fasaden ser ut efter 10+ år när regnvatten runnit år efter år och lakat ur ämnen ur betongen/påverkat färgen? Betong brukar normalt sett inte se särskilt roligt ut då, medan faluröd träfasad närmast blir vackrare med åren.
Bortsett från detta måste jag tyvärr säga att det är för mina ögon långt från en träfasad. Ser mer ut som en vanlig betonggjutning där man använt extra grova träplankor till formarna.
Om man inte vet att byggnadsnämnden har tagit fel beslut, att de har beslutat något de inte får besluta om, då vet man inte heller att det kan vara klokt att överklaga. Därför är det första steget. Om byggnadsnämnden skulle ha rätt att ta beslutet, då lönar det sig inte att överklaga. När man vet det, då är ska man koncentrera sig på vad man tycker är fel i beslutet och skriva det i överklagan. Därför är det viktigt.
MetteKson, Jag tycker att du ska lita på att Boverket vet vad de talar om, de är nationell myndighet i just frågor som rör plan- och byggnadslagen. Bygglovshandläggare ska inte strunta i deras vägledning och ha en egen hemmasnickrad tolkning av hur man ska bedöma bygglovsärenden. Det är inte rättssäkert och leder till olika bedömningar i olika kommuner. Man har försökt komma åt problemet genom att förbjuda särkrav, genom vägledning och genom föreläsningar, bland annat genom FSBS. Man kan dock enbart leda hästen till vattnet, man kan inte tvinga den att dricka.
Den liknar trä, är 16 mm tjock, och inte ens om man knackar på den kan man skilja den mot en träplanka. Jag har satt upp 3 olika plastfasader som prov på mitt hus för bedömning.M MetteKson skrev:
OBS alla skruvar blir dolda vid rätt montering
Det är Stadsantikvarien som kategoriskt säger "att kompositplast inte kan tillåtas", just för att det är plast. Hon nämner inget om utseende.
PBL (Plan Och Bygglagen) är lagtexten, BBR (Boverkets ByggRegler) är en uttolkning av lagtexten som Boverket gör. Ingenstans nämns att man kan utdöma ett material enbart av vad den tillverkad av, det är utseende och form (och naturligtvis tekniska aspekter, hållbarhet, miljö).
