Tvärreglarna dimensionering?
Jag har en fråga angående montering av plasttak och tvärreglarna/läkten/nr 6 i bilden nedan. Har dom en funktion rent bärighetsmässigt eller är dom bara till för att ha något att skruva taket i?
För att vara övertydlig, spelar det någon roll dimensioneringsmässigt om man sågar kortare bitar och skruvar fast mellan takstolarna (inte långa tvärreglar som är monterade i urttag i takstolarna):
eller såhär:
För själva plasten så kommer ju även takstolarna bära plasten när takstolar och tvärreglar ligger i samma nivå så finns t.om. fördel med att göra så utöver att man får en lägre profil?
För att vara övertydlig, spelar det någon roll dimensioneringsmässigt om man sågar kortare bitar och skruvar fast mellan takstolarna (inte långa tvärreglar som är monterade i urttag i takstolarna):
eller såhär:
För själva plasten så kommer ju även takstolarna bära plasten när takstolar och tvärreglar ligger i samma nivå så finns t.om. fördel med att göra så utöver att man får en lägre profil?
Man ser väldigt många fler som sågar urtag i takstolarna istället vilket ju måste försvaga dom rejält plus att man betalat för en kraftigare dimension i onödan, så därför jag blir lite osäker. Varför löser inte alla det som jag föreslår istället om man vill ha lägre profil vad är det jag missar?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Alla delar i en takkonstruktion måste bära sin egna laster. I det här fallet blir de inte så stora eftersom läkten sitter tätt och har begränsad spännvidd. Det är alltid en fördel att använda så långa läkt eller reglar som möjligt, eftersom man då utnyttjar materialet bättre.
Skulle du kunna förtydliga, vad är "egna lasten" för en kort skruvad tvärregel?J justusandersson skrev:
Jag är med på att långa reglar utnyttjar material bättre, men att ha tjocka(höga) takstolar och såga ur försänkningshål och därigenom försvaga takstolarna måste väl vara höjden av outnyttjat material? Varför är det en så vanlig lösning, tankar?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
"Den egna lasten" utgörs av den del av takytan (egenvikt + snölast) som vilar på den aktuella delen av takläkten, och inte på någon angränsande läkt. Att jacka ur takstolarna är generellt sett olämpligt.
Går man upp i dimension som motsvarar urjackningen är det ju ok om nu gillar det utseendet.
Sedan är ju styvheten på plåt olika i bredd- och längdriktningen.
Därför behöver man bärläkt.
Skulle man ha takstolarna på andra ledden skulle man kanske kunna skippa bärläkten helt. (hur det skulle se ut vet jag inte.)
/ATW
Sedan är ju styvheten på plåt olika i bredd- och längdriktningen.
Därför behöver man bärläkt.
Skulle man ha takstolarna på andra ledden skulle man kanske kunna skippa bärläkten helt. (hur det skulle se ut vet jag inte.)
/ATW
Nu gäller detta plasttak men ja jag har funderat just på det där med styvheten i plasten åt dom olika hållen om det har något med saken att göra. Om man hade satt takstolarna åt andra hållet med 60cc så borde man väl slippa bärlekten helt? Sen borde förvisso bärlekten och ha viss funktion som stabiliserare av takstolarna så dom inte kan gunga i sidled.A ArneTW skrev:
Var läser man detta på teoretisk nivå? Hemsidor angående konstruktion och dimensionering för konstruktörer?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det beror mycket på vilka förkunskaper du har. Har du gymnasieexamen från naturvetenskapligt eller tekniskt program, med kunskaper i matte och fysik (framför allt mekanik), är förutsättningarna goda. Satsa på en enkel lärobok. Det är många bitar som ska föras samman. Sedan bör man kunna lite Husbyggnad också.P Pettttter skrev:
Som civilingenjör är jag väl psykiskt avvikande genom att jag hellre läser på om fysiken bakom istället för bygghandböcker där man bara får resultatet/riktlinjerna så att säga. Så hade gärna hittat en supernördig byggsida med samlad info, men verkar svårt. Finns för dom flesta tekniska ämnena men inte just bygg av någon anledning.J justusandersson skrev:
https://www.kth.se/student/kurser/kurs/AF1006
https://www.kth.se/student/kurser/kurs/AF2003
Skämt åsido, du behöver söka på structural engineering för att fördjupa dig. Kan ge bättre träffar än svenska söktermer. Sök även på youtube.
Eller köp en bok https://www.adlibris.com/se/bok/byg...MIk9G0-Kzu6wIVx9myCh2dMQptEAQYASABEgJ0jvD_BwE
Svar på din fråga, du tänker rätt på styvheten i plasten (på civilingenjörsspråk är den anisotropisk). Vid dimensionering vill man maximera materialutnyttjande med glest mellan dyra takbalkar sen antingen en kraftig trp-plåt tvärs ovanpå. Eller takåsar på balkarna plus en klenare trp över åsarna. Privatpersoner och snickare fixar inte detta själva utan det blir vanligen under- eller överdimensionerat.
https://www.kth.se/student/kurser/kurs/AF2003
Skämt åsido, du behöver söka på structural engineering för att fördjupa dig. Kan ge bättre träffar än svenska söktermer. Sök även på youtube.
Eller köp en bok https://www.adlibris.com/se/bok/byg...MIk9G0-Kzu6wIVx9myCh2dMQptEAQYASABEgJ0jvD_BwE
Svar på din fråga, du tänker rätt på styvheten i plasten (på civilingenjörsspråk är den anisotropisk). Vid dimensionering vill man maximera materialutnyttjande med glest mellan dyra takbalkar sen antingen en kraftig trp-plåt tvärs ovanpå. Eller takåsar på balkarna plus en klenare trp över åsarna. Privatpersoner och snickare fixar inte detta själva utan det blir vanligen under- eller överdimensionerat.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Civilingenjör är en bra grund för det mesta... En supernördig byggsida saknas absolut. De beräkningslathundar som finns och som är dåligt förklarade kan skapa fler problem än de löser. Husbyggnad är dock väldigt komplext och kan innehålla ett betydande moment av tradition och praktiska aspekter.
Läkten fungerar bäst om den ligger oskarvad över flera stöd än två. Den fungerar då som en kontinuerlig balk. I en sådan balk, om den är belastad med en jämnt utbredd last, uppträder det största vridmomentet över stöden vilket motverkar nedböjningen mellan stöden. Balken (dvs läkten) kan då göras klenare än om den är skarvad vid varje regel som den vilar på.
Läkten fungerar bäst om den ligger oskarvad över flera stöd än två. Den fungerar då som en kontinuerlig balk. I en sådan balk, om den är belastad med en jämnt utbredd last, uppträder det största vridmomentet över stöden vilket motverkar nedböjningen mellan stöden. Balken (dvs läkten) kan då göras klenare än om den är skarvad vid varje regel som den vilar på.
Sen blir det väl även så att om du sågar av läkten i "småbitar" så är det bara förbanden som håller lasten som vilar på dem, sätter du då inte nån form av förstärkning vid varje infästning utan enbart skruv så borde det väl också bli en svag punkt?
Även om det inte handlar om några jättelaster så är det kanske värt att tänka på..
Även om det inte handlar om några jättelaster så är det kanske värt att tänka på..
Tack för alla svar, det får bli någon bok och googling på engelska för att bygga en bättre grund (sorry för göteborgaren)
När det gäller tak i plast så hänger jag upp mig lite på vad jag instinktivt känner är svaga länken, nämligen plasten själv. Onödigt att dimensionera upp läkten genom att låta dom ligga ovanpå balkarna om plasten knäcks långt tidigare, om man tänker sig en ruta med plast utan direkt stöd under på kanske 1000x600 mm. Men jag kanske underskattar takplast den kanske är enormt elastisk och svår att bryta?
När det gäller tak i plast så hänger jag upp mig lite på vad jag instinktivt känner är svaga länken, nämligen plasten själv. Onödigt att dimensionera upp läkten genom att låta dom ligga ovanpå balkarna om plasten knäcks långt tidigare, om man tänker sig en ruta med plast utan direkt stöd under på kanske 1000x600 mm. Men jag kanske underskattar takplast den kanske är enormt elastisk och svår att bryta?
