Har du egen skog eller sitter du och killgissar?M -MH- skrev:Tillväxt 8 m3sk/ha, säg 6 m3fub. Ca 4 m3fub i slutavverkningen, netto ca 500:-/m3fub. Avkastning per ha 200:-/ha. Gallringarna betalar för en stor del av skogsvården, om inte all. Vill du ha 500 kkr före skatt (som är 30% pga räntefördelning), så skall du kunna klara dig på 250 ha bra skog.
Förutsätter förstås att du inte har några kapitalkostnader...
Första gallringen är bara pinnar, inte ens ved.
Andra gallringen blir massa. Du har inte avverkningsbar mark på hela arealen. Det finns kärr, mossar, berg mm. En del av det du avverkar blir massa pga av röta, krokigt osv. Dessutom får du bara betalt för stocken från smalaste stället under bark. Tillväxten beror ju helt på markförhållanden och att plantor inte betas samt att rätt art är planterad på rätt mark, vilket är långt ifrån förhållandena idag.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 196 inlägg
Ekonomin är orsaken till hur fastighetsbildningslagen är skriven, men det är samhällsekonomin och inte någons privatekonomi som är i fokus. Det kan gå att driva ett någorlunda effektivt skogsbruk på några tiotal ha, men det går inte på några enstaka ha; eller det är i alla fall statens bevekelsegrund för att det ena kan räcka för nybildande av en fastighet men inte det andra.U Utasja skrev:
Att det går att driva ett effektivt skogsbruk är alltså något förenklat ett krav för att man ska få stycka av en ny skogsfastighet, men det är som sagt inte detsamma som att man kan försörja sig enkom på den.
I mellansverige kostar den skogen, om i bra skick, ca 100 msek. I Norrland eller ngn annan stans såklart mindre. Avgörande är ju som du påpekar inte bara bonitet utan tillgång/närhet till vägar, sågverk mm. Om man räknar med två-tre procents avkastning så ger det ett par miljoner.F Fields of Anfield Road skrev:
Detta såklart baserat på att man inte har kapitalkostnader. Dessa kan knappast vara till grund för hur självbärande en mark är.
Tolkar det inte som att TS var ute efter att bli ekonomiskt oberoende på sin skogsplätt
Första gallringen säljer jag som massa i alla fall. Den brukar gå jämnt upp samt oftast ett lite netto. Andra gallringen kan man ta ut lite kubb/klentimmer, och med den har plantering/röjning betalat sig (ungefär)U Utasja skrev:
Får du under 80% timmerandel i slutavverkning så har det gått dåligt. 7 m3sk/ha är vad jag har i snitt i tillväxt över hela min produktiva skogsmark, men då är den normal standard.
Du ser att jag skrev fub? Det innebär att man får betalt för hela den stympade konen (under bark). Du kanske tänker på toppmätt?U Utasja skrev:
Det är komplexa frågor som kräver mycket mer information för att besvara. T.ex.: Ligger skogsmarken vid din gård? Helt område eller ny gräns?
Antar att det inte handlar om mer än vad som kan behövas för virke och ved till husbehov samt mark som kan göras om för odling eller bete. I så fall går det vanligtvis att lägga till en bostadsfastighet.
Ska du ha mer än så blir det en skogsfastighet som måste ge minst 50–100 m³sk/år för att det företag som ska bedrivas på fastigheten ska anses ge ett godtagbart ekonomiskt utbyte. (Det ska vara värt att deklarera skogsbruket varje år samt lära sig grunderna i skogsbruk så att man har åtminstone beställarkompetens, skaffa enklare redskap som röjsåg, engagera sig i vägsamfällighetsförening m.m..) Ska marken tas från en fastighet som har annan skogsmark i närheten anses det finnas ett brukningssamband som bryts. (T.ex. möjlighet att flytta skogsmaskiner mellan markerna eller inspektera markerna på samma rundtur.) Det blir då en delning. För att den inte ska ses som skadlig ska varje del ge minst 200–250 m³sk/år.
Antar att det inte handlar om mer än vad som kan behövas för virke och ved till husbehov samt mark som kan göras om för odling eller bete. I så fall går det vanligtvis att lägga till en bostadsfastighet.
Ska du ha mer än så blir det en skogsfastighet som måste ge minst 50–100 m³sk/år för att det företag som ska bedrivas på fastigheten ska anses ge ett godtagbart ekonomiskt utbyte. (Det ska vara värt att deklarera skogsbruket varje år samt lära sig grunderna i skogsbruk så att man har åtminstone beställarkompetens, skaffa enklare redskap som röjsåg, engagera sig i vägsamfällighetsförening m.m..) Ska marken tas från en fastighet som har annan skogsmark i närheten anses det finnas ett brukningssamband som bryts. (T.ex. möjlighet att flytta skogsmaskiner mellan markerna eller inspektera markerna på samma rundtur.) Det blir då en delning. För att den inte ska ses som skadlig ska varje del ge minst 200–250 m³sk/år.
Detta kommer sig av proportionalitetsprincipen i grundlagen. Den kan göra att sådant som annars inte är tillåtet ändå blir det om allmänintresset av att upprätthålla begränsningen inte står i proportion till inskränkningen i den enskildes möjlighet att förfoga över sin egendom.M Manfreds skrev:
Redigerat:
Jag har köpt ett hus och marken som tillhör är sammanlagt ca 3,9 ha, varav "tomten" är drygt 3000 kvm. Skulle det vara möjligt och mer ekonomiskt att omvandla till lantbruk/skogsbruk mht taxering? Fråga 2: Jag vill kunna stycka av i framtiden och sälja som villatomter, hur påverkar en ev omvandling det?
Sannolikt på grund av pengar.
Du får sätta dig in i skattereglerna och göra bokföring, bokslut och deklaration som prognoser för några år framåt, dels med näringsverksamhet, dels utan, och jämföra. Om du tänkte sälja en mindre avverkning kan det löna sig att göra det före omtaxering till lantbruk/start av näringsverksamhet eftersom det finns ett fribelopp på 40 000 kronor (se räkneexempel).B Björkbyns Anna skrev:
Det påverkar inte. Lantmäterimyndigheten gör en lämplighetsprövning oberoende av taxering.* Det som avgör är bygglov/förhandsbesked (vanligtvis högst 4 tomter) eller detaljplan (vid fler tomter). Nya fastigheter får en preliminär typkod i taxeringen. Efter fastighetsbildningen får du blanketter för fastighetsdeklaration för ny- eller ombildade fastigheter. (Skatteverket skickar blanketter med automatik när landarealen har ändrats i fastighetsregistret. Själva fastigheten behöver inte ha ändrats alls. Blanketterna skickas även om lantmäterimyndigheten bara rättar den registrerade arealen med en enda m², eller delar upp den registrerade arealen i land respektive vatten, med stöd av akterna från tidigare förrättningar.)B Björkbyns Anna skrev:
* Med ett undantag. Lantmäterimyndigheten bildar inte en fastighet med andel i allmännings-/besparingsskog som kan bli inlöst, vilket avgörs av taxeringen.
Imorgon säljs 2,47 ha mark nära Uppsala!
Löser alla ev. avstyckningsfrågor i ett naffs!
https://www.kronofogden.se/82667.html
Löser alla ev. avstyckningsfrågor i ett naffs!
https://www.kronofogden.se/82667.html
Helt bisarrt om ni har lagstiftning som i praktiken förbjuder vanliga medborgare att äga skog.
Det är ytterst få vanliga medborgare som kan hosta upp pengar till 50 hektar på en gång. Knappast är det många heller som klarar av att lösa ut syskonen och behålla en stor skogsegendom i familjen om den inte får klyvas. Då blir det att sälja åt någon utländsk investerare.
Bisarrt.
I finland är det fritt att klyva nästan hur man vill. Största delen av skiftena är under 20 hektar här i trakten och de får säljas och köpas fritt av vanligt folk.
Det är ytterst få vanliga medborgare som kan hosta upp pengar till 50 hektar på en gång. Knappast är det många heller som klarar av att lösa ut syskonen och behålla en stor skogsegendom i familjen om den inte får klyvas. Då blir det att sälja åt någon utländsk investerare.
Bisarrt.
I finland är det fritt att klyva nästan hur man vill. Största delen av skiftena är under 20 hektar här i trakten och de får säljas och köpas fritt av vanligt folk.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 196 inlägg
Å andra sidan missade ju Finland 100 år av skiftesreformer från 1809 och framåt. Så att traditionen av storlek och sammansättning skiljer sig åt mellan våra länder förvånar inte så mycket.
Jag sympatiserar som sagt också med en frihetligare lagstiftning, men jag tror ändå att 250 år av lagstiftning som gynnat effektivisering i jordbruket gjort Sverige gott.
Reflektion: Ja, jag är gammal nog att flegmatiskt acceptera att mina principer och åsikter kolliderar.
Jag sympatiserar som sagt också med en frihetligare lagstiftning, men jag tror ändå att 250 år av lagstiftning som gynnat effektivisering i jordbruket gjort Sverige gott.
Reflektion: Ja, jag är gammal nog att flegmatiskt acceptera att mina principer och åsikter kolliderar.
