Sen är det ju helt galet att en glödlampa från någonstans mellan 1936-1958 fortfarande är hel. Lite vatten på kvarnen att glödlamporna gjordes sämre av en anledning på slutet!
Att den hållt länge beror på att den hade märkspänning på 140V men drevs med 127V, då är glödtråden så kall att den typ aldrig går sönder.
Men å andra sidan, verkningsgraden på en glödlampa av bästa sort var så risig som ca 2,5%. Och när man körde en sån där 140V på 127V så blev ljuset väldigt gult och verkningsgraden sjönk troligen till typ 0,2%.
Att den hållt länge beror på att den hade märkspänning på 140V men drevs med 127V, då är glödtråden så kall att den typ aldrig går sönder.
Men å andra sidan, verkningsgraden på en glödlampa av bästa sort var så risig som ca 2,5%. Och när man körde en sån där 140V på 127V så blev ljuset väldigt gult och verkningsgraden sjönk troligen till typ 0,2%.
Det har du rätt i. Lite underligt att det såldes 140V lampor, det volttalet hade ju ingen antar jag.
Satte den i en max neddimrad lampa och den lyser så fint. Det får bli husets museiföremål!
(Sen får man ändå säga att de som uppfann det vita LED ljuset fick sitt Nobelpris väldigt välförtjänt. Det har förbättrat livet för så många människor på jorden)
Tappade en fas i kåken förra helgen. Efter en del felsökning hittade jag den här uppe på vinden bland sågspån och damm. Satt visst en liten central där med 25A proppar sen det gick in luftledningar.
Arkeologer borde väl kunna svara på frågor om forna civilisationer? Så ställer frågan här :
Hur i h-lvete bar man sig åt för att dra kabel såhär? Det är alltså en kulovariant dragen i ett pansarrör, där kulon har typ en millimeter mindre diameter än röret. För att få ut den fick jag hänga min kroppsvikt (~75kg) och studsa ner den. Så.. hur bar man sig åt för att få in den?!
Mikael_L skrev:
:
